Hoppa till huvudinnehåll
Av

Elektrikerstrejk blåstes av

Elektrikerstrejk blåstes av - frågan om utländsk arbetskraft och svenska kollektivavtal inte avgjord Elektrikerstrejken blåstes av i förra veckan efter bara två dagar, utan att en lösning nåtts i den principiellt viktiga frågan om att utländsk arbetskraft ska jobba under svenska kollektivavtal.




- Det här är inte bara ett bra avtal för oss, utan för hela
kollektivet, säger Stig Larsson Elektrikerförbundets ordförande till
LO-tidningen. Ett väl tidigt omdöme då principfrågan om löner och
avtalsregler för tillfälligt importerad arbetskraft ska avgöras i
överläggningar mellan LO och Svenskt Näringsliv, SN. Målet för
arbetsmarknadens huvudorganisationer är att komma överens om principer
och utgångspunkter för kollektivavtalens tillämpning på utländska
företag med tillfälligt arbete i Sverige.



Men resultatet är skrivet i vatten. Samtalen mellan
huvudorganisationerna kallas inte ens förhandlingar, och någon
konflikträtt finns inte. Senast 30 juni ska parterna ha sytt ihop vad
Svenskt Näringslivs Jan Peter Duker kallar "en mall" för hur
förbundsvisa förhandlingar om tillfällig utländsk arbetskraft ska föras.



Ettårigt avtal

Så snart LO och SN kommit överens om att starta överläggningarna om
riktlinjer för utländska entreprenader skrev Elektrikerförbundet på
ettårigt avtal, med löneökningar på 2,1 procent, i nivå med övriga
LO-förbund. I det nya avtalet är frågorna kring avtal om den utländska
arbetskraften undantagen. Det betyder att förhandlingar om
kollektivavtal med nya utländska medlemsföretag i EFA kan föras utan
fredsplikt.



LO:s avtalssekreterare Erland Olausson tog under Elektrikerkonflikten
flera kontakter med SN för att få till stånd samtal. LO har överlämnat
en lista på frågor som bör lösas, bland annat lön, sjuklön,
semestervillkor och avtalsförsäkringar.



Svenskt Näringsliv ska under hösten ha varit negativa till LO:s propåer
i frågan under hänvisning till att saken ska lösas branschvis, och
visst har LO-sidan större intresse av att få en lösning som omfattar
hela arbetsmarknaden. Nu hänvisar arbetsgivarsidan till följderna av
Elektrikerförbundets utökade varsel som skäl för att sätta sig i samtal
med LO.



- Om varslet hade trätt ikraft hade vi fått den största
arbetsmarknadskonflikten på 50 år, med flera hundra tusen berörda inom
loppet av två veckor. Svensk industri hade stannat, säger Björn Tibell,
vd för EFA, Energiföretagens arbetsgivarförening till LO-tidningen.



Omvänt så vittnar Tibell om Elektrikerförbundets styrka, en facklig
kraft som nyckelorganisationer på arbetsmarknaden besitter men som i
praktiken aldrig används av LO:s förbund.



Svenskt Näringsliv understryker att överläggningarna med LO inte
handlar om avtal och därmed inte är regelrätta förhandlingar. Ändå har
Svenskt Näringslivs Jan-Peter Duker mage att slå fast att om något
förbund går ut i en ny konflikt i samma fråga under våren så kommer
arbetsgivarna att avbryta diskussionerna. Detta ultimatum har LO alltså
köpt.



Konkurrensneutralitet

- Jag är väldigt nöjd. Det här visar också att vår modell med avtal
istället fler lagstiftning har brett stöd bland parterna. Det är
oerhört viktigt, inte minst i framtida EU-sammanhang där vi försöker
skapa förståelse för vår annorlunda modell, säger Erland Olausson till
Svenska Dagbladet.



- Syftet är konkurrensneutralitet, utländska företag ska jämställas med
svenska motsvarigheter, varken företagen eller dess anställda ska
diskrimineras.



LO och regeringen lägger stor kraft i försöken att hävda svenska
kollektivavtal mot det marknadsliberala tryck som EU sätter på det
svenska regelverket. Men med socialdemokratins metoder är utgången inte
given. En seger vid förhandlingsbordet kan omvandlas till en lika stor
förlust av EU:s domstol. Proletären har, senast i förra veckan, tydligt
visat att i kollisionen mellan svenska avtal och EU:s regelverk så
sitter EU-systemet rent juridiskt med trumf på hand.



Inte så att svenska kollektivavtal med automatik måste underkännas. Men
solklart är det så att så länge EU-rätten gäller över svensk lag, så
tas det slutliga avgöranden om minsta lönenivå, försäkringar,
arbetsrättsliga regler etc i Sverige, inte i överläggningar mellan
arbetsmarknadens parter, utan fastmer av juristerna i EU:s domstol i
Luxemburg. Så kan en seger för Byggnads och övriga fack i striden om
skolbygget i Vaxholm med ett klubbslag i domstol vändas till en förlust
för arbetarklassen. Detta faktum förträngs av socialdemokratin.



Övergångsregler

Enda garanten att varaktigt hävda svenska avtal och lönenivåer är
arbetarklassens enighet och kampvilja lokalt och på nationell grund. I
dagsläget måste därför frågan om svenska övergångsregler för de nya
EU-länderna åter lyftas fram på arbetsplatserna, en avgörande fråga där
socialdemokraterna i fackföreningarnas ledning grovt svikit
medlemmarnas intressen.



Kampen för Sverige ut ur EU är intimt förbundet med en framgångsrik kamp mot lönedumpning och ökade klyftor arbetare emellan.



Lars Rothelius

Proletären 6, 2005