Skäll, stress och underbemanning

Alla känner vi till och har med största sannolikhet någon gång ätit på en snabbmatsrestaurang á la McDonalds och någon gång i livet under resande fot har vi säkert tagit en drive in. Tanken som oftast går genom ens huvud när man beställer snabbmat är vanligtvis: När ska jag få min mat? Hur lång tid kan det egentligen ta?

Vad man inte vet och tänker på är att på många snabbmatsrestauranger behandlas de anställda under oacceptabla förhållanden av sin chef/sina chefer. Tyvärr är Max hamburgerrestaurang i Kristianstad ett bra exempel på detta. I stället för att ge unga arbetare en bra erfarenhet av arbetslivet blir de i stället slutkörda och sönderarbetade. 

Som tidigare anställd på Max kan jag själv styrka att restaurangens anställda blir illa behandlade. Flera mår väldigt dåligt eftersom detta påverkar dem negativt, både psykiskt och fysiskt!

Max har funnits i Kristianstad sedan 2006 och enligt Sara, anställd sedan flera år, har det aldrig varit så illa som det är nu. Hon undrar också, liksom jag själv, varför ingen har ifrågasatt eller reagerat på omsättningen av personal och antalet sjukanmälningar som har ökat sen den nuvarande chefen blev tilldelad sin post på Max.

Att förhållandet mellan chef och anställd funkar bra är väldigt viktigt. En chef ska, enligt min åsikt, finnas för att stötta och vägleda sina anställda för att arbetet ska fungera så bra som möjligt och att alla ska trivas. Att det funkar bra på Max för tillfället kan väldigt få, om ens någon anse.

Agnes, anställd på Max, berättar att hon känner att chefen varken behandlar henne eller de andra anställda rättvist.

Enligt Agnes är stöd från chefen i jobbiga situationer för det mesta inget man kan räkna med. Istället för att hjälpa och ge råd blir chefen irriterad om hon anser att det är en ”dum fråga” eller om hon anser att man borde kunna svara på den själv.

Något som jag reagerade starkt på när jag själv jobbade där var att chefen sällan drog sig för att trycka ner sina anställda, i vissa fall till den grad att det slutat i tårar för den anställda.

Att de anställda ska behöva gå och passa sig för vad de gör och säger bara för att de inte vet om chefen är på ett bra humör eller inte dagen i fråga är oacceptabelt, i längden blir detta väldigt psykiskt påfrestande och stämningen sjunker automatiskt.

För att slippa göra chefen missnöjd och irriterad har det till och med gått så långt att vissa så kallade ”passchefer/assistenter” kommer till jobbet en timme innan de egentligen ska börja sitt pass och jobbar en timme gratis för att försöka få sin öppning felfri och förhoppningsvis slippa chefens hackande kommentarer om det skulle vara något som fattas. 

Något som är väldigt viktigt i restaurangyrket för att arbetet ska fungera bra är bemanningen under ett arbetspass. Underbemanning är något som anses vara ett stort problem på Max och det är flera olika faktorer som blir lidande av detta.

De tre faktorer som jag anser vara viktigast och som blir mest lidande av brist på arbetande personal är för det första renlighet av kök och servering, för det andra kundservice och för det tredje personalens rätt till raster.

Enligt lag får man inte jobba mer än fem timmar i sträck utan att ha rast, men detta är något som tyvärr sällan följs. Det är till och med så illa att ibland finns det inget tillfälle till att ta rast över huvud taget under ett pass även om man jobbar ett 10 timmars pass.

Maja berättar att hon ibland inte ens går på rast eftersom hon enbart hinner trycka i sig lite mat på 5-10 minuter.

Maja berättar även att i vissa fall där den anställda är schemalagd mellan 9 och 14 och tvingas jobba över får personen i fråga sällan den rast den är skyldig att få om den ens får någon rast alls.

