Jämställdhetskrönikan: Porrförbud skulle skydda barnen
Diskussionen om barnpornografi har blossat upp igen efter att Riksåklagaren meddelade att han stödjer förslaget att skärpa lagstiftningen mot barnpornografi. I dag är ett alster att betrakta som barnpornografi i juridisk mening om de medverkande inte har genomgått puberteten. Enligt det nya förslaget skulle all pornografi där de medverkande är under arton år betraktas som barnpornografi.
Förutom av Riksåklagaren får förslaget om en artonårsgräns stöd av Unicef och Sveriges Kvinnojourers Riksförbund. Och visst kan det låta självklart. Ett barn är ett barn och har rätt till samhällets skydd mot giriga porrfilmsproducenter oavsett om barnet har kommit i puberteten eller ej.
Men det finns också röster som är kritiska mot en artonårsgräns. Främst för att det i praktiken skulle vara omöjligt för en porrkonsument att avgöra huruvida de medverkande i en film är över eller under arton år. Porrtittaren skulle alltså inte kunna veta om han begår ett brott eller inte. Vissa kritiker menar att detta i sin förlängning skulle utgöra en inskränkning av yttrandefriheten.
En artonårsgräns skulle också innebära att polisen skulle bli tvungen att spåra de medverkande i porrfilmerna för att kunna avgöra om de är över eller under arton år. På så sätt skulle åldersgränsen kunna medföra integritetsproblem.
Och alla dessa förståsigpåare har säkert sina poänger. Det går inte alltid att bortse från teknikaliteter.
*
Samtidigt visar diskussionen om barnpornografi hur absurd och omöjlig uppdelningen är mellan den ”harmlösa” vuxna pornografin och den skadliga och kränkande barnpornografin. Varför är det skadligt för en sjuttonåring att medverka i en porrfilm, men ett helt okej yrkesval för en artonåring? När uppstår förmågan hos en ung kvinna att utan men bli våldtagen framför en filmkamera?
Om vi lägger till det faktum att många av de kvinnor som medverkar i porrfilmer är traffickingoffer som knappast kan sägas kliva in i filmstudion av egen fri vilja, så kompliceras saken ytterligare.
I Sverige har vi dessutom en lagstiftning som förbjuder köp av en annan människas kropp. Hur kan det vara förbjudet att köpa sex på gatan, men helt tillåtet att betala människor för att ha sex framför en kamera?
Det enda vettiga kravet i sammanhanget är ett förbud mot all form av pornografi. Dels för att ett förbud mot ”vuxenpornografi” även skulle skydda barnen och undanröja gränsdragningsproblem. Dels för att porrindustrin är ute efter att tjäna pengar på våra kroppar, oavsett om vi är myndiga eller ej, och vi måste få freda oss mot denna exploatering. Detta har ingenting med yttrandefrihet att göra.
JENNY TEDJEZA
Proletären 12, 2008
Samtidigt visar diskussionen om barnpornografi hur absurd och omöjlig uppdelningen är mellan den ”harmlösa” vuxna pornografin och den skadliga och kränkande barnpornografin. Varför är det skadligt för en sjuttonåring att medverka i en porrfilm, men ett helt okej yrkesval för en artonåring? När uppstår förmågan hos en ung kvinna att utan men bli våldtagen framför en filmkamera?
Om vi lägger till det faktum att många av de kvinnor som medverkar i porrfilmer är traffickingoffer som knappast kan sägas kliva in i filmstudion av egen fri vilja, så kompliceras saken ytterligare.
I Sverige har vi dessutom en lagstiftning som förbjuder köp av en annan människas kropp. Hur kan det vara förbjudet att köpa sex på gatan, men helt tillåtet att betala människor för att ha sex framför en kamera?
Det enda vettiga kravet i sammanhanget är ett förbud mot all form av pornografi. Dels för att ett förbud mot ”vuxenpornografi” även skulle skydda barnen och undanröja gränsdragningsproblem. Dels för att porrindustrin är ute efter att tjäna pengar på våra kroppar, oavsett om vi är myndiga eller ej, och vi måste få freda oss mot denna exploatering. Detta har ingenting med yttrandefrihet att göra.
JENNY TEDJEZA
Proletären 12, 2008