Pendlande svenskar pressar löner

– En tredjedel av de som jobbar här är svenskar. Det berättar Mikael Christensen som är kock på en restaurang med ett 70-tal anställda som ligger i anslutning till Köpenhamns flygplats.

Där har han arbetat i sex år, men hans erfarenhet av restaurangbranschen sträcker sig långt bakåt i tiden. Under de senaste tio åren har han sett hur allt fler svenskar tagit sig över sundet för att jobba i Köpenhamn.

– De bidrar till att hålla nere våra löner, säger han.

Mikael Christensen är förtroendevald på Hotell- och restaurangförbundet. Han berättar att ytterst få svenskar är med i facket. En orsak till att svenskarna är svåra att organisera är att de får a-kassa från Sverige om de blir arbetslösa.

– Konsekvensen av den låga fackliga organisationsgraden är att vi inte kan sätta press i lönerörelsen. Det är precis så arbetsgivaren vill hade det, säger Mikael Christensen.
Löneläget i Danmark är betydligt högre än i Sverige. För många innebär löneskillnaden flera tusenlappar extra i månaden efter skatt. Det innebär att svenskar kan tjäna på att jobba i Danmark, även om de skulle få mindre i lön än sina danska kollegor.

Mikael Christensen berättar att facket, på de ställen som har tecknat avtal, har möjlighet att kontrollera att svenskarnas löner ligger i enlighet med kollektivavtalet. På restaurangerna och kaféerna på Köpenhamns flygplats brukar lönerna vara i sin ordning.

– Men svenskarna är mer medgörliga. Vi vill ha våra scheman två veckor i förväg, men de kan tillfrågas om att jobba nästa dag och säga okej till det.

Dessutom växer problemet med att caféer och restauranger saknar kollektiv-avtal helt.
– På sådana ställen kan svenskarna ha mycket lägre lön än vad kollektivavtalet säger, berättar Mikael Christensen. I de fallen kan vi inte göra något.

När arbetspendlingen mellan Skåne och Danmark tog fart i början av 2000-talet rådde det fortfarande arbetskraftsbrist i Köpenhamn, och svenskarna sögs upp av den danska arbetsmarknaden. När sedan krisen slog till i Sverige, så höll sig Danmark fortfarande flytande. Statistiska Centralbyrån har gjort uppskattningar som visar att arbetslösheten bland svenska ungdomar i åldersgrupperna 16-25 år i krisens spår skulle ha ökat med runt 1 procentenhet om inte gränspendlingen till Norge och Danmark hade ägt rum.
För Malmös del, där en relativt stor andel av ungdomarna jobbar i Köpenhamn, skulle en stoppad gränspendling få ännu större konsekvenser för ungdomsarbetslösheten.

Men nu har krisen börjat resultera i stora varsel, också i Danmark.
– Först sparkades de allra mest okvalificerade arbetarna, men eftersom de ofta inte är fackligt organiserade så märkte vi inte av det så mycket. Men nu när krisen slår igenom ordentligt börjar vi möta fler och fler uppsagda, berättar Mikael Christensen.

Den hårdnande situationen på den danska arbetsmarknaden märks redan i pendlingen, som har minskat det senaste året. Detta är ett trendbrott. Pendlingen har fram tills nu ökat stadigt över sundet ända sedan Öresundsbron invigdes. Mellan åren 2001 och 2008 ökade gränspendlingen till Norge och Danmark med 66 procent.

Frågan är hur arbetsmarknaden i Köpenhamn kommer att påverkas när arbetslösheten ökar, samtidigt som svenskar fortsätter att söka sig till Danmark för att jobba.

– Vi kommer i alla fall att fortsätta arbeta för att fler ska gå med i facket, säger Mikael Christensen.