Hoppa till huvudinnehåll
Av

EU förändrar arbetsrätten

EU har ett stort inflytande på svensk arbetsrätt. Det fann två professorer vid Arbetslivsinstitutet när de studerade EU:s påverkan på svenska arbetsrättslagar.




Under de tio år Sverige varit medlem i EU har det svenska
arbetsrättssystemet genomgått en tyst revolution. Det framgår av en
färsk rapport från Arbetslivsinstitutet.



De båda professorerna vid Arbetslivsinstitutet, Niklas Bruun och Jonas
Malmberg, har undersökt hur Sveriges arbetsrätt och arbetsmarknad
påverkats av EU-medlemskapet.



- Ett litet systemskifte eller en tyst revolution har skett inom arbetsrätten, konstaterar Niklas Bruun.



Omfattande förändring

EU-rätten har gett upphov till en omfattande förändring i den svenska
lagstiftningen. I rapporten från Arbetslivsinstitutet räknas en rad
ändringar av svenska lagar upp för att genomföra EU-direktiv. Den
EU-baserade lagstiftningen har i själva verket dominerat arbetet i
Sverige under de tio åren. Arbetsdomstolen använder EU-rätten mer som
rättskälla och hänvisar oftare till EU-direktiv som ligger bakom svensk
lagstiftning.



Samtidigt har det svenska arbetsrättsliga systemet för konfliktlösning
bevarats och levt vidare. EU-rättens genomslag har också varit
begränsad när det gäller kollektivavtal.



Men det finns inte längre en, entydig tolkning av den svenska
arbetsrätten. Det har blivit uppenbart i den uppmärksammade konflikten
i Vaxholm. Arbetsrättsjurister och andra är oense om vad som gäller.



- Många fler aktörer än tidigare ger sig in och tolkar. Tidigare kunde
regeringen säga vad som gällde och så var det så. Det beror på att den
yttersta beslutsrätten när det gäller arbetsrätt inte längre finns på
nationell nivå, säger Niklas Bruun.



Ytterst är det EU:s domstol i Luxemburg som avgör vad som är tillåtet i
Sverige. EU-domstolen har rätt att överpröva politiska beslut.



Arbetsdomstolen har visat sig vara restriktiv när det gäller att fråga
EU-domstolen. Under de tio åren i EU har AD skickat 20 mål om
företagsöverlåtelse till EU-domstolen, 15 om likabehandling och en
handfull om andra frågor.



Tidsfråga

I det uppmärksammade Vaxholmsfallet ville arbetsgivarna att
Arbetsdomstolen skulle begära ett så kallat förhandsavgörande av
EU-domstolen. AD skulle helt enkelt fråga domstolen om den konflikt
LO-förbundet Byggnads utsatt det lettiska byggföretaget för var
tillåten i förhållande till EU-rätten. Före jul fattade AD ett så
kallat interimistiskt beslut i frågan, utan förhandsavgörande. Det var
enligt Malmberg och Bruun helt riktigt. Förhandsavgörande ska inte
begäras inför intermistiska beslut. Däremot är de kritiska till
arbetsdomstolens mer restriktiva inställning till förhandsbesked inför
huvudförhandlingen i domstolen.



Förr eller senare väntar ställningstagande om tillåtligheten av
stridåtgärder, konstaterar professorerna vid Arbetslivsinstitutet.



- Som jag uppfattar det är det bara en tidsfråga till det sker, säger Niklas Bruun.



Gösta Torstensson

Proletären 4, 2005