Byggstrejken gav resultat

Efter fyra veckors strejk kunde Byggnads i fredags teckna avtal med motparten Sveriges Plåtslagerier och VVS-företagen. Då hade samtliga konfliktvarsel hunnit träda i kraft, såväl strejker som arbetsköparnas lockout, och omkring 3000 plåtslagare, VVS- och kylmontörer deltog i konflikten.

Om än inte en fullständig seger så fick facket igenom flera av sina krav. Från att hårdnackat vägra förhandla fick arbetsköparna infinna sig vid förhandlingsbordet när strejken började bli ekonomiskt kännbar.

Vi låter Ulf Nilsson, plåtslagare från Göteborg och ledamot i Kommunistiska Partiets partistyrelse, kommentera avtalet.

– Utan att ha läst någon avtalstext så känns det som att Byggnads kommit nästan ända fram. Det här visar att om man är beredd att ta strid finns det också möjlighet att få igenom kraven. Vi har en styrka i en organisation som organiserar en stor del av arbetarklassen, men tyvärr så används den styrkan allt för sällan.

Frågan om arbetstidsförkortning, där facket ursprungligen krävde en ökning med sju timmar till 40 timmar per år, slutade med en ökning på fyra timmar. Men Ulf Nilsson är ändå nöjd.

– Inom byggbranschen fanns det planer att bryta den här trenden, där antalet lediga timmar ökat för varje avtal. Det är bra att facket stått på sig. Arbetstidsförkortningen betalar vi visserligen genom att avstå lön för de här timmarna, men jag tycker ändå att det är principiellt sett riktigt.

I löneökning blev det som väntat industrins märke på 2,6 procent som satte normen även för detta avtal. Men även här fick arbetsköparna ge med sig för fackets krav att löneökningarna ska baseras på den faktiska snittlönen och inte på grundlönen.

– Grundlönen är närmare fyrtio kronor lägre än den utbetalda timlönen i branschen. Sett till utgångsläget är resultatet inte så tokigt, säger Ulf Nilsson.

Den stora stridsfrågan om höjda lärlingslöner utifrån samma princip som för de fullbetalda arbetarna, hänskjuts till en partsgemensam arbetsgrupp.

– Men det är ju inte kört för den sakens skull, frågan är fortfarande under diskussion, säger Ulf Nilsson.

Byggnads krav på högre lärlingslöner är viktigt i en tid då flera fackförbund tecknat särskilda ungdomsavtal och gett efter för borgerlighetens krav på sänkta ingångslöner för unga. Arbetsköparna har utnyttjat den allmänna debatten och hävdat att lärlingarna tjänar omkring 28.000 kronor i månaden, underförstått att Byggnads krav på skulle vara verklighetsfrånvänt.

– Det är ren vulgärpropaganda, säger Ulf Nilsson. För den som just avslutat gymnasiets byggprogram så ligger lönen på ungefär 16.000 kronor i månaden.

En klar framgång är att den tidigare möjligheten till beordrad övertid för VVS-arbetare nu avskaffas.

– Det innebar att en arbetsgivare kunde beordra på fredagen att du ska jobba i helgen. Det var ett hot även mot oss inom plåt, eftersom våra avtal på sikt ska slås ihop. Så det är en viktig seger.

Trots att Ulf Nilsson i huvudsak är nöjd med strejkens resultat så är han kritisk till att facket inte engagerat medlemmarna i större utsträckning.

– Det är synd att facket inte utnyttjat möjligheten att göra medlemmarna delaktiga och intresserade av sin egen konflikt. Många av de som deltagit i strejken har undrat vad det hela handlat om. Vi som inte deltagit i konflikten har stått helt vid sidan av.

– Men det är väl typiskt för det socialdemokratiskt styrda facket, de vill att ombudsmännen ska sköta det hela.

Däremot berömmer Ulf Nilsson att Byggnads inte sett mellan fingrarna i de fall där strejkbryteri förekommit. Som i Borås, där sex rörläggare fortsatte att arbeta under strejken. Arbetarna var inte fackligt anslutna, och fick därmed inte något strejkunderstöd.

– De åkte ut till arbetsplatsen ifrån Byggnads och körde iväg strejkbrytarna på ett handfast sätt. Och det känns ju bra. I sådana här situationer visar det sig dels hur korkat det är att inte vara med i facket, men också hur det kan utnyttjas av arbetsgivaren.

Under hela strejken har arbetsköparsidan varit högljudda i sin motpropaganda, och Svenskt Näringsliv har passat på att angripa strejkrätten och anklagat Byggnads för att sätta strejker och konflikter i system.

– Den stora orsaken till konflikten var att Svenskt Näringsliv lade sig i och mer eller mindre sa till sina medlemsföretag att inte gå med på Byggnads avtalskrav. Tanken var säkert att visa musklerna för facket. Så det känns gott att de fick ge sig.

– Hade den anda Byggnads faktiskt visat i den här strejken smittat av sig på resten av fackföreningsrörelsen hade man lättare kunnat vända nederlag mot seger, avslutar Ulf Nilsson.