Hoppa till huvudinnehåll
Av

Sista gången svart på vitt

Det nummer av Proletären som kommer i brevlådorna är det sista numret i svart-vitt. Från och med nästa vecka kommer Proletären i färg. Vi följde tryckarna Stefan Nilsson och Kenneth Säljö på HS Offset när de satte igång den gamla tryckpressen i källaren för näst sista gången.


Klockan är strax efter sex, trafiken är fortfarande gles och på himlen syns enstaka stjärnor. Men på HS Offsets reproavdelning är Stefan Nilsson och Kenneth Säljö i full fart med arbetet. Det är onsdag och veckans Proletären ska tryckas.

Radion står på och det luktar kaffe. Vid ett ljusbord monterar Stefan Nilsson filmerna till Proletärens mittuppslag. Vid det andra ljusbordet fixar Kenneth Säljö med filmerna till löpsedeln. Det är uppenbart att de kan rutinerna, och de delar vant arbetet mellan sig. Det är inte många ord som behöver växlas.

– Jag började jobba här 2003, berättar Stefan Nilsson.

Då var Kenneth Säljö redan gammal i gården. Han började på HS Offset 1987. Även om det mesta är sig likt sedan dess, har en del förändrats.

– När jag började hade vi mycket kommersiella jobb. Varje fredag tryckte vi tre tidningar. Och upplagorna var mycket större, berättar han.

Sedan några år tillbaka trycks bara Proletären, löpsedlar samt en del av Kommunistiska Partiets affischer, flygblad och liknande i HS Offsets tryckeri som är beläget i källaren i Marx-Engels huset i Göteborg.

Tekniken har sprungit om tryckeriet. Idag är fyrfärgstryck standard och tryckprocessen har förenklats avsevärt.

På HS Offset måste sidorna först skrivas ut på film, som sedan framkallas och monteras. Dessa läggs sedan på plåtar som i sin tur bränns och framkallas. Slutligen monteras plåtarna i tryckpressen.

På moderna tryckerier behövs inte filmer överhuvudtaget, utan informationen skickas direkt från datorn till en plåtskrivare.

Det är också så Proletären kommer att tryckas framöver. Tidningen du just nu håller i handen är nämligen den sista som trycks på HS Offset. För dig som läsare kommer det att märkas genom att Proletären från och med nästa nummer kommer att tryckas i fyrfärg.
Detta innebär att HS Offsets tryckeri kommer att läggas ned.

– Jag har dubbla känslor inför det, säger Stefan Nilsson.

– Det håller jag med om. Det känns väldigt dubbelt, säger Kenneth Säljö. Det är en epok som går i graven. Samtidigt känns det otroligt roligt att Proletären nu går över i fyrfärg.

Ett bländande blå-vitt sken lyser upp rummet när plåtarna bränns. Varje montage blir en plåt, vilket blir två sidor i tidningen.

När plåtarna är färdiga monteras de i den blåa tryckpressen som gjort över trettio år i Proletärens tjänst. När pressen köptes in begagnad 1979 var den redan väl använd. Så att påstå att bäst-före-datum har passerats är knappast en överdrift.

– Tryckeriet är pensionsfärdigt, konstaterar Stefan Nilsson. Maskinerna kan inte trycka fyrfärg, och vi kan inte tekniken. Jag är ju ingen tryckare egentligen, innan jag började här hade jag aldrig varit i ett tryckeri.

– Inte jag heller. Jag arbetade på Posten innan jag började på HS Offset, berättar Kenneth Säljö.

Innan Proletären ska tryckas så gör Stefan Nilsson färdigt veckans löpsedel i den mindre arkpressen. Stefan Nilsson ställer in de olika vreden och fyller på med svart färg. Gula ark med Proletärens röda logga ligger redo.

– Mycket av det här arbetet är pappershantering, konstaterar Stefan Nilsson.

När väl alla nödvändiga inställningar är gjorda går det snabbt. På några minuter är löpsedlarna klara, och Stefan Nilsson hinner ta en klunk kaffe innan det är dags att ta itu med Proletären.

Under tiden bockar Kenneth Säljö plåtarna, så att de sedan kan monteras på respektive verk. Med vana händer hjälps de åt med att få fast plåtarna.

Sedan är allt förberett. Stefan Nilsson och Kenneth Säljö drar på sig hörselkåporna och maskinen brummar igång. Samtidigt som tryckpressen börjar spotta fram tidningar kontrollerar tryckarna de olika verken. Några rattar vrids åt, andra lossas. Det gäller att hitta balansen mellan fukt och trycksvärta och se till att rätt mängd färg tillförs jämt över varje sida. Passet måste också stämma.

Med jämna mellanrum tittar Stefan Nilsson och Kenneth Säljö i färdiga exemplar av tidningen för att korrigera om till exempel en bild ser för mörk ut, eller om den röda färgen är för svag.

Någon timme senare är runt 3500 exemplar av Proletären tryckta och klara att skickas ut till prenumeranter och till Kommunistiska Partiets avdelningar för försäljning. Nu har det gått åtskilliga timmar sedan Stefan Nilsson och Kenneth Säljö påbörjade sin arbetsdag och det är hög tid för en kopp kaffe och en macka.

– Det ska bli gott, konstaterar de medan de åker upp i hissen med var sin nytryckt Proletären i handen.