8 mars: "Vi vill ha rimliga arbetstider"

– Det har varit ett helsicke att jaga timmar, så det här kommer förhoppningsvis att bli bra, säger Milka Mihajlovic som arbetar som undersköterska på Krusbärets sjukhem i Halmstad. Kommunal och arbetsgivarna har precis kommit överens om ett nytt avtal för 2.000 kommunanställda halmstadbor. Den avskydda flytande årsarbetstiden kommer att avskaffas för alla som hellre vill ha sin arbetstid schemalagd.

Klockan är halv två och lugnet har börjat infinna sig på Krusbärets sjukhem i Halmstad. Den ”Blå sidan” är en av fyra avdelningar på sjukhemmet. Många i personalen har arbetat här en längre tid. En del var med redan när sjukhemmet öppnades 1994.

I avdelningens matsal samlas personalen för att diskutera det nya avtalet och situationen inom vården. Någon sätter på kaffe och koppar ställs fram på bordet. Personal från de andra avdelningarna kommer också in för att delta i samtalet, och nya stolar ställs fram för att alla ska få plats. Det är uppenbart att frågan om arbetstiden är en angelägenhet för alla.

– En del av oss fick jaga så mycket som 27 procent av vår arbetstid för att komma upp i heltid. Vi har fått skriva upp oss och ta arbetspass på våra lediga dagar, så ibland har jag jobbat tre av fyra helger, säger Teresa Graninger med både ilska och bitterhet i rösten.

Måste jaga arbetspass
Systemet med flytande årsarbetstid infördes 2001, samtidigt som de anställda fick rätt till heltid. Det fungerar så att en viss procent av arbetstiden är flytande, och för att komma upp i rätt sysselsättnings-grad måste de anställda jaga lediga arbetspass, som uppstått när en kollega exempelvis blivit sjuk (se faktaruta).

– Det är bara arbetsgivarna som tjänar på det här systemet med flytande arbetstid, menar personalen på Krusbäret.

Det nya avtalet innebär att alla får rätt till schemalagd arbetstid, men den som vill kan fortsätta jobba med flytande tid. Den som väljer det förstnämnda kommer istället att få ett antal kryssdagar varje månad. På kryssdagarna kan den anställda flyttas till en annan avdelning eller en annan arbetsplats i närområdet.

Samtidigt kvarstår rätten till heltid även i det nya avtalet.

Alla runt bordet är överens om att det är bra att det nu kommer att finnas en möjlighet att slippa den flytande tiden.

– Det kan ju knappast bli sämre än vad det är idag, säger de.

Systemet med flytande årsarbetstid har nämligen varit en plåga för de flesta. Eftersom den flytande tiden till stor del har bestått av att de anställda fått komma in och jobba några timmar här och några timmar där har de lediga dagarna ätits upp. Personalen på Krusbäret berättar att en del har jobbat 27 av 30 dagar vissa månader, och det har blivit allt svårare att få två lediga dagar i rad.

Avdrag på lönen
Samtidigt förlorade de rätten att stämpla upp till heltid när det nya systemet infördes, även om det i praktiken var helt omöjligt för många att jobba heltid, beroende på hur deras grundschema var lagt.

I rädsla för att inte klara av att nå upp i antalet timmar som motsvarar heltid har en del som arbetar på Krusbäret i själva verket gått ner i arbetstid istället för tvärtom.

– Det är ju inte arbetsgivarens skyldighet att hitta tider åt oss så att vi kan komma upp i rätt sysselsättningsgrad. Och om vi inte lyckas så får vi avdrag på lönen, berättar de.

Rätten till heltid, så som den fram tills nu har organiserats, blev på så vis en fälla som tvingade många att jobba färre timmar, och dessutom utspritt på fler dagar. Men kritiken mot systemet med flytande arbetstid innebär inte att de som arbetar på Krusbärets sjukhem har gett upp kampen för att alla ska kunna jobba heltid.

Rätt till heltid
– Självklart ska facket slåss för rätten till heltid. Men det funkar inte under de villkoren som gällt här, förklarar de.

– De har inte ju ens frågat oss om vad vi tycker om införandet av årsarbetstid, säger Madeleine Klingberg.

Hon är en av dem som har en ren heltidsanställning. På Krusbärets sjukhem är det bestämt att två på varje avdelning ska ha heltidstjänst. Men trots det påverkas Madeleine Klingberg också av systemet med flytande arbetstid.

– Vi på avdelningen har försökt fibbla med olika scheman för att de som har flytande tid ska få en human arbetssituation. Men till slut gick det inte, för vi blev underbemannade vissa tider, berättar hon.

Många frågor
• På några arbetsplatser har personalen trots allt uppskattat systemet med flytande arbetstid. Hur kan det komma sig?
– Det kan funka för dem som inte har behov av heltid och som inte går upp så mycket i arbetstid. Om man till exempel jobbar 60 procent och går flytande 10 procent så kan det fungera, säger Madeleine Klingberg.

– Samma gäller på de ställena där de får gå in hela dagar. Men så är det nästan ingenstans, säger Annika Hammar.

