Väntat beslut i avtalsrådet

IF Metalls avtalsråd röstade i fredags ja till det nya Industriavtalet. Enligt Dagens Arbetes referat fattades beslutet efter en kortare diskussion och ingen votering begärdes i omröstningen. IF Metall blir det fjärde industriförbundet som säger ja till det nya avtalet.

En liten minoritet i avtalsrådet argumenterade mot Industriavtalet, bland andra Jan-Olov Carlsson, ordförande i verkstadsklubben på Volvo Lastvagnar i Umeå.

– Samarbetsavtalet innebär att IF Metall skriver under på en gemensam värdegrund med arbetsgivarna, säger han till LO-tidningen.

Men avtalsrådets beslut lär mest ha varit en formsak. Det nya Industriavtalet är i mångt och mycket IF Metall-ledningens, och då särskilt avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkäläs, skötebarn. Tillsammans med förbundsordföranden Stefan Löfven har Säikkälä föregått avtalsrådets beslut och agerat som att det nya Industriavtalet redan varit ett faktum för IF Metalls del.

Låt oss än en gång påpeka att det var arbetsköparna i Teknikföretagen som sade upp det gamla Industriavtalet, med motiveringen att industrin förlorat sin löneledande roll. Ett påstående utan någon som helst koppling till verkligheten, men arbetsköparna försummar inte en chans att flytta fram sina positioner.

Det nya industriavtalet syftar inte till annat än att stärka arbetsköparnas makt över fackföreningarna, och sätta en redan etablerad ordning på pränt där lönekraven ska hållas igen till fördel för exportindustrin. En ordning som IF Metalls ledning gått in för att upprätta med liv och lust.

– För IF Metall är det självklart att den internationellt konkurrensutsatta sektorn ska vara lönenormerande, säger Stefan Löfven till Dagens Arbete efter avtalsrådets beslut att säga ja till det nya Industriavtalet.

Med dårars envishet håller Löfven och Säikkälä fast vid påståendet att det nya avtalet inte förhindrar den omtalade LO-samordningen i avtalsrörelsen, ett påstående som också fått acceptans i LO:s styrelse.

Påståendets orimlighet bevisas enklast av att Teknikföretagen sade upp det gamla avtalet just med motiveringen att LO-sam- ordningen tagit över industrins ledande roll. Skulle verkligen samma Teknikföretagen då acceptera det nya avtalet om en LO-samordning värd namnet verkligen var möjlig?

Ställd inför den frågeställningen säger Veli Pekka Säikkälä, en av arkitekterna bakom det nya avtalet, till Dagens Arbete att den tidigare samordningen ”hade blivit för hård på olika sätt”.

Det är minst sagt ett övergrepp på sanningen. I förra årets avtalsrörelse var det IF Metalls avtal som var märke för övriga förbund, att några förbund tog till eller varslade om konfliktåtgärder förändrade inte detta faktum.

Med det nya avtalet blir den ordningen satt på pränt, och den enda samordning LO-förbunden kan enas kring är de lönenivåer som arbetsköparna inom industrin finner acceptabla.

Men det är inte bara de andra LO-förbunden som IF Metall kör över med sitt agerande.
Det nya Industriavtalet är framförhandlat över huvudet på IF Metalls medlemmar, och vad Proletären erfar har frågan överhuvudtaget inte diskuterats på fackmöten och bland fackligt aktiva på basplanet. En rundringning till några av landets industriarbetsplatser bekräftar intrycket.

– Det här är det inget som det snackas om på verkstadsgolvet, det är inget som folk tänker på överhuvudtaget, säger Joni Väyrynen, ledamot i verkstadsklubben på Hörle Wire i Värnamo och medlem i Kommunistiska Partiet.

Trots att Joni Väyrynen är fackligt aktiv har han inte hört ett ord om Industriavtalet från IF Metalls ledning.

– Vi hade medlemsmöte så sent som i förra veckan, men Industriavtalet var inget som nämndes överhuvudtaget. Det kommer väl något nyhetsbrev nu när beslutet är fattat.

• Hur tänker du kring det nya avtalet.
– Det är ett för jävligt avtal, det var starkt av Pappers att säga nej. Samarbetslinjen är förrädisk, den gynnar aldrig oss arbetare. Det här avtalet kom inte som någon överraskning.

Inte heller i landets största IF Metall-klubb, Volvo verkstadsklubb i Göteborg, har det nya Industriavtalet diskuterats.

– Det har inte förts någon diskussion överhuvudtaget bland medlemmarna, säger John Näsman, aktiv i Kommunistiska Partiets Volvoförening och kontaktombud på Volvo Lastvagnar.

– Om frågan varit uppe i representantskapet vet jag inte, men det har inte tagits upp på kontaktombudsmöten.

• Hur ser du på det nya Industriavtalet?
– Det här avtalet kan inga arbetare tjäna på, för IF Metalls ledning är arbetarnas krav underordnade företagens intressen. Och vi får leva med skammen att andra arbetare får sämre villkor, det sker ju med hjälp av vårt fackförbund.

– Det är en fullständigt odemokratisk idé att ett fackförbund ska kunna sätta sig över andra förbund. Vi borde stötta varandra och visa solidaritet mellan förbunden istället.