EU-dom ger lönedumpning

Fackförbundet Byggnads blockad av skolbygget i Vaxholm 2004 innebar enligt EU:s domstol ett hinder för friheten för tjänster inom EU.
– Det här kan leda till löne- och villkorsdumpning, säger Byggnads ordförande Hans Tilly.

Det lettiska byggföretaget Laval blev i november 2004 utsatt för en facklig blockad sedan förhandlingarna om kollektivavtal med fackförbundet Byggnads misslyckats. Företaget tvingades så småningom ge upp skolbygget i Vaxholm och kontraktet med kommunen revs upp. Blockaden ledde till att bolaget försattes i konkurs.

Arbetsdomstolen (AD) tog i mars 2005 ställning i konflikten genom ett provisoriskt beslut. Då bedömde AD att den fackliga blockaden inte stred mot reglerna. Men AD tog inte slutlig ställning, utan valde att vända sig till EU:s domstol för att få hjälp med bedömningen.

Haltande system
Byggnads ordförande Hans Tilly är i dag överraskad och besviken.

– Risken är att vi får ett haltande system mellan EU-rätten och våra kollektivavtal. Den kan leda till löne- och villkorsdumpning, säger Tilly.

EU-domstolen skriver i sitt pressmeddelande att fackliga stridsåtgärder är en grundläggande rättighet. Men i Vaxholmsfallet var det omotiverat eftersom Laval redan hade egna kollektivavtal som gällde i Lettland. De svenska bestämmelserna tog inte hänsyn till det och därmed utsattes Laval för diskriminering.

Vidare slår EU-domstolen fast att den så kallade Lex Britannia är diskriminerande. Lagen ger svenska fackföreningar rätt att tränga undan det kollektivavtal som ett utländskt företag har med sina anställda, när detta företag tillfälligt verkar i Sverige. Det ska inte vara tillåtet att behandla utländska företag annorlunda än svenska, konstaterar EU:s domstol.

”Fri rörlighet”
Jan-Peter Duker, vice vd för Svenskt Näringsliv, gläds åt beslutet från EU-domstolen.

– En så tydlig dom är vi inte vana vid. Det här handlar inte om den svenska modellen, utan om fri rörlighet inom unionen.

Svenskt Näringslivs arbetsrättschef, Lars Gellner, konstaterar att de viktigaste konsekvenserna i Sverige av domen blir att AD får en enkel hantering av Vaxholmsmålet samt att Medbestämmandelagen måste ändras.

Nu ska ärendet återigen upp i AD, med en ny huvudförhandling.

– Självklart förväntas vi följa de besked som ges, men de ser olika ut i olika domar, säger AD-domaren Inga Åkerlund.

– Det kan vara både direkta anvisningar och punkter som det ankommer på den nationella domstolen att ta ställning till, men det vet vi först när vi läst domen.

GÖSTA TORSTENSSON
Proletären 51-52, 2007