Regeringen försämrar Las

I en intervju i LO-tidningen för en tid sedan förklarade moderatledaren
Fredrik Reinfeldt att ”vi ser inget behov av att se över arbetsrätten”.
Det beskedet upprepades av flera andra moderater under valrörelsen,
förvisso av pragmatiska skäl, men ändå som ett löfte till väljarna.



Under hösten har också arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin dyrt och heligt lovat att inte luckra upp arbetsrätten.

”Nu fullföljer vi bara det vi sa att vi skulle göra innan valet”,
försvarar sig Littorin med när regeringen nyligen drev igenom kraftiga
försämringar i a-kassan. Kan tolkas som följdriktigt om man inte synar
vad som egentligen utfärdades av alliansen.

 

Men nu gör moderaterna Reinfeldt och Littorin precis det man lovade att
man inte skulle göra, det vill säga försämra arbetsrätten.
Högerregeringen river upp tidigare riksdagsbeslut om förbättringar för
visstidsanställda och genomför en rad andra förändringar i Las.



Så banalt var det med den principen. Det är alltså vad som bäst passar
för stunden som vägleder högerpolitiken. Och något ansvar inför
väljarna kommer de därför inte att besvära sig med, oavsett vad som
står på spel. Vem hade förväntat sig annat?



På ett förslag från socialdemokratiska regeringen beslutade riksdagen
våren 2006 om att korta tiden som ger rätt till förtur för
visstidsanställda från 12 till 6 månader. Denna viktiga förändring som
berör en halv miljon svenskar – många unga och flest kvinnor – skulle
ha trätt i kraft den 1 juli i år.



Visstidsanställningar

Nu har regeringen skickat ut en promemoria på snabbremiss till berörda
parter, där bland annat tiden för förtursrätt förblir tolv månader som
idag. Utöver det vill högerregeringen göra det möjligt för företag att
anställa på visstid, sk fri visstidsanställning, i upp till två år
jämfört med dagens 14 månader.



Beslutet att förbjuda säsongsarbete, som skulle ha införts den 1 juli i
år, ska också rivas upp och åter tillåtas. Vidare ska vikarier efter
två år (under en femårsperiod) kunna bli fast anställd, i stället för
dagens tre år. Det är kanske inte en grundlig förändring av Las, men
för landets alla vikarier är det inte frågan om några förbättringar.



Möjligheten till fast anställning minskar, samtidigt som
visstidsanställningar ökat kraftigt senaste decenniet. 70 procent,
drygt 580.000 sysselsatta, som är mellan 16 och 24 år har i dag någon
form av tidsbegränsad anställning. Handels och Hotell- och restaurang
har flest antalet visstidsanställda. Kvinnor är överrepresenterade.



Försvagad arbetsrätt

Trots löften om att inte tafsa på arbetsrätten inleder högerregeringen
sin mandatperiod med ändringar i Las. Det är väl inga avgörande ingrepp
som tas, men likväl är det inget som görs för att visstidsanställda
snabbare ska få fast anställning, utan tvärt om.



Förslaget är ett beställningsverk från Svenskt Näringsliv som vill riva
upp arbetsrätten och därmed ställa arbetare rättslösa gentemot
kapitalister. I regeringen finns förespråkare för en sådan politisk
omvälvning på svensk arbetsmarknad, bara taktiska skäl har hittills
hindrat en sådan utveckling.



– Man bör reformera arbetsrätten, det får bli en strävan och en kamp
för framtiden, sa folkpartisten Carl B Hamilton i samband med att
blockaden i Vaxholm var uppe i EU-domstolen här om veckan.



Han sitter för närvarande i riksdagens EU-nämnd och utrikesutskottet.
En annan som torgför samma reaktionära idéer är Roger Tiefensee,
centerns ekonomiske talesman. Inom både moderaterna och
krisdemokraterna är uppfattningen densamma: ”arbetsrätten är ett hinder
för företagandet”.



Attackerna på a-kassan och sjukersättningarna förebådar vad som kan
hända med arbetsrätten. Förändringarna i Las är kanske första steget
mot att arbetare helt förlorar rätten att försvara sina intressen.



KENT HALDEBO

Proletären 3, 2007