Facken i Tyskland och Sverige svikare i kampen för jobben

Efter varslet nyligen att 12.000 försvinner, varav 10.000 i Tyskland
och 540 i Sverige, bröt den vilda strejken ut på Opel i Bochum.
Strejken var total och välorganiserad men facket IG-Metall svek och
fick tillbaka arbetarna efter sju dagar. Den så kallade Europeiska
aktionsdagen förra tisdagen, då 50.000 GM-anställda i hela Europa
protesterade genom varslade tvåtimmars proteststrejker utnyttjades av
facket i förrädiskt syfte.

I den vilda strejkens Bochum, där 4.100 arbeten står på spel, tågade
20.000 personer från fabriken till innerstaden. Alla var med. de
strejkande förstås, deras familjer, arbetare från underleverantörer och
andra industrier som Porsche och Volkswagen, barn och ungdomar men
också spelarna från fotbollsklubben VfL Bochum, borgmästare från
industristäder i Ruhrområdet, katolska och protestantiska biskopar.

- Mer än 40.000 jobb står på spel, sade Bochums borgmästare Otilie
Scholz och anklagade GM-ledningen för att offra en hel region.



"Cowboys"

Andra talare betecknade GM Europas chef Fritz Hendersson som en Rambo.
Direktörerna i Detroit kallades för "dumskallar i kostym" och "cowboys
som inte för sig på Europas socialstatsmodell".

- De ska veta att vi inte frivilligt går tillbaka till slaktbänken,
sade Dietmar Hahn, klubbordförande för de strejkande Han uppmanade
direktörerna att inte "gömma sig bakom skrivborden i Detroit och
Zürich" utan möta de strejkande arbetarna ansikte mot ansikte.

Men när fackpampen Klaus Franz, koncernfackllig ordförande för IG-Metall på Opel, äntrade talarstolen så bröts kampstämningen:

- Vår strategi måste vara att förhandla och kämpa. Men det förutsätter
att ni återupptar arbete och inte sätter befolkningens solidaritet på
spel. Med Klaus Franz ord så mattades demonstranternas samlade kraft
mot direktörerna. På ett efterföljande möte där ingen fick tala för
fortsatt vild strejk röstade en majoritet för återgång (se vidstående
artikel).

Här måste påpekas en viktig iaktagelse att det är förbjudet att på
fackmöten att rösta för beslut om vild strejk, men fullt tillåtet att
på sådana möten rösta för återgång. Samma i Sverige, undertecknad har
varit med om ett fackmöte på betald arbetstid på Cityvarvet där vi
tvingades rösta om återgång eller ej från en vild och välorganiserad
övertidsblockad. Den gången segrade de kampvilliga, men det är en annan
historia.



Ingen demonstration

I Trollhättan ordnade Metall varken en legal strejk eller en
massdemonstration genom staden under Europeiska aktionsdagen. Vi
berättade i förra veckans Proletären om det avtalsenliga stoppet av
linan för informationsmöte där verkstadsklubbens vice Chresten Nielsen
inte gav något nytt i sitt tal.

Tre dagar senare besöktes verkstadsklubben vid Saab av Günter Lorenz,
ordförande för metallavdelningen i Darmstad, som organiserar arbeterna
på Opel i Rüsselsheim.

- Det är inte bra att kämpa mot varandra, vi måste kämpa tillsammans
för att vinna, sade han enligt Dagens Industri, DI, som var på plats.
Så upprätthöll representanten från IG Metall den linje som tyska facket
gjort till sin, att tydligt deklarera arbetarsolidaritet över
gränserna. Givetvis en solidaritet inom förhandlingssystemets ramar. Så
har också Göran Johnsson försökt franställa svensak metalls hållning.

Men inte Metallklubbens Chresten Nielsen som hade mage att inför
direktörsorganet DI recensera sina tyska gäster: "Jag tror att de
tidigare tyckte att de är störst och bäst och att de då kände sig
segervissa. Men den senaste tiden har de nog mer påtagligt känt pressen
att utgången inte är så given. Inte minst med tanke på det stora
varslet med 540 i Sverige och 10.000 i Tyskland."

Efter månadsskiftet ska fabrikernas offerter lämnas. Bevare oss för
sådana fackföreningsmän som bokstavligt talat sätter medlemmarnas jobb
på spel i kapitalets fabrikslotteri.



Lars Rothelius


Proletaren 44, 2004