Hoppa till huvudinnehåll
Av

BEMANNINGSFÖRETAG: EU-direkt kan hindra avtalskrav

I årets avtalsrörelse har frågan om bemanningsföretagpekats ut som en möjlig orsak till konflikt. Det handlar om anställnings- skyddet och arbetsgivarens möjlighet att ersätta egna anställda med personal från bemanningsföretag.



Redan 1991 tog en socialdemokratisk regering bort förbudet mot uthyrning av arbetare som handelsvara med en lag om privat arbetsförmedling. Den borgerliga regeringen försämrade lagen 1993. Sveriges lagstiftning är nu bland den sämsta i Europa när det gäller att använda arbetare som handelsvara.

Gemensamt avtal
I Storbritannien införde regeringen Thatcher redan på 1980-talet en motsvarande uthyrningslag- stiftning. Den användes som verktyg för att genom lönedumpning slå sönder kollektivavtalens löneskydd.

Men i Sverige har arbetsgivarna inte, trots att lagstiftningen funnits sedan 1991, lyckats med samma sak. Varför? Alla LO-förbund enades om ett gemensamt bemanningsavtal som stänger arbetsgivarens möjlighet att använda uthyrningslagstiftningen för lönedumpning.

Men 2003 fastställde Arbetsdomstolen, i den så kallade ABU Garcia domen [AD 2003 nr 4], att det inte är kringgående av lagen om anställningsskydd [Las] när ett företag anlitar ett bemanningsföretag samtidigt som det har uppsagda anställda med företrädesrätt till återanställning enligt Las.

Arbetsgivarna började nu med denna dom som mall systematiskt gå runt Las och beröva uppsagda anställda deras företrädesrätt till ny anställning och ersätta med inhyrda.

Pågående avtalsrörelse
I den pågående avtalsrörelsen vill LO-förbunden ha någon form av reglering av inhyrning för att värna anställningsskyddet. Inhyrda ska inte få ersätta uppsagda med återanställningsrätt, anser facken.

Anders Weihe, förhandlings- chef i arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen, menar att en sådan begränsning av inhyrning inte är möjlig – det skulle strida mot EU:s bemanningsdirektiv som antogs i december 2008.

Den 5 december 2011 ska direktivet vara genomfört i alla medlemsländer. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska föreslå åtgärder för att genomföra bemanningsföretagsdirektivet i Sverige. Uppdraget har gått till Birgitta Nyström, professor i civilrätt vid Lunds Universitet.

Juridiskt komplicerat
– EU:s bemanningsdirektiv ger inga enkla och klara instruktioner om regelförändringar i Sverige. Innan direktivet kan bli verklighet måste flera komplicerade juridiska frågor lösas, säger Birgitta Nyström.

Direktivet bygger på samma princip som LO-avtalet för bemanningsföretag och den är att inhyrd arbetskraft ska ha samma villkor som de anställda på den inhyrande arbetsplatsen. Det gäller i princip även löner. Och det gäller från första dagen.

Men undantag är möjliga och juridiken snårig. Det är bland annat tillåtet att komma runt likabehandlingen via kollektivavtal.
Utredaren Birgitta Nyström vill inte ta ställning till om bemanningsdirektivet accepterar en sådan begränsning av inhyrning av arbetskraft som LO-förbunden kräver i avtalsrörelsen.

– Om en sådan regel ska införas i kollektivavtal måste den ha stöd i de restriktioner som finns i direktivet, säger hon.
Vill inte kommentera

Svenskt Näringslivs arbetsrättsexpert Lars Gellner vill varken kommentera utredningsarbetet eller LO-kravet i avtalsförhandlingarna.

– Jag vill inte påverka det pågående avtalsarbetet. Det finns en risk att jag skulle störa diskussionen med ett rättsligt uttalande, säger han.

Mer bestämd är Bemanningsföretagens vd Henrik Bäckström. Han vill inte ha någon begränsning av uthyrningsverksamheten.
– Vår analys säger att en begränsning som den LO vill ha inte är möjlig med tanke på direktivet, säger han.

GÖSTA TORSTENSSON
Proletären nr 12, 2010