Röster från Landskrona

Den senaste tiden har medias uppmärksamhet riktats mot Landskrona. Det
mesta som har skrivits har varit negativt. Sverigedemokraterna tog hem
22 procent av rösterna i valet, vilket skapade stor uppmärksamhet.


I december strejkade nio flickor på Gustav Adolfskolan mot vad de
upplevde som trakasserier. För två veckor sedan beslutade skolans
huvudskyddsombud att stänga skolan efter att elever smällt smällare och
en raket exploderat vid huvudet av en städerska på skolan, hon
chockskadades.


De åtgärder som skolledningen vidtagit, framför allt ett ”totalförbud”
mot andra språk än svenska på såväl raster som lektioner, har fått hård
kritik från både föräldrar och politiker. Men också stöd från grupper i
samhället som vill se hårdare tag mot invandrare. Efter den heta
debatten verkar skolan ha backat på den punkten.
Diskrimineringsombudsmannen, DO, skall granska fallet.


Proletären vill i detta nummer ge röst åt några landskronabor och förhoppningsvis nyansera bilden något.



”Det behövs fler vuxna i skolan”

Elin Martinsson bor i norra Landskrona, i ”pensionärsområdet, eller det svenska området” som hon kallar det. Hon är med i RKU och minns sitt första politiska möte väl.

– Det kom nazister och kastade tegelstenar genom fönsterrutan med hotbrev, jag tänkte, okej så här är det att vara aktiv.

I förra veckan hotades en lokalt välbekant vänsterpartist till livet av någon som kallade sig för sverigedemokrat. Detta efter att han yttrat sig kritiskt om språkförbudet på Gustaf Adolfskolan. Elin Martinsson är medveten om rasismen i samhället. Hon säger till Proletären att hon tycker det är dags för folk att vakna.

– Vi måste öppna ögonen och lägga ner hycklandet. Vi säger att alla är lika värda men sedan tittar folk ner på en serbisk kvinna som går över gatan. Denna hatiska inställning som sprider sig får mig att må illa.

• I media har det varit mycket negativ uppmärksamhet på Landskrona, vad tycker du om det?

– Jag skrattar alltid åt media. Det är faktiskt mest bullshit. De överdriver detta med kriminaliteten, att här skulle vara gäng och våld överallt.

– Det kanske stämmer att brottsligheten ökat samtidigt som invandringen. Men det som retar mig är att man pekar ut folk för att de är invandrare. Det handlar mer om en ny underklass, menar Elin Martinsson.

• Sverigedemokraterna fick 22 procent av rösterna, vad beror det på?

– Jag förstår folks oro över kriminaliteten och invandringen. Folk som röstade på sd är inte medvetna om vad de står för förutom att de är mot invandring. Det har med folks otrygghet att göra.

Men sverigedemokraterna kommer inte att skapa trygghet, säger Elin Martinsson, tvärtom kommer de att skapa ännu mer motsättningar och få invandrare att känna sig ännu mer utpekade. Vem tjänar på det egentligen? frågar hon sig.

Inte fövånande
Den senaste uppståndelsen på GA skolan förvånar henne inte.

– Det är inte den enda skolan med problem. Situationen på skolan har varit kaotisk under lång tid och det är för jävligt med de vuxnas flathet. Lärarna och ledningen vänder eleverna ryggen. Det är fortfarande barn vi pratar om och barn behöver struktur. Idag försummar skolan allt för många elever, de känner sig inte lyssnade på, inte sedda.
 
– I december var det tjejer på GA som stannade hemma i protest mot trakasserier. Det är bra att de står upp för sig, det borde fler göra.

Elin Martinsson tycker att skolledningen utgör själva problemet och att det är orättvist att peka ut invandrarbarnen på skolan genom att införa ett språkförbud.

– Det sägs att det förekommit trakasserier på elevers hemspråk. Men det är väl trakasserierna man är emot, inte språket? Att förbjuda invandrarnas språk är att dra alla över en kam. Det löser inga problem.

– Folk letar alltid efter en syndabock och genom att peka ut invandrarna försöker de kanske skapa en känsla av trygghet.

Skolan behöver förändras på helt andra sätt tycker Elin Martinsson, och till det behövs mer resurser.

– Det behövs skapa en säker och inbjudande miljö. Lärarna och personalen måste ha tid med varje elev, och då behövs det fler vuxna. För att komma till rätta med problemen måste de ansvariga på skolan lyssna på elevernas åsikter.

– Läromedlen är föråldrade och behöver förnyas, miljön också, den är inte den roligaste på till exempel GA-skolan. Utbildning är en byggsten och försummar man den kommer det negativa följder senare.

Nils Littorin
Proletären nr 5, 2007


• Fler röster från Landskrona finns att läsa i papperstidningen.