Ökade möjligheter för Säpo-spioneri

Hot mot åsikts- och organisationsfrihet

Publicerad 22 december 2010

Snart kan polisen få befogenheter att följa våra liv på mejl och telefon. EU:s datalagringsdirektiv ska ge Säpo större möjligheter än någonsin att registrera det mesta om medborgarnas politiska och sociala liv.

Fakta och bakgrund
EU:s datalagringsdirektiv
  • EU:s datalagringsdirektiv handlar om att tele- och internetoperatörer åläggs att spara alla trafikdata om sina kunders telefonsamtal, SMS och mejl. Data ska spara minst sex månader och upp till två år.
  • Det handlar om trafikdata, som bland annat visar vem som kommunicerat med vem, när och hur det skedde och var de inblandade befann sig. Innehållet i samtal eller textmeddelanden får inte sparas.
  • Motiveringen är att ge polis och säkerhetspolis medel att effektivt bekämpa organiserad brottslighet som narkotika handel, människohandel och terrorism.
  • EU:s datalagringsdirektiv kom till i efterdyningarna till terrordådet i Madrid i mars 2004 då 191 människor dog. En drivande kraft var Sveriges dåvarande justitieminister Thomas Bodström (S).
  • Såväl i svensk lagstiftning som i Europakonventionen om mänskliga rättigheter finns inskrivet rätten till telehemlighet. Undantag gäller då någon misstänks för brott.
    u Sverige är ett av de EU-länder som ännu inte infört datalagringsdirektivet. Fört detta har Bodström anklagat regeringen.
  • I dagarna skickas ett regeringsförslag till riksdagen för beslut. Med självmordssprängningen i Stockholm 11 december som fond har regeringen skärpt lagtexten så att polis och säkerhetspolis ska kunna hämta uppgifterna vid misstanke om nästan vilket brott som helst. Tidigare gällde det enbart brott som kan ge två års fängelse.

I dagarna skickar regeringen sitt lagförslag om datalagring till riks-dagen. Om, eller snarare när, datalagringsdirektivet blir svensk lag så kommer uppgifter från alla typer av telekommunikation att sparas i stora databaser.

Det handlar inte om innehållet, om vad du säger i telefon eller skriver i dina SMS eller mejl, men om du ringer till en kompis så sparas ditt telefonnummer, kompisens abonnentuppgifter och var du och din kompis har befunnit sig vid samtalet. Dess-utom tvingas internetoperatören lagra allt surfande på din dator som IP-nummer från samtliga hemsidor du besöker och tidpunkten för besöket.

Det kan låta harmlöst att innehållet i kommunikationen inte lagras, men det behövs inte mycket fantasi för att inse att en säkerhetstjänst på detta sätt kan skaffa sig en god bild av för dem intressanta personer. Säpos analytiker kan lätt dra slutsatser om personers politiska åsikt, religion, sexuella läggning och vem man har kontakt med.

Informationen ska hämtas från alla svenska medborgare och från alla som befinner sig i Sverige och den ska lagras i minst sex månader. Om du är medlem i en organisation som skickar mejl till sina medlemmar så lagras informationen om samtliga mottagare i databasen. Mumma för spionerande säkerhetspoliser.

I Aftonbladet 15 december intervjuas it-säkerhetsexperten Andre Richardsson om datalagringsdirektivet. Han är inte vem som helst i sammanhanget, Andre Richardsson var tidigare avdelningsdirektör på Säpo, vilket förklarar det exempel på datalagringsdirektivets möjligheter som han väljer att berätta:

”Om nu KPML(r) skickar ut ett medlemsbrev så kommer de ju att registrera alla medlemsadresserna. Då har man ett medlemsregister. Det hade IB älskat för 30 år sedan. Då hade de inte behövt spionera.”

Till pjäsen hör att Rickardsson tycks ha glömt att Säpo varit och är en större organisatör av politisk registrering av kommunister. Men det förtar inte hans slutsats att denna typ av datalagring är ”en guldgruva för alla som arbetar med underrättelseverksamhet.”

Mot denna bakgrund begriper var och en att ett införande av EU:s datalagringsdirektiv vore ett grundskott mot varje svensk medborgares rätt till åsikts- och organisationsfrihet.

Tilläggas bör att det var Socialdemokraterna, genom dåvarande justitieminister Thomas Bodström, som initierade införande av datalagringsdirektivet. Högerregeringens bidrag är en kraftig utvidgning av Säpos möjlighet att inhämta datainformation. Istället för krav på misstanke om brott som ger fängelse ska uppgifterna i det aktuella lagförslaget få hämtas vid i princip varje brottsmisstanke.