Hoppa till huvudinnehåll
Av

Satsa på vården – stoppa miljardbesparingarna!

I hela landet går vården med miljarder i underskott. För folket betyder bristen på pengar sämre eller utebliven vård på grund av ännu fler stängda sjukhusavdelningar, ännu kortare vårdtider och färre personal. För vårdanställda betyder pengabristen hot om uppsägning och för de kvarvarande ökad arbetsbelastning som följd av rationalisering och frustration över mindre tid till omvårdnadsarbetet.


Att befolkningen blir äldre och därmed mer vårdkrävande är en faktor bakom skenande vårdkostnader. Den snabba medicinska utvecklingen där allt fler sjukdomar kan åtgärdas är en annan. Allt fler skönhetsingrepp är en tredje. För visst är privat vård som tar resurser från mer akut verksamhet en del av problemet.

Nyliberalismens intåg bidrar starkt till vårdkrisen. Genom minskade skatteinkomster och skenande vårdkostnader som dyra läkarstafetter på sjukhusen och vårdvalet inom primärvården. För att inte tala om den privata läkemedelsindustrins allt dyrare mediciner.

Sedan vårdkrisen på 1990-talet har Kommunistiska Partiet envetet bekämpat privatiseringar och nedskärningar. Av i huvudsak två skäl.

Klassmässigt så drabbar nedskärningar och privatiseringar i vården de sämst ställa värst. Kommunisterna kräver lika vård för fattig som för rik.

Det kapitalistiska nyliberala systemskiftet lägger ett avgörande inflytande över sjukvård och social omsorg i privata händer. Frågan om socialismen är intimt förbunden med lösningen på sjukvårdskrisen.

Systemskiftet och nedskärningarna i vården har accelererat i högeralliansens Sverige. Ändå är det folkliga motståndet svagt.

Proletären lyfter fram aktuella exempel på vårdkamp. I svensk politik är det bara Kommunisterna som reser frågan om att planering, finansiering och drift av sjukvården måste ske i samhällets regi.