Volvos vinster bäddar för höga lönekrav!
Så har Volvo presenterat resultatet för 2006. Vinsten blev 20 miljarder kronor. Ännu ett rekord – för vilket år i rad? Företagsplundraren Christer Gardell har fått gehör för sina krav. Redan innan han valts in i styrelsen har han fått igenom att hela vinsten delas ut till aktieägarna, en tredubbling av aktieutdelningen jämfört med ifjol!
Facket gör inga invändningar. Desto mer bestämda är
de på att arbetarnas lönehöjningar som mest får bli de heliga 3,9
procent som LO krävt i årets avtalsrörelse. I Volvos styrelse
representeras IF-Metall av Olle Ludvigsson, ordförande i klubbstyrelsen
på Volvo i Göteborg och medlem i IF-Metalls förbundsstyrelse.
På fackliga potentaters vis hotar han genast med inflationsspöket, om
någon medlem så mycket som andas om större lönelyft. Ibland drar han
också till med kostnaderna för produktutveckling, som om pengarna
skulle kunna användas till det, när de redan betalats ut till
aktieägarna. Och så är aktieutdelningen bra för våra pensioner. Hur
skulle det vara om han istället använde den omskrutna
fackligt-politiska samverkan med socialdemokraterna till att kräva
anständiga, spekulationsbefriade pensioner åt alla?
de på att arbetarnas lönehöjningar som mest får bli de heliga 3,9
procent som LO krävt i årets avtalsrörelse. I Volvos styrelse
representeras IF-Metall av Olle Ludvigsson, ordförande i klubbstyrelsen
på Volvo i Göteborg och medlem i IF-Metalls förbundsstyrelse.
På fackliga potentaters vis hotar han genast med inflationsspöket, om
någon medlem så mycket som andas om större lönelyft. Ibland drar han
också till med kostnaderna för produktutveckling, som om pengarna
skulle kunna användas till det, när de redan betalats ut till
aktieägarna. Och så är aktieutdelningen bra för våra pensioner. Hur
skulle det vara om han istället använde den omskrutna
fackligt-politiska samverkan med socialdemokraterna till att kräva
anständiga, spekulationsbefriade pensioner åt alla?
*
Men inflationen? Inflation betyder att penningvärdet försämras. Det är
naturligtvis helt befängt, att pengarnas värde skulle sjunka om en viss
summa pengar går till lön för produktivt arbete, men inte om samma
summa går till människor som inte arbetar utan bara ÄGER. Allt handlar
istället om den girighet som idag gjorts till något av en dygd.
Högre löner till de anställda betyder lägre vinst. Då höjer företagen
priserna, även om vinsten redan, som i Volvos fall, är långt större än
vad som kan motiveras med behovet av nyinvesteringar och
produktutveckling. Bara för att tillfredställa sådana som Gardell.
Hur stora pengar handlar det då om, när vi talar om årets
avtalsrörelse? Låt oss välja två olika infallsvinklar. Dels lönerna i
Sverige som helhet, dels lönerna på Volvo.
Den totala lönesumma som betalades ut i Sverige år 2006 var enligt
Statistiska centralbyrån SCB 1.028 miljarder kronor. En hisnande summa,
men å andra sidan gjorde de svenska aktiebolagen året dessförinnan en
sammanlagd vinst på 535 miljarder kronor, enligt tidningen Dagens
Industri.
Men inflationen? Inflation betyder att penningvärdet försämras. Det är
naturligtvis helt befängt, att pengarnas värde skulle sjunka om en viss
summa pengar går till lön för produktivt arbete, men inte om samma
summa går till människor som inte arbetar utan bara ÄGER. Allt handlar
istället om den girighet som idag gjorts till något av en dygd.
Högre löner till de anställda betyder lägre vinst. Då höjer företagen
priserna, även om vinsten redan, som i Volvos fall, är långt större än
vad som kan motiveras med behovet av nyinvesteringar och
produktutveckling. Bara för att tillfredställa sådana som Gardell.
