Hoppa till huvudinnehåll
Av

”Jag har rätt till ersättning”

För ett år sedan gick det inte längre. Britt-Louise Svedgren fick åka in till akutmottagningen på sin födelsedag, på grund av smärtor i bröstet. Detta blev början till en strid mot Försäkringskassan om rätten till sjukpenning.


Britt-Louise Svedgren hade mått dåligt en tid, men inte uppsökt sjukhus för sina besvär. Men den där dagen för ungefär ett år sedan kände hon att något verkligen var fel.

– För kvinnor kan hjärtbesvär yttra sig i diffusa besvär, som ont i bröstet, berättar hon.
Läkarna tog massor av prover. Men provresultaten visade inte på några fel. Därför trodde läkarna att det kunde vara magen som orsakade problemen, så de skrev ut recept på mediciner som skulle hjälpa.

Britt-Louise Svedgren åt sina tabletter, men så mycket bättre blev det inte. Hon började jobba, men fick snart sjukskriva sig igen. Nya remisser ledde till nya undersökningar. Hon gick ned i arbetstid till femtio procent, men inte heller det hjälpte.

Till slut frågade Britt-Louise Svedgren sin läkare om det inte kunde röra sig om en depression. Hon fick svaret att ”jo, visst kan det vara så”.

Britt-Louise Svedgren arbetar på Posten som brevbärare. Det har hon gjort i 36 år. Under senare år har arbetstempot skruvats upp mer och mer. Distrikten blir större och reklamhögarna tyngre.

– Det blir allt tuffare på Posten. Det är ju ett vinstdrivande företag nu och vi arbetar väldigt mycket övertid.

Britt-Louise Svedgren berättar att 28-åringar på hennes kontor har problem med knän och rygg. Själv är hon 53.

En sådan arbetsbörda och en pressad jobbsituation kan leda till utmattningssyndrom, eller utbrändhet som det kallas.

Till saken hör att Britt-Louise Svedgren har giftstruma sedan åtta år tillbaka. Hon har också artros i ena knät, sedan hon skadade sig under en fotbollsmatch med Postens landslag.

– Men jag har aldrig behövt bli sjukskriven och få pengar från Försäkringskassan på grund av de sjukdomarna. Men det här var annorlunda. Nu kunde jag verkligen inte jobba, berättar hon.

På läkarens inrådan började Britt-Louise Svedgren äta tabletter mot depression. Dessutom genomgick hon en gastroskopi – en undersökning av magen. Gastroskopin visade att hon led av bråck på magmunnen.

– Ungefär samtidigt fick jag papper från Försäkringskassan som sade att de inte skulle betala ut några pengar för de tre månaderna jag varit sjukskriven. De sade att man måste ha en sjukdom. Att inte vara frisk räcker inte.

Att Britt-Louise egen läkare bedömt att hon måste sjukskrivas spelade ingen roll för Försäkringskassan. Beskedet var som en tung sten som lades på en redan övermäktig börda.

– Jag var i så dåligt skick. Jag kände: ”Det här är inte sant”. Jag orkade inte prata med Försäkringskassan. Hade jag inte haft Hasse som hjälpte mig så hade jag aldrig fixat det.
Hasse är Britt-Louise Svedgrens man. Han tänkte inte acceptera Försäkringskassans besked.

Hasse ringde upp och frågade varför hon inte skulle få några pengar, och fick veta att det krävdes ”objektiva statusfynd”. I klarspråk innebar det att läkaren behövde skriva ett tydligare intyg, som visade att Britt-Louise har giftstruma, magbråck och artros och vad det innebär.
Drygt två veckor senare beviljades hennes ansökan om sjukpenning. Då hade hon varit utan pengar från Försäkringskassan i flera månader.

– Tänk om jag hade varit ensamstående, hur skulle jag ha klarat mig då? Och tänk om jag hade haft barn hemma att försörja!

Britt-Louise Svedgren är förbannad. Hon kan inte förstå varför Försäkringskassan ifrågasätter någon som arbetat i hela sitt liv utan att någonsin begära sjukpenning.
– Man känner sig nertrampad. Det känns som att man får ringa och be om pengar. Men egentligen har jag ju rätt till ersättning. Det är ju därför vi betalar skatt, säger hon.

Britt-Louise Svedgren menar att angreppen mot Försäkringskassan ligger i linje med regeringens övriga politik. Hon tror att högern har fått med sig människor med sina skattesänkningar, som inneburit att många får mer i plånboken varje månad. De som är arbetslösa och sjuka glöms bort.

– Vi vanliga svenssons orkar inte slåss mot de stora och starka. De med pengar är de som styr. Så är det bara. Till syvende och sist är det alltid oss sådana här försämringar drabbar. Därför måste vi hjälpas åt, säger hon och tillägger:

– När man är frisk har man massor av önskningar. Men om man är sjuk har man bara en önskan; att bli frisk.