Så drabbas du av försämringarna i a-kassan
Proletären har kartlagt regeringens förändringar av a-kassan. Så här drabbar de dig som arbetar, är ung, kvinna eller arbetslös.
Alla arbetande
Högern har en väl uttänkt strategi när de väljer att försämra a-kassan.
Försämringarna syftar till att pressa ner lönerna och försvaga facket,
och detta är också den allvarligaste konsekvensen av förändringarna för
LO-kollektivet.
När a-kassorna en gång bildades var det för att hindra att lönerna
sjönk när arbetslösheten ökade. Ingen skulle behöva ta ett jobb med
lägre lön än ersättningen från a-kassan.
Enligt dagens regelverk måste en arbetslös acceptera ett jobb med en
lön som är tio procent lägre än a-kassan. I och med sänkningen av
a-kasseersättningen (se nedan) innebär det att en arbetslös kan tvingas
ta jobb med en heltidslön på 11.000 kronor i månaden före skatt. Risken
för en låglönemarknad är därmed verklig och nära i tiden.
Men försämringarna kommer också att få direkta ekonomiska konsekvenser för alla arbetande:
• Avgiften till a-kassan höjs med cirka 200 procent, dock med
högst 300 kronor i månaden. Exakt summa varierar mellan de olika
a-kassorna beroende på hur hög arbetslösheten är bland medlemmarna.
Även deltidsarbetande betalar full avgift, men arbetslösa betalar den
gamla, lägre avgiften på ca 100 kr/mån.
• Möjligheten att dra av a-kasseavgiften i deklarationen försvinner.
Kvinnor
Redan i dag missgynnas kvinnor på arbetsmarknaden, genom lägre löner
och sämre anställningar, men den borgerliga regeringen kommer göra
situationen än värre. Framförallt är det två försämringar i a-kassan
som slår särskilt hårt mot kvinnor.
• Det finns två former av arbetsvillkor, och båda skärps:
Arbetsvillkoret höjs från sjuttio till åttio timmar. Den arbetslöse
måste därmed ha jobbat åttio timmar i månaden under sex månader den
senaste tolvmånadersperioden för att få ersättning från a-kassan.
Konsekvensen av detta kommer bli att bland annat ensamstående föräldrar
och deltidsarbetande riskerar att ställas helt utan
arbetslöshetsförsäkring.
Exempelvis kommer den som arbetar halvtid, där heltid räknas som 36
timmar i veckan, inte att kvalificera sig för a-kassa. Inte heller den
som arbetar halvtid, där heltid är 40 timmar i veckan, kommer att klara
det nya arbetsvillkoret om personen vårdat sjukt barn två dagar
per månad i tre månader. Kvinnor är i majoritet i båda dessa grupper.
Den andra formen av arbetsvillkor säger att du måste ha arbetat i minst
480 timmar under en sammanhängande period av sex månader, och du måste
ha jobbat i minst 50 timmar per månad under dessa månader. Tidigare
räckte det med 450 timmars arbete i sex månader, med minst 45 timmars
arbete per månad.
• Sättet att räkna ut normalarbetstiden ändras. Normalarbetstiden
är det antal timmar per vecka som den arbetslösa får ersättning för,
och den bygger på hur många timmar man normalt arbetade innan man blev
arbetslös.
Tidigare räknades normalarbetstiden ut på det fördelaktigaste sättet av
två, antingen på de senaste tolv månaderna eller på de senaste sex
månaderna. Det innebär att om du arbetar heltid i sex månader och sedan
blir arbetslös så kommer du att få full ersättning från a-kassan.
Regeringen vill ändra detta till att normalarbetstiden alltid ska
räknas på de senaste tolv månadernas arbetade tid. Om du bara arbetat
heltid de senaste sex månaderna kommer du därmed att få en
normalarbetstid på tjugo timmar i veckan, eftersom arbetstiden slås ut
på hela året. Även detta förlorar deltidsarbetande och sådana med
osäkra anställningar på, det vill säga framförallt kvinnor.
Ungdomar
Redan i dag har många ungdomar svårt att kvalificera sig till a-kassa,
men regeringen försvårar situationen ytterligare. Följande förändringar
kommer att drabba ungdomar hårt:
• Studerandevillkoret slopas. Det innebär att det inte längre är
möjligt att kvalificera sig för a-kassa genom studier. Om du gått
färdigt en utbildning och inte får ett jobb får du istället vända dig
till socialen. Förra året var det 38.000 personer som fick a-kassa
efter avslutade studier.
