Tunnelskandalen: "Facket har svikit oss"

Allt började i våras då konsortiet Lilla Bommen Tunnel (LBT), som
består av tyska företaget Bilfinger Berger AG och svenska Anjo Bygg AB,
sade upp hela sin svenska arbetsstyrka med hänvisning till arbetsbrist.
På Byggnads inrådan valde byggnadsarbetarna att ogiltigförklara
uppsägningarna och ta strid för sina arbeten.



Detta gjordes delvis med bakgrund i att  polska underentreprenören
Eurotech misstänktes bryta mot avtalet och lönedumpa, samt med
anledning av att de polska arbetarna anställdes långt senare än de
svenska.



När tunnelarbetarna kom tillbaka från sin semester förra måndagen
möttes de av det chockartade beskedet att Byggnads valt att ge upp
ogiltigförklarandena av uppsägningarna samt att de släppt misstankarna
om lönedumpning.







• Det är glest i tunnelarbetarnas fikarum. Den svenska personalstyrkan
som jobbar med betongarbetena i Götatunneln har reducerats till åtta
personer. Byggnads har nämligen, vilket Proletären skrev om förra
veckan, tagit tillbaka ogiltigförklarandena av uppsägningarna vilket
resulterade i att tio färre byggnadsarbetare kom till jobbet i måndags.
De kvarvarande tunnelarbetarna har jobb fram till 11 september, sedan
måste de också gå.



– Vi är framförallt besvikna på facket, säger Mats och får medhåll från de andra.



– Ja, det är det som vi alla känner. Vad fick vi för hjälp? Ingenting.



Det var Byggnads som från början rådde byggnadsarbetarna att bestrida
uppsägningarna i början av juli då samtliga svenska tunnelarbetare
sades upp med hänvisning till arbetsbrist. Men utan att tala med
arbetarna bytte Byggnads fot. Från att ha visat upp sig som ett förbund
som tar arbetarnas parti vände de totalt och numera säger de att
uppsägningarna gäller:



– De har varit uppsagda hela tiden. Facket var inte överens med
arbetsgivaren om uppsägningarna, men det är inget som man kan göra
något åt. Det är arbetsgivaren som har sista ordet, säger Mats Gröndahl
som är ombudsman på Byggnads avdelning 12. Det var han som tillsammans
med en kollega lämnade beskedet att uppsägningarna trots allt är
giltiga till tunnelarbetarna förra måndagen.



– Vi i facket har spänt bågen mer än vad som är möjligt och gjort allt
vi har kunnat. Att det inte skulle bära var ju inte så svårt att förstå
från början, menar Mats Gröndahl.



• Kan alltså inte facket på något sätt ta kamp för de här arbetarnas rättigheter?

– Nej, vi är uppbundna till EU:s lagar och vi får vackert böja oss för det, säger ombudsmannen.



Facktes uppgivenhet är total och tunnelarbetarna känner sig lurade.
Från början gav nämligen Byggnads sken av att de skulle ta striden och
troligtvis också vinna den. Och även om förhandlingarna skulle sluta
till arbetsgivarens fördel så skulle uppsägningstiden inte börja gälla
förrän förhandlingarna var klara, förklarade Byggnads ombudsmän. Nu
blev det inte så, och tio av tunnelarbetarna fick bara en vecka på sig
att lämna Götatunneln och söka nya jobb när de kom tillbaka från
semestern.



Mikael Nylund är en av dem som tvingades sluta redan i måndags. När
Proletären träffade honom och de andra uppsagda tunnelarbetarna efter
beskedet från facket sade han:



– Det känns för jävligt. Jag är väldigt besviken, och de andra uppsagda tunnelarbetarna höll med.



– Facket lovade så mycket. Det är ju flera av oss som har tackat nej
till jobb eftersom vi trott att facket ska fixa det här, berättade Kent
Höglund som också tvingades sluta sitt jobb i tunneln i måndags.



Upprörda

De åtta kvarvarande tunnelarbetarna är arga över situationen. De är
upprörda över att ett företag tillåts agera på det här sättet och över
att inte politikerna reagerar.



– Men de här tio är inte de första som slutar, det är fler än sextio
som slutat tidigare. Bilfinger psykar ut oss. De har varit glada för
varenda en som sagt upp sig frivilligt, säger Kjell.



•  På vilket sätt behandlar de er dåligt?

– Det finns exempelvis ingen tysk arbetsledare som sagt något till en
svensk arbetare. Det är tydligt att de har velat byta ut oss hela
tiden. När vi försökte förhandla om ackorden på slutarbetet så sade
arbetsledaren bara ”det ni inte vill göra, det gör jag”. Han vägrade
förhandla om någonting. Då började folk sluta självmant. Och sedan kom
uppsägningarna.



– Det var ju därför folk började säga upp sig också, de visste helt enkelt att de skulle bli uppsagda ändå annars, säger Elving.



