Svårt sjuk palestinier utvisas till tortyr i Jordanien?

– Säpo påstår att jag är ett hot mot Sveriges
säkerhet. Men jag får ingen möjlighet att försvara mig, för bevisen är
hemliga, berättar Hassan Asad.



Om Säpo och regeringen får som de
vill kan den svårt sjuke Hassan Asad tvingas lämna familjen i Göteborg
för att hamna i en tortyrkammare i Jordanien.


Hassan Asad tar emot i sitt hem i
Göteborgsförorten Hammarkullen. Här lever han med sin fru och sina
tioåriga trillingsöner, som han stolt presenterar. Han berättar lugnt
och sakligt om vad han utsatts för och om den press hela familjen nu
lever under.

Hassan Asads historia för tankarna till de två
egyptiska flyktingar, som Sverige i samarbete med CIA utvisade till
skenrättegångar och tortyr i hemlandet, och till de tre svenskar med
somaliskt ursprung, som på USA:s order terrorstämplades och gjordes
rättlösa.

Familjen svenska medborgare
Hassan Asad är
palestinier med jordanskt medborgarskap. 1996 kom han till Sverige för
att söka avancerad vård som var omöjlig att få i Jordanien. Han har
pacemaker på grund av ett medfött hjärtfel, hans lungkapacitet är
kraftigt nedsatt och han bara en njure.

Efter att Hassan Asad
fått temporärt uppehållstillstånd av humanitära skäl kom familjen till
Sverige. Två av Hassan Asads söner har också medfödda handikapp som
kräver ständig vård. Den ene har en hjärnskada som gör honom
rullstolsbunden, den andre har en hörselskada.

Medan frun och
barnen nyligen beviljades svenskt medborgarskap, avslog regeringen den
9 november förra året Hassan Asads ansökan om permanent
upphållstillstånd och förordade utvisning till Jordanien.

–
Orsaken är att Säpo menar att jag är en säkerhetsrisk, men varför de
ser mig som en säkerhetsrisk är hemligt, säger Hassan Asad. Hur skulle
någon med min hälsa kunna utgöra en säkerhetsrisk? Hur skulle jag ha
tid att vara en säkerhetsrisk när jag har min familj att ta hand?

Kidnappad av Säpo
En
vecka senare, den 16 november, inleddes en elva dygn lång mardröm. Säpo
beslutade då att ta Hassan Asad i förvar fram till utvisningen. När
Hassan Asad var på väg hem och skulle parkera bilen i garaget utanför
lägenheten i Hammarkullen stoppades han plötsligt av två civila
poliser. De beslagtog hans ID-kort och bilnycklar och vägrade att låta
honom parkera sin bil. Först togs han till Migrationsverket i Kållered,
sedan kom Säpo och förde honom till häktet i Göteborg.

– Jag
kallar det för kidnappning. Jag trodde inte att någon kunde behandlas
så i Sverige. I häktet vägrade de att lyssna på mig och förnedrade mig.
Jag behandlades sämre än en insekt, som om jag var grovt kriminell.

Den
21 november fördes den sjuklige Hassan Asad, med handbojor och
eskorterad av tre poliser, till Kronobergshäktet i Stockholm. Där var
förhållandena ännu värre.

– Cellen i Göteborg var rena hotellet
jämfört med den i Stockholm. Där var smutsigt och den dåliga luften
gjorde att jag, med mina dåliga lungor, hade svårt att andas. Men de
som arbetade där brydde sig inte om min hälsa. De vägrade lyssna på
mig, skrek åt mig att hålla tyst. Det kändes som om att vara på
Guantánamo.

Hemliga bevis
När två Säpo-män kom och
förhörde Hassan Asad bad han dem förklara vad han gjort för fel, vad
han begått för brott. Svaret som kom var kort och gott att Säpo hade
”hemlig information”.

Hassan Asad menar att det handlar om att
han är palestinier och aktiv i solidaritetsarbetet för Palestina. Den
enda konkreta anklagelse som Säpo fört fram är att Hassan Asad skänkt
pengar till al-Aqsa spannmål i Malmö. Stiftelsen anklagas av USA och
Israel för att vara knuten till Hamas, vilket enligt dessa två
ockupationsmakter och krigsförbrytarstater är likställt med stöd till
terrorism. al-Aqsa spannmåls ordförande häktades i oktober förra året
för bland annat förberedelse till terroristbrott, men släpptes utan att
åtal väcktes.

Hassad Asad påpekar att de hundralappar han skänkt varje månad gått till föräldralösa palestinska barn på Västbanken och Gaza.

–
Om det är ett brott att hjälpa palestinska barn är det många som är
skyldiga, för det är många som skänkt pengar, säger Hassan Assad. Om
jag har brutit mot lagen under mina tio år i Sverige, får de åtala mig
för det. Men det finns inget, för då hade de redan gjort det.

Daglig anmälningsplikt
Den
27 november, efter att Hassan Asad tillbringat elva dygn i häkte,
ändrade sig Säpo och meddelade regeringen att det inte längre var
nödvändigt att hålla Hassan Asad i förvar. Regeringen beslutade att han
skulle släppas, men fråntas sitt pass och beläggas med daglig
anmälningsplikt hos polisen i Göteborg.

– Min familj är rädd för
att Säpo när som helst kan ta mig till häktet igen. De kan påstå att de
fått nya bevis mot mig. Hur ska jag kunna försvara mig mot det när
bevisen är hemliga, när inte ens min advokat får se dem?

Utvisningsbeslutet
har överklagats till Migrationsöverdomstolen vid kammarrätten i
Stockholm. Ett utslag ska komma under januari. Om utvisningen
verkställs skulle det få fruktansvärda följder. Dels skulle Hassan Asad
skiljas från sin familj och hans fru ensam tvingas ta hand som sönerna.
Dels skulle han inte kunna få den vård han är i behov. Men det är inte
det värsta.

Fängelse och tortyr
– I Jordanien skulle jag hamna i fängelse och torteras, säger Hassan Asad och hänvisar till väl kända fakta. 

Amnesty
International rapporterade i juli förra året om systematisk tortyr av
politiska fångar. Särskilt utsatta var misstänkta islamister och
jordanier med palestinskt ursprung.

Att myndigheterna i
Jordanien har koll på Hassan Asad visade sig redan i juni 2005. Då
kallades hans bror till den jordanska säkerhetspolisen. Han förhördes i
timmar om vad Hassad Asad gjorde i Sverige, hans ekonomiska situation
och om han samlade in pengar till palestinier.

– Det skulle
aldrig ha hänt om inte Säpo ställt frågor om mig till Jordanien.
Sverige har gett mig en terroriststämpel. De jordanska myndigheterna
väntar på mig, säger Hassan Asad.

Blir Hassan Asad nästa offer?
I
väntan på det beslut som kan förstöra hela familjens framtid åker
Hassan Asad laglydigt en gång om dagen från Hammarkullen till
polishuset på Ernst Fontells plats och anmäler sig.

– Jag vet
inte om jag ska skratta eller gråta. Jag förstår inte hur de kan tro
att någon i min situation kan vara en säkerhetsrisk, upprepar han.

Kommer
Sverige att på nytt bete sig lika skamligt som mot de utvisade
egyptierna och de terrorstämplade somaliasvenskarna? Kommer Hassan Asad
att bli nästa offer för den svenska regeringens uppslutning i kriget
mot terrorismen?

Risken är stor, om inte Hassan Asads fall får den uppmärksamhet det förtjänar.

Patrik Paulov