Detta innebär lagförslaget om utökad övervakning

Regeringens lagförslag, som alltså ännu är långt ifrån antaget, innebär följande:

En ny lag om signalspaning ska göra det möjligt att avlyssna allt och alla. Hittills har Försvarets Radioanstalt, FRA, endast haft tillstånd att spana i etern, nu skall all trafik i tråd eller kabel som går över Sveriges gränser kunna avsökas. Den redan existerande lagen om vad svensk underrättelsetjänst skall syssla med måste då också ändras.

Ytterligare en lagändring skall tvinga alla operatörer med tråd eller kabel att samarbeta för att göra denna utökade signalspaning möjlig.
Eftersom all surfning på internet, SMS, e-post och många vanliga inrikes telefonsamtal går en internationell väg handlar det om alla medborgares privata kommunikation. Operatörerna styr nämligen inte trafiken den geografiskt närmaste vägen utan efter vad som blir den snabbaste och billigaste överföringen.

Enda sättet att spana av sådana här gigantiska datamängder är att använda olika sökbegrepp. Den kommunikation som innehåller ett visst begrepp fångas sedan upp av FRA.

Omfattande spaning
Signalspaningslagen säger att de myndigheter regeringen bestämmer först skall begära tillstånd hos en särskild myndighet. Sedan får de beställa sökningar av FRA. I efterhand skall en nämnd kontrollera att allt gått rätt till och att ingens integritet felaktigt kränkts. Men lagen säger också att utan beställning får FRA signalspana för att ”följa förändringar i signalmiljön i omvärlden” och för att lära sig bli tekniskt bättre.

Och inte nog med detta, i den förklarande texten till lagförslaget står att en effektiv signalspaning bygger på ”att stora trafikvolymer kan spanas av för att få en bild av det normala trafikflödet”.

De sökbegrepp FRA ska använda i sina sökningar får enligt denna lag ”inte vara direkt hänförliga till en viss person om det inte är av synnerlig vikt för verksamheten”. Det ska alltså gå att söka data om enskilda människor.

Insamlade uppgifter om enskilda som inte innebär ”yttre hot” mot Sverige skall förstöras, men då kan uppgifterna redan finnas hos ett annat lands underrättelsetjänst eller säkerhetspolis. Att Sverige ska delta i internationellt säkerhetssamarbete, det vill säga med till exempel CIA, står redan i den lag som säger vad svensk underrättelsetjänst får syssla med.

Att ändra i den lagen blir ändå en nödvändig förutsättning för den nya signalspaningslagen. Regeringen vill att underrättelsetjänsten inte längre ska kartlägga ”yttre militära hot” utan ”yttre hot” mot landet. Enda inskränkningen är att det ska handla om ”utländska förhållanden”. Senare i texten tar förslaget bort denna inskränkning genom det också står att detta ”hindrar dock inte att verksamheten kan avse även vissa företeelser inom landet”.

Civil myndighet
Det är inte enbart försvaret som får syssla med detta, utan vilken myndighet som helst som regeringen ger ett sådant uppdrag. (Försvarets Radioanstalt är trots namnet en civil myndighet).

Den viktiga uppdelningen mellan vad som är polisens uppgift och vad en försvarsunderrättelsetjänst skall göra regleras i denna lag. I ett ändringsförslag formuleras denna uppdelning mycket oklarare och dessutom finns ett nytt tillägg till lagtexten: ”Om det inte finns hinder enligt andra bestämmelser, får dock de myndigheter som bedriver försvarsunderrättelseverksamhet lämna stöd till andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet.”

Om nu någon undrar hur allt detta går ihop med påståendet att FRA:s nya verksamhet endast ska avse utländska förhållanden, så håll fast vid den tanken. Det går inte ihop.

Lasse Simmons
Proletären nr 5, 2007