Hoppa till huvudinnehåll
Av

Segregering som mål

Jan Björklund fortsätter sitt korståg mot enhetsskolan. I förra veckan tillkännagav regeringen att de första elitklasserna för trettonåringar ska startas på försök redan 2012.


Utbildningsminister Jan Björklund (FP) har haft en tydlig politisk linje ända sedan han gav sig in i skolpolitiken i slutet av 1990-talet: Högpresterande elever ska tidigt sållas ut och drillas.
1998-2002 var Jan Björklund skolborgarråd i Stockholm. Redan då började han frenetiskt att driva igenom sin politik. År 2000 startades åtta profilklasser i matematik och naturkunskap i Stockholms stad på hans initiativ. Studiemotiverade elever skulle inte behöva ”rulla tummarna” ihop med sämre klasskamrater.

Men Björklund såg genast ett problem i de upprättade profilklasserna. Vem som helst kunde nämligen välja en sådan klass. Därmed fanns det en uppenbar risk att enstaka barn som inte höll måttet smög sig in i profilklasserna.

Detta ville Björklund till varje pris stoppa. Lösningen på problemet stavades antagningsprov. Om barnen som ville gå i matematikklass först tvingades göra ett prov som visar om de platsar så skulle profilklasserna bli elitklasser på riktigt.

Det fanns bara ett aber. Skollagen förbjöd antagningsprov till grundskolans klasser.

Idag är Jan Björklund som bekant utbildningsminister, och han formar snabbt skolpolitiken efter sina idéer om disciplin, faktainlärning och betygshets. Och inte minst vidareutvecklar Björklund sorteringen och segregeringen av elever. Duktiga barn ska så tidigt som möjligt skiljas ut, så att de kan erbjudas särskild vägledning och drillning.
Utifrån de här idéerna har en ny skollag utformats och nya läroplaner har tagits fram och röstats igenom i riksdagen.

En av förändringarna i den nya skollagen, som börjar gälla 1 juli i år, är att även grundskolor får tillåtelse att ha antagningsprov i ämnen som matematik. Därmed går Jan Björklund segrande ur en tio år lång kamp.

Björklund drev redan under förra mandatperioden igenom elitklasser i gymnasieskolan. Att regeringen nu går vidare och inför elitklasser, eller ”spetsklasser” som högern kallar det, på försök från årskurs sju kommer inte som en överraskning.

Men försöket med elitklasser på grundskolenivå är häpnadsväckande, och något kvalitativt annorlunda än de elitklasser som redan finns. Inte minst eftersom grundskolan är obligatorisk.
Den nioåriga grundskolan växte fram under efterkrigstiden, och 1972 hade den genomförts över hela Sverige. Sedan dess har vi en enhetsskola, som åtminstone har som mål att ge alla barn en likvärdig utbildning.

Det är denna grundläggande målsättning som högern angriper. Sedan valet 2006 har stora steg tagits mot ett segregerande utbildningssystem med två skilda vägar, en för arbetarklassens barn och en för överhetens.

Elitklasser i grundskolan innebär ytterligare avgörande steg i samma riktning. Inte ens trettonåringar förtjänar en likvärdig utbildning i Björklunds värld.

Samtidigt som regeringen lanserar sina elitklasser presenterar Skolverket en rapport som visar att det redan i tredje klass märks vilken utbildningsnivå elevernas föräldrar har. Till exempel klarade 88 procent av eleverna i årskurs 3 med högskoleutbildade föräldrar delprovet om skriftliga räknemetoder. Bland barn till korttidsutbildade klarade 68 procent samma prov.

Vilka barn som kommer att vara välkomna i Björklunds elitklasser är givet.