Hoppa till huvudinnehåll
Av
artur.szandrowski@proletaren.se

I kamp för ett anständigt liv

– Så fort det är en film med politiskt engagemang bakom är det svårt att skaffa finansiärer, säger filmskaparen och årets stolta Leninpristagare Stefan Jarl till Proletären.


Den ständigt samhällskritiske filmskaparen Stefan Jarl har varit verksam i 50 år, men trots sina framgångar och sin internationella ryktbarhet har han aldrig slagit sig till ro. Och han har ännu mycket kvar att ge.

Han är i slutfasen av arbetet med sin nya film, Aftonland, när Proletären ringer upp.

– Nerverna ligger utanpå, men nu återstår nästan bara filmmusik och mixning, säger Stefan Jarl till Proletären.

Projektet har länge irrat runt i produktionslabyrinten. Manuset blev färdigt på bara ett år, men finansieringen tog över två.

Stefan Jarl menar att det är en märklig situation Sveriges filmskapare befinner sig i nu. Den digitala tekniken har gjort det möjligt för fler att skapa film, men det har blivit allt svårare att få projekten finansierande.

– Och så fort det är filmer med ett politiskt engagemang bakom, eller sådana som vill tala allvar, då är det svårt att få tag i pengar.

Svenska Filminstitutet är en av sju medproducenter till Aftonland. SVT, med vilka Stefan Jarl haft sina slitningar, är en annan.

– De hade inga synpunkter på handlingen, bara på smådetaljer, men det är något jag oroar mig över i framtiden, att kraven från producenterna ska påverka mig och andra filmskapare.

Aftonland ställer frågan hur vi som svenskar skulle reagera om vårt land blev ockuperat. Även om den utspelar sig i en tänkt framtid, är det långt ifrån en science fiction-historia.

Filmen handlar om en familj som bor i en del av landet som fienden tagit i besittning. I historiens mitt står en liten grabb och hans häst.

– Jag ville ställa barnet i centrum, för det är ju i första hand de som blir offer för lidandet.

Stefan Jarl håller fast vid sin etiska kompass. Syftet med Aftonland, precis som med alla hans filmer, är att vara en röst för mannen och kvinnan på gatan.

Empatin är motorn i allt han gör, men det ligger mer än en vänsterhumanistisk agenda i hans verk. De rymmer ofta en systemkritik som inte syns hos andra filmskapare.

Stefan Jarls förra film, Godheten från 2013, var ett tydligt exempel på detta. Den handlade om kort och gott om kapitalismens konsekvenser.

Filmen bestod av intervjuer med ekonomer, forskare och journalister som alla beskrev detta vårt sjuka samhälle, där de rikaste står som vinnare och arbetarna får ta skeden i vacker hand. Detta varvades med små sketcher som gjorde narr av girighetens uttryck.

Godheten orsakade, som väntat, storm i mediedammen. SVT vägrade visa filmen under det så kallade ”supervalåret” 2014 och Eva Hamilton, deras dåvarande vd, förklarade i en radiointervju att filmen kritiserade kapitalismen, och där går faktiskt ”gränsen”.

– Det tycker jag var ett fundamentalt övergrepp mot yttrandefriheten, och när de väl visade den efter valet följdes den av en debatt där bland annat en högertyckare fick säga sitt och avfärdade filmen som skräp.

– Det var jävligt jobbigt, men samtidigt ingen ny situation för mig.

Stefan Jarl har många tankar kring kulturens kommersialisering och den politiska fattighet i innehållet som kommer med den.

– Den kommersiella delen av vår kultur har besegrat den sfär av filmer och romaner som vill tala allvar, som vill diskutera vårt samhälle, ta ställning och till exempel engagera sig i klassfrågan. Sådana verk får allt mindre utrymme.

Han bekymrar sig särskilt över den unga generationen, som ställs inför en nästan genomkommersialiserad kulturproduktion.

– Det fanns en annan bredd, ett annat engagemang i filmen, litteraturen och bildkonsten innan. Eller åtminstone ett intresse för en annan bredd.

– Nu får man leta efter sådan kultur…

Men han framhåller att det ändå har producerats en del intressant på senare tid.

– I synnerhet av filmskapare som tar upp klassproblematiken och inte bara snöar in på identitetstjafset, och det har även kommit många bra verk från filmskapare med rötter i utlandet. Det är en positiv utveckling som till stor del möjliggjorts tack vare digital teknik.

– Men vi befinner oss fortfarande ”i början” av detta.

Det har gjorts mycket väsen av Leninpriset, som Stefan Jarl tilldelas nu på lördag för sin filmgärning och ihärdiga kritik mot kommersialismens förstörelseverk. Borgerlig media har upprörts av prisets namn och tidigare pristagare har angripits hårt av högerns ledarskribenter.

Men Stefan Jarl bryr sig inte nämnvärt om vad den borgerliga pressen tycker och känner sig hedrad över utmärkelsen.

– I synnerhet med tanke på att det delas ut i samband med hundraårsminnet av hungerkravallerna i Sverige, när arbetare krävde sin rätt och blev nersablade av polisen. Jag känner mig stolt över att ses som en del av denna rörelse, som i hundra år fört en kamp för att alla ska kunna ha ett anständigt liv.
Fakta

I kamp för ett anständigt liv

Stefan Jarl
  • Född i Skara 1941.
  • Flerfaldigt Guldbaggebelönad filmregissör. Mest känd som dokumentärfilmare men har också gjort spelfilm med starka sociala budskap.
  • Verksam i 50 år och har gjort över 40 filmer.
  • Fick sitt stora genombrott med Dom kallar oss mods (1968), första delen i den så kallade ”Modstrilogin”
  • Var med och grundade Folkets Bio 1973 tillsammans med Ulf Berggren och har engagerat sig i film- och kulturdebatten i hela sitt liv.