"Institutet har förbättrat vår arbetsmiljö"

Staffan Daimar är styrelsemedlem i fackförbundet ST Spårtrafik,
tidigare ST Lok. Han berättar att för snart tio år sedan var det en
mindre grupp av lokförare i Vännäs som testades för vilka effekter som
elektromagnetiska fält har på människor. 



Man fann förändringar som motiverade fortsatta undersökningar och i det
läget blev lokförarna i Gällivare aktuella eftersom de var mer
exponerade av elektromagnetiska fält, på grund av att de vistades
längre i loken.



– Det var 30 lokförare här i Gällivare som var med i
Arbetslivsinstitutets undersökning, som pågick mellan 1998 och 1999.
Egentligen var det två undersökningar om de elektromagnetiska fält som
bildas i elektriska lok.



– Den ena gick ut på att spåra kromosomförändringar och den andra om
rubbningar i arvsanlagen. Vi fick lämna blod- och spermaprov.
Resultatet av undersökningen visade att lokförare påvisade förhöjda
värden när det gäller kromosomförändringar, säger Staffan Daimar.



– Tester av de gamla loken gav mycket höga elektromagnetiska
värden på vår arbetsplats och därför var det väl ingen överraskning att
vi också hade påverkats av detta.



– Undersökningen blev uppmärksammad en hel del och när LKAB skulle
beställa nya lok var våra skyddsombud med i diskussionen om vilka krav
som skulle ställas på dessa.



– Det är en enorm skillnad på elektromagnetiska fält och strålning
mellan dagens lok och de gamla. Inte bara det, arbetsmiljön har blivit
bättre på alla sätt, mycket på grund av att Arbetslivsinstitutet varit
inkopplat på att undersöka vår arbetsplats, menar Staffan Daimar.



– En nedläggning av Arbetslivsinstitutet drabbar inte bara oss utan
alla arbetare. Det handlar också om att en arbetslivsbank går förlorad,
där skyddsombud kan ta del av institutets forskningsresultat framgent.



– Därför är det bara till nackdel för arbetare om regeringen lägger ned Arbetslivsinstitutet, säger Staffan Daimar.



KENT HALDEBO

Proletären 1-2, 2007