En arbetsplats i förändring

Benny Kristensse och Örjan Matsson har arbetat på pressverket i Torslandafabriken sedan 1970-talet, i 35 respektive 40 år. I pressverket är inhyrda arbetare från bemanningsföretag än så länge ett okänt fenomen, men de märker av hur Volvo som arbetsplats har förändrats.

– Jag lider med dem som jobbar för bemanningsföretagen, säger Benny Kristenssen. Det är folk i sina bästa år som kanske inte kan få lån och våga satsa på en framtid. Det är sådant som aldrig har varit ett problem för oss som har en fast anställning.

– Bemanningsföretagen blir bara fler och fler, jag känner inte längre igen alla olika overaller inne på fabriken.

Örjan Mattsson och Benny Kristenssen tror inte att företaget kommer att nöja sig med det uttalade målet att en tiondel av arbetsstyrkan utgörs av visstids- och bemanningsanställda.

– De vill hålla nere andelen fastanställda till ett minimum, berättar Örjan Mattsson. Förut fanns det ett litet överskott på personal för att klara sjukfrånvaro och liknande. Nu finns det en flexpool där de tar in studerande vid arbetstoppar, visstidsanställda och inhyrda från bemanningsföretag.

– De jobb som underleverantörerna gör idag hade Volvo egen personal som gjorde tidigare, påpekar Benny Kristenssen.

Örjan Mattsson och Benny Kristenssens lägesrapport från pressverket liknar den vi hör från andra Volvoarbetare. Ett tiotal arbetare avskedades under krisen och ytterligare ett trettiotal omplacerades till andra delar av fabriken.

När produktionen nu ökar har ett nattskift öppnats och ett tiotal uppsagda arbetare, dock ingen av dem som sparkades från pressverket, har återanställts på visstid. De återanställda arbetarna i pressverket har kontrakt till årsskiftet, och den 1 december väntar de besked om framtiden. Antingen blir det förlängd anställning, eller arbetslöshet.

– De som anställs på visstid eller hyrs in från bemanningsföretag blir inte en del av en arbetsgemenskap på samma sätt, konstaterar Örjan Mattsson.

Örjan Mattsson och Benny Kristensen vittnar om hur den stora andelen arbetare med osäkra anställningar påverkar arbetsplatsen. Det finns en rädsla och osäkerhet hos såväl arbetare som tjänstemän sedan krisen och massvarslen för två år sedan.

De jämför dagens situation med när de började på Volvo på 1970-talet. Då var fast anställning den anställningsform som fanns och det det talades om en ”Volvoanda”.

– Nu är det otrygghet på alla fronter, avslutar Benny Kristenssen. Vi som är fast anställda och har jobbat längre kan känna oss säkra och kosta på oss att säga vad vi tycker. Den möjligheten finns inte för de med osäkra anställningar.