• Arbetsvillkoret skärps (se ovan). Det skärpta arbetsvillkoret
drabbar ungdomar hårt eftersom unga jobbar deltid i högre utsträckning
än äldre. Därmed kommer många ungdomar att få det svårt att kvala in
till a-kassan.
Arbetslösa
Det är de kraftiga försämringarna för de arbetslösa som ska tvinga folk
att ta jobb till låga löner. Därför dras snaran åt ordentligt och
ersättningen sänks betydligt, särskilt för de långtidsarbetslösa.
• Efter 200 dagar sänks a-kassan från 80 till 70 procent av
förlorad inkomst, och efter ytterligare 100 dagar sänks ersättningen
till 65 procent av förlorad inkomst. Undantaget är om du har barn under
18 år, i sådana fall sänks ersättningen till 65 procent först efter 450
dagar. Beräkningar visar att 110.000 personer kommer få sin ersättning
sänkt till 65 procent redan efter årsskiftet. Därmed kommer många
arbetslösa att hamna under existensminimum, och Sveriges Kommuner och
Landsting befarar att utgifterna för socialbidrag kommer att öka
markant i kommunerna.
• Taket sänks i a-kassan. De första 200 dagarna är taket 680 kronor per
dag (mot tidigare 730 kronor per dag), därefter är taket 595 kronor per
dag i 100 dagar. Efter 300 dagar sänks taket ytterligare till 553
kronor per dag. Grundbeloppet förblir 320 kronor per dag.
• Möjligheten till förlängd a-kasseperiod försvinner helt.
• Den överhoppningsbara tiden förkortas från sju till fem år. Det
innebär att den som arbetar och kvalificerar sig för a-kassa, men som
sedan exempelvis studerar i mer än fem år, förlorar rätten till
ersättning.
• Det kommer ställas hårdare krav på de arbetslösa. Bland annat
förbereder näringsdepartementet ett förslag om att arbetslösa ska
tvingas flytta redan från första dagen. I dag har den som blir
arbetslös hundra dagar på sig att hitta ett arbete inom sitt yrke och i
sitt närområde. Dessutom ska kontrollerna av de arbetslösa öka, och
arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin vill införa böter för de som
inte söker tillräckligt många jobb.
LISA ENGSTRÖM
Proletären 49, 2006
Högern har en väl uttänkt strategi när de väljer att försämra a-kassan.
Försämringarna syftar till att pressa ner lönerna och försvaga facket,
och detta är också den allvarligaste konsekvensen av förändringarna för
LO-kollektivet.
När a-kassorna en gång bildades var det för att hindra att lönerna
sjönk när arbetslösheten ökade. Ingen skulle behöva ta ett jobb med
lägre lön än ersättningen från a-kassan.
Enligt dagens regelverk måste en arbetslös acceptera ett jobb med en
lön som är tio procent lägre än a-kassan. I och med sänkningen av
a-kasseersättningen (se nedan) innebär det att en arbetslös kan tvingas
ta jobb med en heltidslön på 11.000 kronor i månaden före skatt. Risken
för en låglönemarknad är därmed verklig och nära i tiden.
Men försämringarna kommer också att få direkta ekonomiska konsekvenser för alla arbetande:
• Avgiften till a-kassan höjs med cirka 200 procent, dock med
högst 300 kronor i månaden. Exakt summa varierar mellan de olika
a-kassorna beroende på hur hög arbetslösheten är bland medlemmarna.
Även deltidsarbetande betalar full avgift, men arbetslösa betalar den
gamla, lägre avgiften på ca 100 kr/mån.
• Möjligheten att dra av a-kasseavgiften i deklarationen försvinner.
Kvinnor
Redan i dag missgynnas kvinnor på arbetsmarknaden, genom lägre löner
och sämre anställningar, men den borgerliga regeringen kommer göra
situationen än värre. Framförallt är det två försämringar i a-kassan
som slår särskilt hårt mot kvinnor.
• Det finns två former av arbetsvillkor, och båda skärps:
Arbetsvillkoret höjs från sjuttio till åttio timmar. Den arbetslöse
måste därmed ha jobbat åttio timmar i månaden under sex månader den
senaste tolvmånadersperioden för att få ersättning från a-kassan.
Konsekvensen av detta kommer bli att bland annat ensamstående föräldrar
och deltidsarbetande riskerar att ställas helt utan
arbetslöshetsförsäkring.
