Välfärdsråd vill ge mer till de privata

Rapporten, som överlämnas till regeringen i dagarna, föreslår nya villkor inom ramen för hemtjänstvalet LOV, lagen om valfrihet inom äldre- och handikappomsorgen.

Bakom välfärdsrådet står bland annat arbetsköparorganisationen Almega som har privata företag i sina led som just ägnar sig åt vård och omsorg i privat regi oavsett driftform. En något mer intressestyrd grupp människor har knappast tidigare satts samman av regeringen.

Välfärdsrådet, eller välfärdsutvecklingsrådet som det egentligen heter, inrättades av regeringen i maj 2010. Men från ett välfärdsperspektiv är det lika missvisande oavsett vad regeringen vill kalla det. Rådet har ett enda utgångsläge för sitt agerande och det är att öppna för fler privata aktörer inom den offentliga sektorn.

Det handlar om att göra det mer profitabelt för privata företag att satsa på att etablera sig i hemtjänsten. Redan på sidan åtta i rapporten slås det fast att ”en grundläggande förutsättning för fungerande valfrihetssystem inom vård- och omsorgsmarknaden är konkurrensneutrala villkor mellan de olika utförarna”.

Sedan fortsätter rådet med att det ”finns exempel på kommuner som ger privata vård- och omsorgsföretag en ersättning som baseras på en fiktiv beräkningsmodell som inte tar hänsyn till de faktiska kostnader som är förknippade med verksamheten i den aktuella kommunen”.

I dag avgör varje kommun (politiker och tjänstemän) själv hur mycket av skattemedlen som ska gå till respektive verksamhet. Den kommunala hemtjänsten och de privata företagen får sedan samma tim-ersättning för att utföra uppdraget.

Om det visar sig att ersättningen blivit för låg när boksluten gås igenom kan kommun skjuta till mer pengar till den offentliga hemtjänsten. Nu vill välfärdsrådet att även de privata företag i hemtjänsten ska ersättas i efterhand när den kommunala hemtjänsten gått med underskott.

Därmed skulle konkurrensneutralitet uppnås, menar rådet. Tanken är att det ska likna systemet där kommunens alla kostnader för skola utgår från den ekonomiska ramen för den så kallade skolpengen.

Välfärdsrådet, där bla Almega ingår som organiserar just de privata hemtjänstföretagen, förordar alltså mer pengar till de privata företagen i hemtjänsten. Tydligare än så blir det inte vilka intressen det är som välfärdsrådet ska ta i beaktande när ”framtidens” välfärd ska formas.

För att utesluta alla möjligheter som skulle kunna leda uppdraget på villovägar består rådet nästan uteslutande av representanter från näringslivet. Signhild Arnegård Hansen är ordförande. Hon har tidigare varit ordförande för Svenskt Näringsliv, där Almega är medlem.

Välfärdsutvecklingsrådet har enbart fokus på att främja privata företags intressen i den offentliga sektorn. Därför nämns det till exempel inget om att förbättra de anställdas arbetsvillkor i vården. Det handlar uteslutande om att skapa bästa möjliga förutsättningar för privata aktörer att konkurrera på den offentliga sektorn.

Syftet är inte annat än att större delen av välfärden ska drivas av privata företag, som är finansierade via skattemedel. Följaktligen förordar rådet även att staten och inte kommunerna ska bestämma vilka som får bedriva vård.

Här nämner rådet systemet där Skolverket ger tillstånd till friskolor som ett bra exempel. Välfärdsrådet är övertygat om att det är bättre att förslagsvis Socialstyrelsen ger tillstånd åt privata företag att ägna sig åt vård, än att kommunerna gör det.

Rådet går så långt att det till och med föreslår att kommuner ska kunna bli av med sitt tillstånd att bedriva vård, om de inte lever upp till de nya villkoren som ska gälla inom ramen för hemtjänstavtal, LOV.

Att det minskar kommuninvånarnas inflytande samt även kommunernas självstyre har inte påverkat rådet. Det kvittar också om det blir dyrare för skattebetalarna och om kvalitén på vården blir sämre.

Nämnas ska dock att rådet inte är enigt. Bland annat har Kommunals ordförande Annelie Nordström hotat att lämna välfärdsrådet.