Visst kan man kanske känna att man klarar sig utan rast, men i längden klarar inte många av att arbeta under sådan stress utan att äta eller hämta andan utan att bli både fysiskt och psykiskt utmattad.

Raster är viktiga för de anställdas hälsa men något som är viktigare ur en hygienisk
synvinkel är renlighet.

Renlighet som är något av det viktigaste i ett kök kan inte heller skötas ordentligt under de tider på dygnet som försäljningen är som högst eftersom de anställda främst koncentrerar sig på gästerna och inte har tid till detta.

Köket tycker jag själv sköts väldigt bra men något som däremot blir mer lidande är serveringen. När Max serveringsvärd, som jobbar vardagar 08.30-15.00, inte är närvarande kan serveringen se rent utav sagt äcklig ut. Detta är även något som flera gäster har påpekat.

När underbemanningen har ifrågasatts har svaret ofta blivit att det är viktigt att spara timmar eller att man helt enkelt borde klara av försäljningen med den bestämda bemanningen. Men då kan man ställa sig frågan ”vad är egentligen viktigast? En personal som trivs och mår bra eller antal sparade timmar?”

Det är inte heller bara personalen som far illa av underbemanning. Att gäster kommer med klagomål över olika saker som tex att det tar för lång tid är inget ovanligt i restaurangbranschen, men ibland får gästerna vänta alldeles för länge.

Det som är värst enligt mig är inte att de får vänta, det är att de inte får den service och det bemötande som de borde få. Eftersom det är så få som arbetar åt gången måste allt gå mycket snabbare vilket leder till att servicetiden per gäst blir väldigt kort.

När man stressar så mycket kan man lätt uppfattas som otrevlig, nonchalant och förvirrad. Det är inte helt ovanligt att beställningar blir fel på grund av stress.

En sak som jag själv tror hjälper till att framkalla stress är att de anställda alltid blir klockade i sitt arbete, vilket innebär att det finns en speciell klocka som berättar hur lång tid det tar från att man får en beställning till den är ute hos kunden.

Personalen pressas hela tiden för att få ner tiderna, speciellt drivetiden och vanligtvis när tiden blir ”för hög” resulterar detta i en väldigt arg tillsägelse och klagomål från chefen!
Inte nog med att personalen blir illa behandlad, de får inte vissa rättigheter som de har rätt till.

För det första så är alla schemalagda, extra anställd som fast. Agnes och Maja är båda fast anställda på ett visst antal timmar i veckan. Båda kan instämma med säkerhet att de jobbar betydligt mer än detta varje vecka och detta utan att få den övertidsersättning som de har rätt att få.

För det andra är det som tidigare nämnts rasterna som är ett stort problem. Att inte ens
få lov att stanna upp, hämta andan och dricka något under ett arbetspass är sjukt.
Något som jag ej kan påstå är att behandlingen på Max är acceptabel.

Det är inte meningen att de anställda ska gå med en klump i magen till jobbet och hoppas att deras chef för dagen är på bra humör så att de slipper påhopp och klagomål för minsta lilla sak.

Snabbmatsrestauranger är egentligen ett utmärkt tillfälle för ungdomar att få lite arbetslivserfarenhet eftersom det egentligen inte krävs så mycket förkunskaper mer än att man har arbetsvilja och en positiv inställning till att lära sig nya saker och utvecklas.

Som arbetsgivare borde man tänka på detta och i stället för att bryta ner personalen både fysiskt och psykiskt borde man ta vara på sin personal, uppmuntra dem till att arbeta och ge dem en bra start i arbetslivet.

Därför ber jag precis som många andra anställda, och även före detta anställda, om ett slut på de hemska arbetsförhållanden som råder just nu på Max hamburgerrestaurang i Kristianstad.

Artikelförfattaren är tidigare anställd på Max hamburgerrestaurang i Kristianstad. Sara, Agnes och Maja heter egentligen någonting annat.