Jultider är handelstider
Julhandeln förväntas i år omsätta närmare 65 miljarder kronor i Sverige. December månad är konsumtionens högsäsong och tusentals handelsanställda jobbar för högtryck. Proletären besökte en stormarknad i advent och frågade personalen om julstress, kunder och arbetstider.
Trots krisen i ekonomin ökar julhandeln stadigt för varje ny decembermånad. Inte sedan 1992 har julhandeln minskat jämfört med föregående år.
På stormarknaden Coop Forum i Bäckebol i Göteborg pågår förberedelserna inför julhandelns rusch för fullt när Proletären gör ett besök en måndag i advent. Personalen ska under kort tid möblera om och lägga upp nya varor, anpassade för kundernas julfirande.
Men allt börjar inne på lagret där Ronny Markusson tar emot alla lastbilstransporter till varuhuset. Varje typ av vara har sin speciella plats på hyllor och pallar.
– Funkar det inte på lagret så blir det galet hela vägen, det måste fungera från början, berättar han och skämtar med en viss stolthet om att han är ensam om att ta emot alla varor samtidigt som det krävs fjorton i kassan för att slussa ut.
Men trots stressen inför julhandeln verkar Ronny Markusson lugn. Han har haft olika lagerarbeten inom Coop sedan 1988 och sköter lagret med stor erfarenhet.
Ibland kör det ihop sig när flera chaufförer vill lasta av samtidigt.
– Det gäller att ha bra rutiner. Man måste kunna prata med chaufförerna och ibland höja rösten, men oftast går det bra.
I takt med att branschen slimmar produktion och varutransport har upphandling av åkeritjänster blivit vanligare, vilket påverkar Ronny Markussons arbete.
– Förr hade vi fler rutiner, det var samma chaufförer som kom hit, nu är det nya åkerier hela tiden. Det var lättare att lösa problem när jag kände folk.
Från lagret hämtar Ronny Markussons kollegor varorna och drar dem på pallar till rätt avdelning. Vi följer efter och hamnar på avdelningen frukt och grönt där kundernas inköp förändras drastiskt inför julen. Nu ska det vara brysselkål, grönkål, clementiner, dadlar och juläpplen.
Här är det Abdus Salam och Anette Magnusson som sköter ruljangsen.
– Det blir mer hektiskt inför julen, säger Anette Magnusson. Vi springer mycket och lägger ut större volymer. Man kan inte jobba här om man inte gillar att hugga i och lyfta tungt.
Julen innebär också att personalen får göra lite annorlunda så kallade exponeringar, det vill säga hur varorna presenteras och läggs fram i butiken.
Både Abdus Salam och Anette Magnusson har jobbat inom Coop i dryg tio år och de tycker att de anställda får sämre utbildning idag.
– Bemanningen var högre förr och alla som jobbade med frukt och grönt fick en riktig kurs, säger Anette Magnusson. Nu finns det ingen utbildning och de nya får lära sig av oss. Men det är svårt att få de yngre att ta till sig kunskapen. Frukt och grönt måste hanteras varsamt, som ägg, annars blir det förstört.
Coop Forum i Bäckebol har fortfarande ett eget bageri i butiken och dofterna från julbaket möter oss när vi närmar oss brödavdelningen. Här jobbar Carina Karlsson tillsammans med två andra bagare. Inför julen ska det vara vörtbröd, spettekakor och lussekatter.
– Det är roligt att få baka lite andra saker, säger Carina Karlsson. Och kunderna är oftast glada och positiva.
Hon har arbetat på Coop i över 20 år men i bageriet började hon först i våras.
– Jag gillar att det alltid finns mycket att göra, säger hon. Nackdelen är att vi måste börja jobba klockan sex på morgonen två dagar i veckan. Men alla här har oregelbundna arbetstider och det gör också att vardagen blir mindre inrutad.
– Det tråkigaste med mitt jobb är när jag bränner något i ugnen så att det inte går att sälja.
