Kampen mot vräkningar i Tensta ger resultat

Publicerad 9 september 2015
Saro Salah, Safio Ise, Ayan Mohamed och Rodha Ahmed har korttidskontrakt på sina lägenheter och hotas av vräkning när Svenska bostäder vill lyxrenovera i Tensta.
Saro Salah, Safio Ise, Ayan Mohamed och Rodha Ahmed har korttidskontrakt på sina lägenheter och hotas av vräkning när Svenska bostäder vill lyxrenovera i Tensta.

Kampen bland de vräkningshotande familjerna i Tensta har börjat ge resultat. En del av familjerna har blivit lovade nya hyreskontrakt och kampen för att alla ska få förstahandskontakt fortsätter.

Bilder
  • Nasteho Foodxux, ordförande i Somaliska kvinnoföreningen, på ett av mötena med Stadsdelsnämnden.

”Barn ska inte vräkas. Politikerna visar dubbla ansikten, de lovar men står inte vid sina ord.”

Ajan Mohamed Enow

Svenska Bostäder genomför omfattande renoveringar av miljonprogrammets 5200 lägenheter på Järvafältet och har i dagsläget tecknat cirka 130 korttidskontrakt med hyresgäster. Målet med renoveringarna är rejält höjda hyror.

I mars i år beslöt Svenska bostäder att vräka 35 familjer i Tensta med korttidskontrakt. I Tensta träffar Proletären fyra av de kvinnor som blev hotade med vräkning.

– Jag har åtta barn och ett korttidskontrakt på min lägenhet, berättar Rodha Ahmed. Nu bor vi tio personer i en lägenhet. Jag har prövat att bo på vandrarhem både i Bromma och i Sigtuna. I Bromma fanns ingenstans för barnen att leka. Barnen bussades från Bromma till skolan. Det gick bara två bussar i timmen. Trots att jag själv har epilepsi och flera av barnen har astma har Svenska bostäder vägrat ge oss en bostad.

– Vi bor åtta personer i ett rum, säger Sofie Ise. Barnen måste gå till biblioteket när de ska göra sina läxor, de kan inte leka inomhus utan måste leka utomhus. Själv skulle jag vilja få tid och ro att lära mig svenska. Socialen ger ingen hjälp att skaffa ny bostad. Tvärtom har socialen hotat med polisen om vi inte flyttar frivilligt.

– Mina barn måste få hjälp att leva som alla andra, säger Ajan Mohamed Enow. Barn ska inte vräkas. Politikerna visar dubbla ansikten, de lovar men står inte vid sina ord.

– Det är jättesvårt att bo på vandrarhem, säger Habliibo Abdulle. Där finns både alkoholister och knarkare. En del av dem är rasister. De skrämmer barnen så att de inte vågar gå på toaletten eller till det gemensamma tv-rummet och det är långt till sjukvården. Vi trivs i Tensta för här finns allt.

Den organiserade kampen mot vräkningarna började med att en medlem i Somaliska kvinnoföreningen tog kontakt med Voice of Tensta som sedan spred information och tog initiativ till den organiserade kampen. Tillsammans med andra organisationer startade man en grupp på Facebook, informerade massmedia, anordnade demonstrationer och möten och ordnade bisittare åt dem som skulle träffa socialassistenter.

Media började så smått uppmärksamma vräkningshoten. Svenska bostäder och de lokala politikerna började bli besvärade. Vid ett möte lovade representanter för Svenska bostäder att dra tillbaka hotet om vräkningar. Men det var ett tomt löfte.

Via sms meddelades flera av familjerna redan dagen efter att de måste lämna in sina nycklar. Annars skulle de bötfällas och svartlistas.

Men familjerna fortsatte kampen. De anordnade nya demonstrationer och nya möten.

Nätverket Ort till Ort, Bostadsbrister, Högdalens vänner, Somaliska röster, Gulliga föreningen, Megafonen och Rädda Barnen slöt upp i kampen. Även Svenska kyrkan sa att de är intresserad av att stödja kampen.

De lokala politikerna blev pressade. Stadsdelsnämnden i Spånga-Tensta gick till SVT och sa att 25 av familjerna skulle få nya boenden och att de arbetade med att få fram ytterligare 20 boenden. Men när några av kvinnorna dagen efter träffade sina socialassister uppmanades de att flytta annars skulle det gå illa för dem. I dagsläget har över 20 familjer blivit lovade nya kontrakt.

En av de som kämpat hårdast för de vräkningshotande familjerna är ordförande i Somaliska kvinnoföreningen Nasteho Foodxux.

– De vräkningshotade kvinnorna hade hamnat i en desperat situation, de fick inte hyra lägenheter därför att de hade låg inkomst eller socialbidrag. Järvalyftet spelar in. Man vill flytta fattiga från Järva. För mig var det självklart att stödja de vräkningshotade familjerna. Jag är själv mamma till sju barn som bott i Tensta hela sina liv.

– Vi har fått ett bra stöd från människor oavsett var de är födda någonstans. Men jag litar inte på politiker. När vi frågar dem har de aldrig några svar. Jag tycker att de borde avgå.

Tack vare kampen har en del av familjerna nu fått en frist genom att de fått nya kontrakt. Men kampen i Tensta måste fortsätta tills alla familjer fått förstahandskontrakt.

Göran Wahlén