Hoppa till huvudinnehåll
Av

Delseger i kampen för föreningsdemokrati

I veckan som gick bekantgjorde Riksidrottsstyrelsen sina uppfattningar i alla frågor som skall behandlas på Riksidrottsmötet. Den fråga som rönt mest uppmärksamhet har varit om Riksidrottsstyrelsen ska stödja de stora lagidrotternas krav på att varje förbund själv ska få avgöra om man vill sälja ut föreningarna till kapitalet, eller om man ska föreslå fortsatt föreningsdemokrati.


Styrelsen hade också att ta ställning till sin egen utredning som även den föreslagit att gå på samma linje som de som ville sälja ut föreningslivet. För oss som varit mycket aktiva i frågan var det med stor spänning vi tog del av deras beslut.

Riksidrottsstyrelsen valde att tillbakavisa sin egen utredning och inte göra någon ändring av nuvarande ”rösträttsregel” och föreslå bifall för denna del i motion nr 10 från Proletären FF.

I sitt svar argumenterar styrelsen enligt följande:
Verksamhetsformen IdrottsAB som sådan kan diskuteras ur en strikt juridisk/stadgemässig utgångspunkt. Samtidigt är det uppenbart att reglerna om Idrotts-AB också kan betraktas som väsentligt avsteg från svensk idrotts grundpelare, nämligen att den består av medlemskontrollerade ideella föreningar, och att det är i dessa den idrottsliga verksamheten, även tävlingsverksamheten bedrivs. Utredningen visar på detta som ett av idrottens kärnämnen.

Med en sådan utgångspunkt är det naturligt att alla eventuella avsteg blir en fråga för hela den svenska idrottsrörelsen. Genom att behålla regelverket på RF-nivån kommer gemensamma regler att gälla för hela den svenska idrottsrörelsen. De grundläggande organisatoriska förutsättningarna blir därmed lika, oavsett vilken idrott det handlar om.

I sin argumentering fortsätter styrelsen genom att konstatera: Frågan kan inte bara ses formellt juridiskt. Oavsett de rent sakliga aspekterna finns det idrottspolitisk ideologisk dimension, som också kommit fram tydligt i debatten. Många uppfattar förslaget om att frångå kravet på majoritetsägande från föreningens sida som – ytterligare – ett steg mot idrottens kommersialisering, och därmed ett fjärmande från svensk idrottsförankring i den demokratiska folkrörelsen.

Det kan diskuteras huruvida den av utredningen anvisade modellen för en förändring av rösträttsregeln är avgörande eller inte, men det är uppenbart att en sådan förändring på många håll skulle uppfattas som en signal om vart svensk idrott är på väg.

Det skulle enligt RS uppfattning vara mycket olyckligt att sända en sådan signal idag, då svensk idrott på antal mycket viktiga områden hävdar just den ideella idrottsrörelsens särart och därmed rätt att särbehandlas i förhållande till renodlad kommersiell verksamhet. Det handlar om momsfrågan, det nu pågående konkurrensverksärendet, men i delar också frågan om betalningsansvar för polisbevakning av idrottsevenemang.

Dessutom är det, enligt RS uppfattning, mycket tveksamt om en förändring av rösträttsregeln på något avgörande sätt skulle förändra externas finansiärers benägenhet att investera i IdrottsAB.
Fakta

Delseger i kampen för föreningsdemokrati

Idrotten och kampen mot bolagisering
  • RIM är det högsta beslutande organ för idrottsrörelsen. RIM genomförs vart annat år.
  • Rösträtt har samtliga SF (specialförbund). Antal röster är beroende på storlek på förbundet. Även DF (distriktsförbund) har rösträtt men endast en röst.
  • Motionsrätt har även förening. Om förening skall få yttra sig om en motion avgörs av riks- idrottsmötet.
  • För ett förslag eller motion som innebär stadgeändring krävs 2/3 av rösterna. Förslag om eventuell förändring av bolagisering är en sådan fråga.
  • Ytterligare information www.rf.se
PFF:s arbete i bolagiseringsfrågan
  • Inför EG omröstningen i början på 90-talet skrev Proletären FF i boken Idrotten och EG om konsekvensera av ett medlemskap i EG. Ett av områdena som belystes var risken att idrotten skulle bolagiseras vid en eventuell anslutning till EG.
  • Vid den tiden lämnades det in motioner till RIM och PFF drev aktivt arbete om att ett medlemskap i EG skulle innebära att den svenska idrottsmodellen hotades.
  • När ishockeyn inför RIM 1999 ville att föreningar skulle bolagiseras lämnade PFF en motion på temat: Idrott åt alla – Nej till bolagisering. Den debatten vann Proletären FF moraliskt även om det beslutades att bolag skulle få bildas under förutsättning att föreningen ägde 51 procent.
  • Även 2009 lämnade PFF in en motion Idrott åt alla – behåll 51 procent regeln. Då beslutades att tillsätta en utredning.
  • Det är i princip samma motion som PFF lämnat in till 2011 års stämma och som nu stöds av RS (Riksidrottsstyrelsen)