Hoppa till huvudinnehåll
Av

Polisens insatser till salu?

Efter kammarrättens dom som ger polisen rätt att ta betalt av bolagiserade idrottsklubbar för bevakning vid matcher och sportevenemang har Rikspolisstyrelsen förklarat att också ideella föreningar kan tvingas betala för ordningsmaktens insatser. Att den skattefinansierade statliga polisen över huvud taget är till salu måste starkt tillbakavisas av inte minst klassmässiga skäl.


För två decennier sedan ändrades Ordningslagen så att polisen gavs rätt att ta betalt för sin bevakning av i första hand tillställningar där det finns vinstintresse. Kommersiella festivaler och konserter är exempel på evenemang där polisen fakturerat för sina kostnader.

En hittills mycket liten, men växande företeelse. 2007 debiterades 900000 kronor, en summa som 2009 växte till 2,2 miljoner kronor vilket motsvarar drygt 2300 polistimmar. Varje polis kostar cirka 950 kronor per arbetstimme.

Duktigast att ta betalt är polisen i Stockholm som stod för hälften av den fakturerade summan. Nästan tre fjärdedelar av polismyndigheterna har ännu inte börjat ta betalt. Men ordningsmaktens räknenissar börjar vädra morgonluft.

– Kostnaderna för vår bevakning blir dyrare och dyrare och evenemangen ökar i antal. Det är omöjligt att hålla detta på en annan nivå än att vi måste börja ta betalt för det, sade Jan-Erik Petersson, kommissarie vid polismyndigheten i Kalmar län till Dagens Nyheter förra året. I länet finns för polisen kostnadskrävande evenemang som festivalerna i Hultsfred och Emmaboda.

Nu har alltså polisens intresse utvidgats till idrotten. Först gjordes ett försök att debitera den bolagiserade Göteborgsklubben Örgryte som drev frågan till förvaltningsdomstolarna. Kammarrättens dom härom veckan gav polisen rätt att ta betalt av idrottsaktiebolag vid vinstgivande arrangemang.

Men utvecklingen stannar inte vid aktiebolagen. Rikspolisstyrelsen vädrar efter domen möjligheten att också debitera sina kostnader på ideella föreningar. Allt beror på arrangemangets organisation och omsättning.

– I kammarrättsdomen pratas det om att om man har en ekonomisk aktivitet i en viss omfattning, så kan det vara i vinstintresse som man uppträder. Då kan polisen ta ut avgifter, säger Tomas Eriksson, verksamhetsansvarig för ordningslagsfrågor vid Rikspolisstyrelsen till TT.

– Det kan vara ideella föreningar som driver väldigt avancerad elitserieverksamhet, med spelarlöner och tjänstebilar. Vi måste kolla hur vi ska hantera detta.

Så vidgas snabbt kretsen som kan tvingas betala för polisinsatser. Inom fotbollen finns spelarlöner flera divisioner ner i seriesystemet. Men det kan också handla om helt andra verksamheter inom kultur, och varför inte politik?

Ett exempel bland otaliga landet runt på vad den nya betalningspolicyn kan få för konsekvenser är festivalen Peace & Love i Borlänge med 45000 deltagare. Arrangemanget startades av en ideell förening, som fortfarande existerar, men det drivs i praktiken av Peace & Love AB som omsatte 65 miljoner kronor 2009.

Polisinsatsen beställs av den ideella föreningen och Dalapolisen har därför hittills inte kunnat fakturera sina kostnader för de 3500 arbetstimmar som polisen lägger på arrangemanget. Frågan är om festivalen överlever en ytterligare kostnad på över 3,3 miljoner kronor vilket den aktuella domen i Kammarrätten öppnar för.

– Det är klart att man blir bekymrad och funderar på vad det får för konsekvenser, säger Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattson Weijber. Hon är mycket negativ till att ideella föreningar kan bli ersättningsskyldiga.

När polisen vädrar möjlighet till ersättning för vissa insatser finns alltid risken att just dessa prioriteras framför insatser som inte ger intäkter. Bara misstanken att pengar kan styra polisens prioriteringar borde borga för att politikerna återställer Ordningslagen så att polisen inte längre får möjligheten ta betalt för sina insatser.

Med nuvarande lagregler måste frågan ställas om det finns någon principiell skillnad mellan aktiebolag inom evenemangsindustrin, som tillhandahåller kulturfestivaler och idrott, och aktiebolag inom tillverkningsindustrin?

Det går inte att utesluta att polisen i en framtid tar betalt av kapitalistiska bolag för tjänster som de beställer. Varvid det inte är långt till att bolagen i praktiken styr polisens arbete.

Med polisens rätt att debitera brukare för kostnaden för nödvändig polisinsats öppnas då för ur arbetarsynpunkt skrämmande konsekvenser. Vad händer då med polisinsatser vid strejker?

Den kapitalistiska historien är full av exempel på hur privata polisstyrkor gjort drängtjänst som kapitalets bandhundar. Så spelade Pinkertons detektivbyrå en avgörande roll i krossandet av den radikala arbetarrörelsen i mellankrigstidens USA.

Väl medvetna om också den samhälleligt organiserade polisens roll under kapitalismen så har Kommunisterna ändå alltid varit motståndare till privata vaktbolag och föredragit den skattefinansierade och därmed i åtminstone i någon mån demokratiskt styrda polisen.

Enbart borgarklassen tjänar på att den diametrala skillnaden mellan dessa organisationer suddas ut.

I ett längre perspektiv finns också i politiken en omfattande ekonomisk aktivitet. Riksdagspartierna omsätter hundratals miljoner kronor med tusentals anställda landet runt. Men även Kommunistiska Partiet har anställda och en omsättning om än i betydligt mindre skala.

Vad händer om exempelvis Socialdemokraterna debiteras för polisens insatser vid 1 maj-firandet? Skulle den visserligen knappa polisinsatsen vid Kommunisternas Röd Front då undgå debitering? Vad händer om och när Kommunisterna vägrar betala för polisinsatsen?

Ska vi tvingas återupprätta egna vaktstyrkor för att värna demonstrationsrätten i ett alltmer polariserat samhällsklimat? Frågorna hopar sig.

Lösningen är att polisen enbart skattefinansieras i ett system med skärpt progressivitet och kraftigare företagsbeskattning.

Dessutom måste den demokratiska styrningen skärpas genom att polisens uppgift som värnare av den grundlagsfästa rätten till yttrande- och mötesfrihet än tydligare markeras i lagstiftningen.