Exempelvis kommer den som arbetar halvtid, där heltid räknas som 36
timmar i veckan, inte att kvalificera sig för a-kassa. Inte heller den
som arbetar halvtid, där heltid är 40 timmar i veckan, kommer att klara
det nya arbetsvillkoret om personen vårdat sjukt barn två dagar
per månad i tre månader. Kvinnor är i majoritet i båda dessa grupper.
Den andra formen av arbetsvillkor säger att du måste ha arbetat i minst
480 timmar under en sammanhängande period av sex månader, och du måste
ha jobbat i minst 50 timmar per månad under dessa månader. Tidigare
räckte det med 450 timmars arbete i sex månader, med minst 45 timmars
arbete per månad.
• Sättet att räkna ut normalarbetstiden ändras. Normalarbetstiden
är det antal timmar per vecka som den arbetslösa får ersättning för,
och den bygger på hur många timmar man normalt arbetade innan man blev
arbetslös.
Tidigare räknades normalarbetstiden ut på det fördelaktigaste sättet av
två, antingen på de senaste tolv månaderna eller på de senaste sex
månaderna. Det innebär att om du arbetar heltid i sex månader och sedan
blir arbetslös så kommer du att få full ersättning från a-kassan.
Regeringen vill ändra detta till att normalarbetstiden alltid ska
räknas på de senaste tolv månadernas arbetade tid. Om du bara arbetat
heltid de senaste sex månaderna kommer du därmed att få en
normalarbetstid på tjugo timmar i veckan, eftersom arbetstiden slås ut
på hela året. Även detta förlorar deltidsarbetande och sådana med
osäkra anställningar på, det vill säga framförallt kvinnor.
Ungdomar
Redan i dag har många ungdomar svårt att kvalificera sig till a-kassa,
men regeringen försvårar situationen ytterligare. Följande förändringar
kommer att drabba ungdomar hårt:
• Studerandevillkoret slopas. Det innebär att det inte längre är
möjligt att kvalificera sig för a-kassa genom studier. Om du gått
färdigt en utbildning och inte får ett jobb får du istället vända dig
till socialen. Förra året var det 38.000 personer som fick a-kassa
efter avslutade studier.
• Arbetsvillkoret skärps (se ovan). Det skärpta arbetsvillkoret
drabbar ungdomar hårt eftersom unga jobbar deltid i högre utsträckning
än äldre. Därmed kommer många ungdomar att få det svårt att kvala in
till a-kassan.
Arbetslösa
Det är de kraftiga försämringarna för de arbetslösa som ska tvinga folk
att ta jobb till låga löner. Därför dras snaran åt ordentligt och
ersättningen sänks betydligt, särskilt för de långtidsarbetslösa.
• Efter 200 dagar sänks a-kassan från 80 till 70 procent av
förlorad inkomst, och efter ytterligare 100 dagar sänks ersättningen
till 65 procent av förlorad inkomst. Undantaget är om du har barn under
18 år, i sådana fall sänks ersättningen till 65 procent först efter 450
dagar. Beräkningar visar att 110.000 personer kommer få sin ersättning
sänkt till 65 procent redan efter årsskiftet. Därmed kommer många
arbetslösa att hamna under existensminimum, och Sveriges Kommuner och
Landsting befarar att utgifterna för socialbidrag kommer att öka
markant i kommunerna.
• Taket sänks i a-kassan. De första 200 dagarna är taket 680 kronor per
dag (mot tidigare 730 kronor per dag), därefter är taket 595 kronor per
dag i 100 dagar. Efter 300 dagar sänks taket ytterligare till 553
kronor per dag. Grundbeloppet förblir 320 kronor per dag.
• Möjligheten till förlängd a-kasseperiod försvinner helt.
• Den överhoppningsbara tiden förkortas från sju till fem år. Det
innebär att den som arbetar och kvalificerar sig för a-kassa, men som
sedan exempelvis studerar i mer än fem år, förlorar rätten till
ersättning.
• Det kommer ställas hårdare krav på de arbetslösa. Bland annat
förbereder näringsdepartementet ett förslag om att arbetslösa ska
tvingas flytta redan från första dagen. I dag har den som blir
arbetslös hundra dagar på sig att hitta ett arbete inom sitt yrke och i
sitt närområde. Dessutom ska kontrollerna av de arbetslösa öka, och
arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin vill införa böter för de som
inte söker tillräckligt många jobb.
LISA ENGSTRÖM
Proletären 49, 2006