Hoppa till huvudinnehåll
Av

Bemanningsföretagen släpps fria med ny lag

Förslaget till bemanningslag väcker missnöje hos arbetsköparna medan de fackliga företrädarna är nöjda. Fackets hållning är aningslös och måste ifrågasättas.


För några veckor sedan presenterade regeringens utredare Birgitta Nyström ett förslag till bemanningslag, ”Lag om uthyrning av arbetstagare”.

Bakgrunden är att EU tagit fram ett bemanningsdirektiv som medlemsstaterna åläggs att genomföra. Bemanningsdirektivet har två tydligt uttalade syften. Dels ska anställda i bemanningsföretag garanteras samma rättigheter som anställda i kundföretagen, i enlighet med EU:s ”likabehandlingsprincip”. Dels ska ”onödiga och otillåtna hinder för bemanningsarbete undanröjas”.

Enligt direktivet får begränsningar och förbud mot bemanningsföretag enbart motiveras av ”allmänintresset”. Vad som är allmänintresse konkretiseras inte mer än att de bemanningsanställdas skydd och kraven på hälsa och säkerhet i arbetet särskilt ska beaktas.

Det är alltså ökad makt åt bemanningsföretagen som ska bli svensk lagstiftning. Detta faktum väljer de fackliga företrädarna av någon anledning att bortse ifrån i kommentarerna till lagförslaget.

I ett pressmeddelande från LO välkomnas merparten av lagförslaget, eftersom bemanningsutredningen ”i allt väsentligt lyckas införliva EU:s bemanningsdirektiv så att det anknyter till traditionerna på svensk arbetsmarknad”.

Inte med ett ord nämns att lagförslaget bygger på ett direktiv som syftar till att undanröja hinder för bemanningsföretagens verksamhet. Frågan är om det syftet ens står klart för LO:s ledare.

– Jag hade välkomnat ett förbud mot permanent bemanningsverksamhet. Det skulle kunna förhindra att trygga anställningar byts ut mot anställningar i bemanningsföretag, kommenterar LO:s avtalssekreterare Per Bardh.

Så sent som i förra årets stora avtalsrörelse skulle facket göra bemanningsfrågan till en stridsfråga för att förhindra att arbetsköparna utnyttjar bemanningsföretag för att undgå rätten till återanställning. Nu blev det inte så mycket strid kring stridsfrågan, men i de flesta fall avtalades om någon form av regler för vad som gäller för att hyra in arbetare från bemanningsföretag.

Vad dessa avtalsskrivningar är värda om EU:s bemanningsdirektiv ska råda är oklart, och facket ställer ens inte frågan. Utredaren Birgitta Nyström säger att det ligger utanför hennes uppdrag att ta ställning i frågan om inhyrning av uppsagda arbetare.

I vanlig ordning är arbetsköparna betydligt mer vakna på att slå vakt om sina intressen. Följaktligen är Svenskt Näringsliv och branschorganisationen Bemanningsföretagen missnöjda med lagförslaget.

Svenskt näringsliv efterlyser särskilt möjligheten att åsidosätta kollektivavtal med skrivningar som de anser hindrar rätten att anlita bemanningsföretag, eftersom det ”finns regler i många lokala och centrala kollektivavtal som kan utgöra begränsningar i den rätten och nya sådana avtal kan dessutom träffas i framtiden”.

Arbetsköparna upprörs dessutom över att lagförslaget innebär att inhyrda arbetare från andra EU-länder ska ha samma villkor som svenska bemanningsanställda.

Ur arbetarsynpunkt är det inte mycket att invända mot de delar av lagförslaget som syftar till likabehandling av bemanningsanställda och anställda i kundföretaget. Vårt principiella motstånd mot bemanningsföretag till trots är det självklart att bemanningsanställda inte ska ha sämre löner och villkor än andra arbetare. Men vi är definitivt motståndare till att det är EU som ska beordra vilka regler som ska gälla på den svenska arbetsmarknaden.

Idag omfattas majoriteten av de bemanningsanställda i Sverige av kollektivavtal som ger likvärdiga villkor som för de anställda i kundföretagen, och fackföreningsrörelsen har med kollektivavtalen accepterat bemanningsföretagen som företeelse på svensk arbetsmarknad.

Men nog borde reaktionerna bli lite kraftigare när EU inte bara ställer krav på oinskränkt frihet för bemanningsföretagen, utan ännu en gång också dikterar villkoren för den svenska arbetsmarknaden.

Nu ska lagförslaget ut på sedvanlig remissrunda. Den 5 december ska EU:s bemanningsdirektiv vara införlivat i samtliga medlemsstater. Lita på att arbetsköparna kommer att lägga kraft på att undanröja de små hinder som bemanningsutredningen trots allt föreslår.