Vid en av köttdiskarna ligger Isabel Tunegård på knä och lastar in påläggskinka i en stor kyl. Här på köttavdelningen har personalen haft stressiga dagar med att möblera om och göra plats för fler kylar som nu fylls med julbordets alla köttvaror. Varuhuset säljer 40 ton julskinka.
– Det gäller att alla kylarna fungerar som de ska, säger Isabel Tunegård.
Under sin tid på Coop har hon märkt hur kundernas matvanor under julen har förändrats.
– Det är mer färdigmat idag, vi säljer massor av risgrynsgröt. Samtidigt är det mindre pressylta och aladåb.
Det bästa med jobbet tycker hon är att alltid få vara i rörelse. Det sämsta är helgjobbet.
– Samtidigt skulle jag sakna min lediga vardag om jag bara jobbade i veckorna.
Sedan Obs! blev Coop i Bäckebol har varuhuset minskat drastiskt i storlek. Från 29000 kvadratmeter till 5500. Maten står idag för omkring tre fjärdedelar av försäljningen och andra varor som kläder och husgeråd har minskat i andel. Byggmarknaden är helt borta.
Varuhuset har idag omkring 100 anställda och den fackliga anslutningen är nästan hundraprocentig.
– Det finns tre stycken som bara är med i a-kassan, resten är med, berättar klubbordförande Eva Calderon som har varit fackligt aktiv i Handels sedan början av 1980-talet. Att så många är medlemmar i facket just här förklarar hon med att det finns en facklig tradition från Konsumtiden.
– Och så har vi en mycket välfungerande klubb här, berättar hon.
Men hon tycker inte längre att Coop är en bättre arbetsgivare än någon annan i branschen. Hon och hennes arbetskamrater få ta samma strider som kamraterna i andra klubbar.
– Vi strävar bland annat efter att så många som möjligt ska vara tillsvidareanställda. Det ger stabilitet och kunskap.
Vi pratar om deltidsarbetet som är utbrett inom handeln och Eva Calderon berättar att bara 33 procent av de anställda jobbar heltid. Nio anställda har en ofrivillig deltidsanställning och står på en väntelista för fler timmar.
– Men ingen deltid får vara mindre än 25 timmar om inte den som jobbar vill det själv.
Frågan om arbetstiden är viktig, inte minst för de yngre.
– Unga kvinnor måste kunna försörja sig, säger Eva Calderon.
Fortfarande är det övervägande kvinnor som arbetar inom handeln, även om det på Coop i Bäckebol börjar jämna ut sig.
– Jag tycker att vi har en bra mix av tjejer och killar, yngre och äldre, säger Eva Calderon.
I närheten av kassorna träffar vi Parvin Amanzadeh som för första gången är ansvarig för jultorget där julpynt och ljusstakar trängs med lusselinnen och glitter.
– I år kom första advent samtidigt som lönen och då var det massor med kunder här, berättar hon. Det var många som ville ha hjälp att hitta rätt glödlampor, men kunderna är oftast väldigt trevliga.
Hon tycker att det bästa med arbetet är att personalen jobbar som ett team, att de hjälps åt.
– Och så tycker jag om att möta kunder. Då lär jag mig fler ord på svenska.
Birgitta Persson arbetar som säljare vilket innebär att hon växlar mellan att sitta i kassan och att arbeta ute på golvet. Ingen sitter i kassan mer än två timmar i sträck. Med julhandeln kommer stressen men också gladare kunder, även om en del lättare kan bli irriterade.
– Jobbet blir aldrig enahanda, tycker Birgitta Persson.
En nackdel är att personalen alltid arbetar någon av juldagarna. Varuhuset är öppet varje dag året runt.
– Jag skrattar när folk klagar över att det inte blir några klämdagar i år, så har vi det jämt.
Hon har varit anställd på Coop Bäckebol sedan 1981 och abetat på varuhusets samtliga avdelningar.
– Jag trivs i huset och att byta avdelning blir lite som att byta till en ny butik. Det bästa är kundkontakten och att vi är både unga och äldre, tjejer och killar som jobbar här. Man känner sig aldrig gammal.