Regeringens nya a-kassa – en kvinnofälla

Den största orsaken till att kvinnor drabbas hårdare än män av de nya
reglerna i a-kassan är deras lägre löner. En höjning av avgiften till
a-kassan blir naturligtvis mer kännbar för den som har låg inkomst, och
den som har låg lön får svårare att klara sig som arbetslös när
ersättningen från a-kassan sänks.



Men regeringens kvinnofientliga arbetsmarknadspolitik går djupare än
så. På den svenska arbetsmarknaden utgör kvinnor en stor majoritet av
dem som är undersysselsatta, det vill säga ofrivilligt
deltidsarbetslösa.



I många av de kvinnodominerande sektorerna som handels och kommunal är
deltidstjänster mer regel än undantag och många scheman läggs helt utan
heltider.



När regeringen skärper arbetsvillkoret, det vill säga det antal timmar
du måste jobba för att över huvud taget kvalificera dig till a-kassan,
till 80 timmar i månaden under minst sex månader, blir många
deltidsarbetande kvinnor helt utan ersättning om de skulle bli
arbetslösa.

Ett exempel är nattarbete inom vården, där normalarbetstiden ofta är
mindre än 40 timmar i veckan. Då räcker det alltså inte ens att arbeta
halvtid för att kvalificera sig till a-kassan.



Ensamstående drabbas

Kvinnor drar också det tyngsta lasset vad gäller föräldraledighet och
vård av sjukt barn och de är oftare själva sjuka, vilket innebär att en
deltidsarbetande ensamstående mamma kan falla ur försäkringen om hon
måste vara hemma för många dagar en månad för att ta hand om sina barn.




Bland ensamstående kvinnor med barn under sju år är arbetslösheten dessutom dubbelt så hög som för män.



Kvinnors svagare ställning på arbetsmarknaden innebär också att de
förlorar mer på regeringens nya sätt att beräkna ersättningen från
a-kassan. Ersättningen ska efter nyår baseras på de tolv senaste
månadernas inkomster. Det innebär att sjukskrivningar, föräldraledighet
och vård av sjukt barn som togs ut nästan ett år tillbaka i tiden
kommer att försämra a-kassan. För många kvinnor blir det mycket svårt
att i praktiken få ut 80 procent av lönen vid arbetslöshet.



Situationen förvärras av att kvinnor oftare än män har osäkra och
tidsbegränsade anställningar. Om du har varit arbetslös en tid och
sedan får ett halvårs vikariat, kommer din a-kassa att sänkas om du
blir arbetslös igen.



Eftersom det bara är de som är helt arbetslösa som slipper den högre
avgiften till a-kassan kommer många kvinnor dessutom att drabbas
särskilt hårt av höjningen. Det räcker med att du får en dags arbete
under en månad för att du ska tvingas betala den högre avgiften. Den
som är arbetslös kan alltså förlora på att ta några timmars jobb. Så
mycket för borgarnas mantra i valrörelsen om att det måste löna sig att
arbeta.



JENNY TEDJEZA

Proletären 49, 2006