De som samlats i Krusbärets matsal är förhoppningsfulla inför det nya avtalet, men de är fortfarande osäkra på vad det egentligen innebär. Informationsträffen de har gått på har inte gjort dem mycket klokare, och inte ens chefen som tittar in en stund verkar kunna förklara hur deras scheman kommer att se ut i framtiden.

– Kommer kryssdagarna att vara hela arbetsdagar? frågar någon.

– Kommer vi som arbetar deltid att behöva jobba fler dagar än heltidarna, undrar någon annan.

Men just nu finns det inga svar på frågorna. Och 1 april ska nya scheman börja gälla.

Osäkerhet
Trots att ingen riktigt vet hur det kommer att bli så ska de anställda redan nu skriva under ett papper som säger hur de vill arbeta framöver.

– Vi ska bestämma oss utan att vi egentligen vet vad det är vi skriver på, säger Åsa Fehrman.

På Kommunalarbetarförbundet i Halmstad finns det viss förståelse för förvirringen, men sektionsordförande Lotta Olesen Rosén tror att allt kommer bli bra när avtalet satt sig.

– Vi är väldigt nöjda med avtalet. Det här är ett steg i rätt riktning och majoriteten av medlemmarna har velat få bort den flytande tiden. Men visst kan det bli lite rörigt med ändrade rutiner, säger hon.

Flera av problemen med de olika arbetstidssystemen hänger också ihop med bristen på personal. Rätten till heltid och möjligheten att undgå flytande arbetstid får inte kosta något. Nedskärningarna inom vården som pågått en längre tid är redan påtagliga, även på Krusbärets sjukhem. Alla som deltar i diskussionen runt bordet i matsalen vittnar om konsekvenserna av att verksamheten är så slimmad.

– Vi ska klara allt. Vi har inte ens tid att ta ut de boende på en promenad. Många av dem som bor här är multisjuka. De behöver helhjälp med dubbel bemanning, förklarar Milka Mihajlovic.

Mer resurser
Därför krävs det också mer resurser och fler tjänster för att arbetssituationen ska underlättas för de anställda.

– Skriv det under rubriken ”drömmar”, säger Madeleine Klingberg och ler.

Men nu är det frågan om arbetstiderna som står överst på listan. Och den frågan är inte minst aktuell på 8 mars.

– Självklart är det en kvinnofråga! menar undersköterskorna på Krusbäret.

De tror också att rätten till heltid och fasta anställningar är en förutsättning om kommunen vill locka nya personer till vården. Emelie Svensson som deltar i samtalet är bara ett exempel på en utbildad undersköterska som jobbat på Krusbäret som timanställd i nästan ett år utan att få fast anställning.

– Det är helt fel att bygga en verksamhet på timanställningar. Alla borde istället ha rätt till heltid och fast anställning, menar Christel Sörensen.

• Hur tror ni att högerregeringen kommer att påverka situationen inom vården?
– Jag är helt emot att man ska tjäna pengar på vården. Vi har sett väldigt dåliga exempel på vad privat vård medför här i Halmstad, säger Christel Sörensen och samtalet glider in på bristen på engagemang från politikernas sida.

– De borde ju bry sig om vården, de kanske själva hamnar på ett sjukhem i framtiden, säger någon.

– Nej, de kommer ha råd att ha egna vårdare hemma, säger Mirsala Ribic och skrattar.

Lönekamp
Undersköterskorna på Krusbäret kommer däremot inte att ha råd med några pigor. Kommunal har visserligen fått upp lönerna lite det senaste året, men undersköterskorna är inte nöjda. Fortfarande är exempelvis ob-tillägget pinsamt lågt.

Samtidigt har sjuksköterskorna tagit kamp för sina löner, och Vårdförbundet jämför sjuksköterskornas löner med undersköterskornas. Men de anställda på Krusbäret menar att det inte finns någon motsättning mellan de två yrkesgrupperna.

– Vi hjälps åt. När vi får upp vår lön så hjälper det upp sjuksköterskornas löner, säger Madeleine Klingberg.

– Ja, äntligen har vi fått en anständig lön. Innan var det mer ett bidrag vi fick varje månad, säger Mirsala Ribic.

Samtalet hade kunnat fortsätta i timmar, men någon av de boende ringer på sitt larm, och de som ska jobba kväll börjar droppa in. Om ett tag ska dagpersonalen dra sig hemåt.

Förhoppningsvis kommer det nya avtalet ge personalen på Krusbärets sjukhem, och alla andra berörda, förbättrade arbetstider framöver. Det vore ett stort och viktigt lyft för många kvinnor i kommunen.

LISA ENGSTRÖM
Proletären 10, 2008


Fakta: Flytande årsarbetstid
Årsarbetstid tillämpas inom socialförvaltningen, hemvårdsförvaltningen och arbetslivsförvaltningen i Halmstad. Det innebär att en viss procentandel av arbetstiden är flytande. Om någon exempelvis arbetar nittio procent och tio procent är flytande, så måste man hoppa på lediga arbetspass som uppstått när en kollega till exempel blivit sjuk så att man kommer upp i rätt sysselsättningsgrad.

Hela årets arbetade timmar räknas sedan ihop. Om den anställda inte har lyckats jaga ihop tillräckligt med tid får hon eller han avdrag på lönen.

Systemet infördes i Halmstad 2001.