Rasism och utsugning – så funkar Rut-avdraget

Shamsul Alam Sarwar kom till Sverige från Bangladesh 2003. Efter att ha fått avslag på sin asylansökan levde han som papperslös fram till 2009. Under många år hankade han sig fram på olika tillfälliga jobb, ofta som städare. Han har städat i hem, på kontor, krogar och byggen.

– Rut fungerar inte, säger Shamsul Alam Sarwar. Den som vill utnyttja systemet gör det. Särskilt små företag fuskar. De tar namn och personnummer och skriver upp på en faktura trots att de inte stämmer. Namnen är falska eller på kompisar. Staten förlorar på alltihopa.

Allt talar för att bruket av svart arbetskraft i städbranschen är omfattande. Rut har inte ändrat på detta, snarare tvärtom. Firmor anlitar firmor i flera led. Svarta jobb varvas med vita. Ibland utan kundens kännedom. Vinsterna är höga men lönerna är låga.

– Lönerna för städjobb ligger på i snitt 50 kronor i timmen, ibland mindre, berättar Shamsul Alam Sarwar. I restaurangbranschen kan man räkna med 30 kronor. Jobben är tillfälliga, ofta från dag till dag. Det finns inga fasta svarta jobb. Jag tjänade 6000-7000 kronor i månaden.

Företagen för hushållsnära tjänster fakturerar för mellan 280-350 kronor i timmen. Kunden håller vanligtvis med redskap och städmaterial. Avtalsenlig lön ligger på knappa 120 kronor. Företagen ska dra av skatter och avgifter som ska betala arbetarnas sociala skyddsnät.

– Den som är papperslös och jobbar svart saknar rätt till semester, sjukersättning och föräldrapenning, förklarar Shamsul Alam Sarwar. Är du borta från jobbet får du inga pengar. Du har endast rätt till akut sjukvård men du måste vara beredd att kunna betala själv.

Fastighetsanställdas förbund räknar med 4000 papperslösa städare i Sverige. Hälften ska finnas i Stockholmsområdet. Det finns entreprenörer som medvetet söker upp dem som saknar legala papper och inte kan svenska. Arbetarna utnyttjas och luras på pengar.

– Jobb är alltid viktigt, oavsett villkor, fortsätter Shamsul Alam Sarwar. Man kan inte kräva någonting. Vill man inte ha jobbet, får man det inte. Arbetarna kan få löfte om 1000 kronor. Men sen är kunden eller företaget missnöjt och då får man bara 200. Sånt händer.

90 procent av alla som arbetar med hushållsnära tjänster är kvinnor. I en undersökning av socialantropologen Anna Gavanas från hösten 2010 framkom att många av dem utsätts för sexuella trakasserier.

– De finns kunder som bara vill ha kvinnliga städare, säger Shamsul Alam Sarwar. Och att de ska vara lättklädda och tjänstvilliga på alla sätt. Men vi får långt ifrån reda på allting. Vi kan inte veta vad som egentligen händer.

I städbranschen spelar olika mellanhänder en central roll i förmedlandet mellan svarta och vita jobb, mellan arbetare, företag och kund. Arbetskraften vävas genom sociala nätverk som ofta följer etniska och språkliga linjer. Mellanhanden fungerar som ett tvåspråkligt mellanled.

– 2005 samlades vi på ett möte i moskén i Stockholm, förklarar Shamsul Alam Sarwar. Vi var kanske 50 landsmän. Vi upprättade en telefonlista för att hjälpa varandra med jobb, bostad och andra praktiska ting. Inga papper. Med tiden kom det med folk från andra länder.

I propagandan framställs Rut som ett sätt att underlätta för nya invandrare att få jobb och integreras i det svenska samhället. Shamsul Alam Sarwar var också snabb på att lära sig svenska.

Men de svarta jobben tenderar även att låsa in arbetaren i miljöer där i huvudsak det egna språket används. Det går att klara arbetsdagen på stapplande ”städsvenska”. I det avseendet leder och upprätthåller Rut snarare segregation.