Hur stora pengar handlar det då om, när vi talar om årets
avtalsrörelse? Låt oss välja två olika infallsvinklar. Dels lönerna i
Sverige som helhet, dels lönerna på Volvo.
Den totala lönesumma som betalades ut i Sverige år 2006 var enligt
Statistiska centralbyrån SCB 1.028 miljarder kronor. En hisnande summa,
men å andra sidan gjorde de svenska aktiebolagen året dessförinnan en
sammanlagd vinst på 535 miljarder kronor, enligt tidningen Dagens
Industri.
*
Om alla som hade en anställning 2006 fick det lönelyft på 3,9 procent
som LO krävt i årets avtalsrörelse skulle det då sammanlagt kosta cirka
40 miljarder kronor. Det motsvarar ganska exakt 10 procent av 2005 års
vinster, som lär överträffas med råge i år. Här finns alltså hur mycket
pengar som helst att hämta.
Volvo då? Orsaken till Volvos årligen återkommande vinstrekord är
delvis samordningsvinster efter sammanslagningen med Renaults
lastbilsbolag RVI och amerikanska Mack, som Renault tidigare k [Align
center] öpt upp. Men som framgår av en annan artikel i veckans
Proletären, kommer stora delar av vinsten också från ständigt tuffare
rationaliseringar i fabrikerna. Hur mycket utrymme finns det för högre
löner, nyanställningar och kortare arbetstid, i rent kapitalistiskt
perspektiv?
Volvo har totalt drygt 110.000 anställda, varav omkring 27.000 i
Sverige. (Vi räknar inte in Volvo Personvagnar, som ägs av Ford). Låt
oss räkna lite på lönerna för de sverigeanställda.
Vad skulle det kosta att höja lönen för de 20.000 lägst avlönade med
1.000 kronor i månaden? 20.000 x 1.000 kr x 12 = 240.000.000 = 240
miljoner kronor.
Med 10.000 kronor i månaden? 20.000 x 10.000 x 12 = 2.400.000.000 = 2,4 miljarder kronor.
Om alla som hade en anställning 2006 fick det lönelyft på 3,9 procent
som LO krävt i årets avtalsrörelse skulle det då sammanlagt kosta cirka
40 miljarder kronor. Det motsvarar ganska exakt 10 procent av 2005 års
vinster, som lär överträffas med råge i år. Här finns alltså hur mycket
pengar som helst att hämta.
Volvo då? Orsaken till Volvos årligen återkommande vinstrekord är
delvis samordningsvinster efter sammanslagningen med Renaults
lastbilsbolag RVI och amerikanska Mack, som Renault tidigare k [Align
center] öpt upp. Men som framgår av en annan artikel i veckans
Proletären, kommer stora delar av vinsten också från ständigt tuffare
rationaliseringar i fabrikerna. Hur mycket utrymme finns det för högre
löner, nyanställningar och kortare arbetstid, i rent kapitalistiskt
perspektiv?
Volvo har totalt drygt 110.000 anställda, varav omkring 27.000 i
Sverige. (Vi räknar inte in Volvo Personvagnar, som ägs av Ford). Låt
oss räkna lite på lönerna för de sverigeanställda.
Vad skulle det kosta att höja lönen för de 20.000 lägst avlönade med
1.000 kronor i månaden? 20.000 x 1.000 kr x 12 = 240.000.000 = 240
miljoner kronor.
Med 10.000 kronor i månaden? 20.000 x 10.000 x 12 = 2.400.000.000 = 2,4 miljarder kronor.
*
Även om vi lägger till arbetsgivaravgifter blir det bara en bråkdel av
den ökning som Olle Ludvigsson & Co istället vill lägga på
aktieutdelningen. Dessutom – högre lön betyder för de flesta höjd
konsumtion. Genom inkomstskatt, moms och andra skatter går då mer än
hälften till inkomsterna till den offentliga sektorn. Behövs pengarna
bättre där eller hos aktiespekulanter, som smiter undan genom smarta
placeringar?
