Hoppa till huvudinnehåll
Av

Nej till tjänstedirektivet

Ett nej till tjänstedirektivet är ett nej till EU-konstitutionen Det är inte alltför vanligt att Europafacket anmäler skiljande uppfattning om ett initiativ till EU-lagstiftning. Men när det gäller Bolkesteins tjänstedirektiv kräver Europafacket "djupgående förändringar i det förslag som ligger".




Detta är en kritik som LO-ledningen instämmer i, vars ordförande Vanja
Lundby Wedin sitter i Europafackets styrelse. Men samma LO-ledning har
ingen ståndpunkt om EU-konstitutionen, som om dessa två saker inte är
intimt förknippade.




Slår sönder nationell lag


Bolkesteins tjänstedirektiv handlar om att slå sönder all återstående
nationell lagstiftning till förmån för en obegränsad inre
tjänstemarknad. När kommissionen presenterade direktivet 13 januari
2004 skrev den:



"De europeiska företagen har ännu sina händer uppbundna av nationell
byråkrati och regelverk /.../ Vissa av de nationella restriktionerna är
föråldrade, besvärande och är inte förenliga med EU:s lagstiftning. De
bör helt enkelt försvinna".



Tjänstedirektivets huvudprincip är ursprungslandet, som så tydligt har
demonstrerats i blockaden mellan Byggnads och det lettiska Baltic Bygg.
Kommissionen skriver om ursprungslandsprincipen: "Det utförande
företaget lyder endast under de lagar som gäller i ursprungslandet, och
medlemsstaterna får inte införa begränsningar i den service som det
utförande företaget levererar i ett annat medlemsland".



Förutom all den infrastrukturservice som redan berörs av särskilda
direktiv (el, tele, post, järnväg...), så omfattar tjänstedirektivet all
service utan begränsning; tex skol-, vård och omsorgstjänster.



Resultat av Nice


Kommissionen skriver att "Förslaget till direktiv är inskriven i en
process som sattes igång av Europeiska Rådet 2000" och den förtydligar:
"I december 2000 definierade kommissionen en strategi för den inre
tjänstemarknaden som helt och hållet stöddes av medlemsstaterna."
Tjänstedirektivet lanserades således inom ramen för toppmötet i Nice i
vilket statsminister Göran Persson deltog och är således en del av en
kontinuerlig politik som utformas på toppmötena.



Bolkesteins tjänstedirektiv återkommer under rubriken "Frihet att tillhandahålla tjänster" som artikel 144 i EU-konstitutionen:



"Inom ramen för detta underavsnitt skall inskränkningar i friheten att
tillhandhålla tjänster inom unionen förbjudas när det gäller medborgare
i medlemsstater som har etablerat sig i en annan medlemsstat än
mottagaren av tjänsten".



Detta är precis vad som är målet med Bolkesteins tjänstedirektiv, och
som i ett koncentrat definierar konstitutionens syn på avregleringar
och privatiseringar.



För alla och envar borde det vara uppenbart att säga nej till
EU-konstitutionen går par i par med att säga nej till
tjänstedirektivet. Att utge sig för att sig nej till tjänstedirektivet
och samtidigt säga ja till EU-konstitutionen utrycker en falskhet som
bara är möjlig för en organisation som Europafacket.



Jan-Erik Gustafsson


Proletären 3, 2005