Populism från Folkpartiet

Lagförslaget om skolavslutningar i kyrkan handlar om ett förtydligande tillägg till nuvarande skollag. Den folkpartistiske utbildningsministern Jan Björklund menar att en del skolor tolkat lagen som att man inte får hålla avslutningarna i kyrkan.

– Det här är ju egentligen en ickefråga man håller på med, kommenterar Jan-Åke Karlsson, gymnasielärare och Kommunistiska Partiets förstanamn i kommunvalet i Växjö. Som det är nu kan man ha skolavslutningar i kyrkan. Det har vi där jag jobbar, men det är helt icke-religiöst.

I lagförslaget föreslås att ”i annan utbildning än undervisning” får förekomma "enstaka konfessionella inslag som syftar till att överföra och utveckla traditioner som är en del av samhällets kulturarv”.

– Det låter som Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna på samma gång, skrattar Jan-Åke Karlsson. Men så kan vi självklart inte ha det i skolan. Dessutom faller ju Folkpartiets egen kritik mot religiösa friskolor med det här förslaget.

• Vad är då tanken med förslaget?
– Jag tror inte det finns någon djupare tanke, annat än ren populism. Man vädjar till lite historiska traditioner. Folkpartiet har ju ett behov av att hela tiden profilera sig som partiet som värnar om skolan, och då måste de komma med sådana här utspel.

Jan-Åke Karlsson påpekar dock igen att det hela är en ickefråga.

– Det finns ingen debatt i skolan om det här, varken bland lärare eller elever.

I dagarna har även Folkpartiets valmanifest presenterats. I avsnittet om skolan föreslås att betyg i uppförande införs i grundskola och gymnasium.

– Det är helt logiskt utifrån Björklunds perspektiv, säger Jan-Åke Karlsson. Han har ju ett enda mantra, och det är att den svenska skolans problem beror på den allmänna förslappningen. Att det behövs mer ordning och reda.

• Folkpartiet drev den här valfrågan både 2006 och 2010. Varför är den så viktig för dem?
– För att det är lätt att säga det, och för att det är mätbart. Komplicerade saker är svåra att förklara i en eller två meningar. Men ”inför ordningsbetyg” är lätt att sätta på en valaffisch, och alla förstår vad de menar. Det är det som är Folkpartiets utspelspolitik.

– Men det handlar förstås också om att hålla ihop Alliansen, resonerar Jan-Åke Karlsson. Man släpper till en del skolfrågor åt Folkpartiet, och andra frågor åt Centerpartiet och Kristdemokraterna. De enskilda partierna måste få profilera sig för att Alliansen ska hålla.

Jan-Åke Karlsson poängterar att båda förslagen flyttar fokus från de verkliga problemen i skolan, nämligen resursfördelningen.

– Det fattas resurser, och det är Björklund inte beredd att skjuta till. Det är det som är problemet, inte ordningen på lektionerna.

Förslaget om ordningsbetyg är också en naturlig del av den sorteringsskola som alliansen skapat. I förra valet hade Folkpartiet en affisch med texten "Sverige ska vinna Nobelpris, inte bara dela ut dem".

– För att uppnå det behövs ingen bredd i utbildningen, utan bara att man kan sålla fram eliten, säger Jan-Åke Karlsson.

Ett sätt att sortera ut eliten från resten är att öka kraven på eleverna. Jan-Åke Karlsson ger exempel från historieundervisningen på hans gymnasieskola.

– Man ska analysera skillnader och likheter mellan Första och Andra världskrigen när man inte ens har läst om dem! Den nya historieundervisningen ska syssla med källkritik och historiebruk, och inte så mycket om vad som faktiskt har hänt.

– Visst behöver man båda delarna, men för att faktiskt analysera, måste man ha en faktagrund att stå på. Barn som kommer från välartade och lugna familjeförhållanden, och har läsvana, de klarar av det. Men de som inte har den läsvanan får det mycket svårare.

– Den gymnasieskola som jag gick i är inte i närheten av den som finns nu. Även vi lärare skulle ha svårt att nå högsta betyg!

Jan-Åke Karlsson är övertygad om att den ökande utslagningen är ett medvetet mål med den nuvarande skolpolitiken. Han pratar om gymnasieskolereformen GY11 som infördes för tre år sedan.

– Andelen som inte får ett godkänt betyg har ökat. Och det är det man vill. Några ska klara det, och de andra har man inte behov av.