Samtidigt som Byggnads valde att ge upp ogiltigförklaringarna av
uppsägningarna så strök de misstanken om att Eurotech bryter mot det så
kallade hängavtalet. Hängavtalet stadgar att de polska arbetarna ska få
lika mycket lön som de svenska arbetarna får.



Flera av de polska arbetarna som är anställda av Eurotech har berättat
för de svenska arbetarna att de bara tjänar sextio kronor i timman, men
facket hävdar att det inte utgör tillräckligt bevis för att vidta några
åtgärder.



– Om de hade tjänat lika mycket som vi så hade det ju inte funnits
något skäl till att Bilfinger skulle vilja byta ut oss, menar
betongarbetarna.



När Proletären säger detta till ombudsmannen på Bygg-12, Mats Gröndahl,
hävdar han att det finns ett avtal som stadgar att det ska vara lika
många polacker som svenskar kvar under hela byggprojektets slutskede
och att detta skulle bidra till att förhindra lönedumpning.



– Det är skitsnack att vi skulle vara lika många. Vi är bara åtta man,
och det är femtio polacker kvar, säger tunnelarbetarna i fikarummet
upprört.



Politiskt ansvar

Trots att Götatunneln byggs med statliga och kommunala pengar tar ingen
ett politiskt ansvar – vare sig för lönedumpningen eller för att ett
tjugotal svenska byggnadsarbetare sagts upp.



– Jag tycker Vägverket har ett jättestort ansvar. Ett statligt företag
ska inte bete sig så här med våra skattepengar, menar Mats.



– Det blir ju inte billigare för oss skattebetalare heller, det är bara
det tyska byggbolaget som tjänar på det här. Anbudet från Bilfinger
ligger bara precis under anbud från svenska företag, menar Michael.



Och då ska man veta att allt material nu köps från Tyskland samt att
Eurotech inte ens betalar skatt i Sverige, enligt en lag som säger att
ett företag är skattebefriat de första 18 månaderna. När dessa månader
har gått kan man, vilket Eurotech också gjort, byta organisationsnummer
och få ytterligare en skattefri period.



• Har ni hört något från kommunpolitikernas håll?

– Det var en väldigt bra fråga. Vi har inte hört ett enda ljud. De vill inte prata med oss, säger Kjell.



– För ett tag sedan försökte en kille från facket undersöka hur
polackerna bor. Det visade sig att de bor i baracker i Partille så han
försökte prata med politiker i Partille om detta, men politikern sade
bara att ”när det gäller Götatunneln finns det dispenser för allt”,
berättar tunnelarbetarna.



Projektet är också ett av socialdemokraternas och Göran Johanssons
skötebarn, och skandaler som lönedumpning och uppsägningar talas det
tyst om.



Säkerheten äventyras

Betongarbetarna i Götatunneln oroas inte bara över lönedumpningen, utan
också över att säkerheten för arbetarna äventyras när företagen
importerar utländsk arbetskraft.



– Hur ska vi kunna jobba normalt när det är fem polska kranförare som inte ens kan engelska, frågar sig tunnelarbetarna.



Utvecklingen med importerad arbetskraft som jobbar för extremt låga
löner har gått i en tydlig riktning sedan EU-inträdet. Inom fler och
fler branscher stöter arbetarna på problem med företag som lönedumpar
och försämrar arbetsvillkoren.



– Jag oroar mig för framtiden. Jag har en 16-åring och en 18-åring. Vad
ska jag rekommendera dem att göra efter deras yrkesutbildning? Vi har
ju haft lärlingar här som tjänar mer än vad polackerna gör, säger Kjell.



– Vill politikerna ha det så här? Frågar sig Mats och betongarbetarna återkommer till frågan om ansvar.



– Kommunpolitikerna borde ta sitt ansvar för arbetskraften. Folk som har varit här före de andra ska inte sparkas ut.



– Det ska vara först in, sist ut som ska gälla helt enkelt, säger Michael.



Men även om ilskan mot kommunpolitikerna och Göran Johansson är stor så är besvikelsen mot facket större.



– Många av oss har gått ur facket och fler tänker göra det. Vad ska man
ha facket till om de inte hjälper oss? Om facket ska vara till någon
nytta så får man starta ett nytt fackförbund som tar tillvara våra
intressen, säger de och berättar att missnöjet över fackets svaghet är
stort över hela Sverige.



En månad kvar

Nu återstår det cirka en månad i Götatunneln för de sista svenska
byggnadsarbetarna, efter mer än två år i tunneln. Sedan ska många åka
till Oslo och jobba, eftersom möjligheten att få jobb i Sverige är
liten.



– Jag såg Göran Johansson på tv när han pratade om socialdemokraternas
valkampanj för några dagar sedan och han sade att arbetslösheten var av
högsta prioritet. Och så gör de så här! Säger Kjell innan
betongarbetarnas rast är slut och de måste återgå till arbetet.



LISA ENGSTRÖM

Proletären 33, 2005