Ett annat exempel: Vad skulle det kosta Volvo om Sverige införde sex
timmars arbetsdag? Alla undersökningar visar att sextimmarsdag höjer
produktiviteten och sänker sjukfrånvaron. Men för att inte skönmåla
räknar vi som om det verkligen skulle krävas en tredjedel fler
anställda, alltså ytterligare 9.000. Låt oss dessutom anta att de högst
avlönade drar upp lönekostnaden inklusive arbetsgivaravgifter till ett
snitt på 500.000 kronor.
9.000 x 500.000 kr = 4.500.000.000 = 4,5 miljarder kronor.
IF-Metall har förvisso aldrig anammat kravet på sextimmarsdag. Nu står
de genom Olle Ludvigsson bakom förslaget att 20 miljarder kronor ska gå
till aktieägarna.
Att kravet på sextimmarsdag lever framgick av en text TV-notis härom
veckan. SCB hade frågat ett antal barnfamiljer om deras behov.
Majoriteten ville helst av allt jobba mindre. Den moderate
finansministern Anders Borg avfärdade detta med att en
arbetstidsförkortning ”skulle få katastrofala följder för ekonomin ...
sextimmarsdagen skulle kosta 10 miljarder kronor”. Och då går det ju
bara inte, det ska liksom vem som helst förstå. Ludvigsson och
IF-Metall lär inte ha någon annan uppfattning än moderaten i
ankstjärtsfrisyr.
Det gäller för de herrarna att inte låtsas om alla vinstmiljarderna.
Tur för dem att så få läser Proletären, som sätter ihop lösryckta fakta
till en tydlig helhet. Annars kunde vanligt folk börja drömma om ett
annat, bättre liv. Och ställa krav.
Är det inte snart dags?
JOHN NÄSMAN
Montör på Volvo Lastvagnars Tuvefabrik
Proletären 8, 2007
Även om vi lägger till arbetsgivaravgifter blir det bara en bråkdel av
den ökning som Olle Ludvigsson & Co istället vill lägga på
aktieutdelningen. Dessutom – högre lön betyder för de flesta höjd
konsumtion. Genom inkomstskatt, moms och andra skatter går då mer än
hälften till inkomsterna till den offentliga sektorn. Behövs pengarna
bättre där eller hos aktiespekulanter, som smiter undan genom smarta
placeringar?
Ett annat exempel: Vad skulle det kosta Volvo om Sverige införde sex
timmars arbetsdag? Alla undersökningar visar att sextimmarsdag höjer
produktiviteten och sänker sjukfrånvaron. Men för att inte skönmåla
räknar vi som om det verkligen skulle krävas en tredjedel fler
anställda, alltså ytterligare 9.000. Låt oss dessutom anta att de högst
avlönade drar upp lönekostnaden inklusive arbetsgivaravgifter till ett
snitt på 500.000 kronor.
9.000 x 500.000 kr = 4.500.000.000 = 4,5 miljarder kronor.
IF-Metall har förvisso aldrig anammat kravet på sextimmarsdag. Nu står
de genom Olle Ludvigsson bakom förslaget att 20 miljarder kronor ska gå
till aktieägarna.
Att kravet på sextimmarsdag lever framgick av en text TV-notis härom
veckan. SCB hade frågat ett antal barnfamiljer om deras behov.
Majoriteten ville helst av allt jobba mindre. Den moderate
finansministern Anders Borg avfärdade detta med att en
arbetstidsförkortning ”skulle få katastrofala följder för ekonomin ...
sextimmarsdagen skulle kosta 10 miljarder kronor”. Och då går det ju
bara inte, det ska liksom vem som helst förstå. Ludvigsson och
IF-Metall lär inte ha någon annan uppfattning än moderaten i
ankstjärtsfrisyr.
Det gäller för de herrarna att inte låtsas om alla vinstmiljarderna.
Tur för dem att så få läser Proletären, som sätter ihop lösryckta fakta
till en tydlig helhet. Annars kunde vanligt folk börja drömma om ett
annat, bättre liv. Och ställa krav.
Är det inte snart dags?
JOHN NÄSMAN
Montör på Volvo Lastvagnars Tuvefabrik
Proletären 8, 2007