Ifrågasätter terroråtal
Onsdag 2 mars föll domen i hovrätten mot de två män som av tingsrätten dömdes till fyra års fängelse för stämpling till terrorbrott. Proletären talade med en av männens advokater, Thomas Olsson, innan domen avkunnats. Han ifrågasätter hela åtalet.
Vid denna tidnings pressläggning har hovrättsdomen mot de två män som åtalats för stämpling till terrorbrott ännu inte offentliggjorts. Men det faktum att de åtalade släpptes ur häktet när rättegången avslutades för tre veckor sedan talar för en friande dom.
De två männen hade vid den tiden suttit häktade i åtta månader.
Åklagaren hävdar att de planerade att utföra självmordsattentat i Somalia för al-Shababs räkning, men såväl utfört brott som bevis saknas.
Thomas Olsson är advokat till en av männen. I hovrätten ifrågasatte han huruvida terroristlagstiftningen alls är tillämplig i fallet, eftersom det råder väpnad konflikt i Somalia.
– Åklagaren hävdar att det inte spelar någon roll om det råder väpnad konflikt eller inte, men det stämmer inte, säger Thomas Olsson och förklarar:
– Det är möjligt att begå krigsbrott under väpnad konflikt också, men då måste handlingarna vara riktade mot civila. I det här fallet kan inte åklagaren överhuvudtaget hävda vem en eventuell handling skulle vara riktad mot. Och vad gäller al-Shabab så har de aldrig tagit på sig attentat som riktats mot civila, utan de har riktats mot motståndarens stridskrafter. Det är fullt tillåtet enligt folkrätten.
Om tingsrättens dom står fast skulle all form av befrielsekamp kunna bli föremål för åtal i Sverige. Det innebär att exempelvis de Spanienfrivilliga hade kunnat ställas inför domstol, om kampen mot Franco hade förts idag och inte på 1930-talet.
Thomas Olsson menar att såväl terroristlagstiftningen som tillämpningen av denna måste ses i ljuset av det så kallade kriget mot terrorismen.
– Kriget mot terrorismen har blivit en paroll med vilken man motiverar åtgärder som begränsar rättssäkerheten, så som ökad övervakning och ett intensifierat samarbete mellan säkerhetstjänsterna.
– Vad gäller Somalia så verkar det vara en önskan från andra säkerhetstjänster att Säpo ska agera. Vi går så att säga USA:s ärenden. Det är högst anmärkningsvärt.
• Varför då?
– Då handlar säkerhetspolisens arbete i Sverige inte längre om rikets säkerhet, utan då har de ett större mandat. Då handlar det om andra länders intressen.
• Hur ser du på utvecklingen framöver?
– Kriget mot terrorismen har blivit ett slagord som används för att begränsa grundläggande rättigheter. Risken är att om man fortsätter så här så kommer det inte finnas något kvar att försvara mot terrorism, säger Thomas Olsson.
När männen dömdes i tingsrätten var oenigheten stor. Två av fem ledamöter ville fria dem, men de dömdes ändå till fyra års fängelse. Det var också detta straff som åklagaren Agneta Hilding Qvarnström yrkade på i förhandlingarna i hovrätten.