Med passion för öl

När intresset för öl för många sträcker sig till att testa någon ny sort på Systembolaget då och då handlar det om betydligt mer för Otto Asklid. På en pub på Andra långgatan i Göteborg ses vi för att diskutera öl över en öl. Det är sen eftermiddag och sol ute. Perfekt väder för en kall afterwork-öl.

Eftersom vi faktiskt ska diskutera bryggeriteknik och alkoholpolitik sätter vi oss, trots solen, inomhus. Otto Asklid står för valet av öl och stegar fram till baren. ”En Electric Nurse och en Undressed Apa, tack”.

För oss utan någon större kännedom om öl låter ölsorterna nästan lite komiska. En elektrisk sjuksköterska och en avklädd apa? Otto Asklid berättar att den första är ihopsatt av just en elektriker och en sjuksyster. Och apan? American pale ale förstås. Båda tillhör hans favoriter för tillfället.

Intresset för öl tog fart när Otto Asklid hade fyllt 20. På Systembolaget fanns gott om ölsorter att testa. Tillsammans med några vänner startade han ett ölsällskap för att kunna prova lite dyrare och ovanligare öl.

– Det är billigt och roligt att gå ihop några stycken och tillsammans köpa ny öl!

Men Otto Asklids intresse sträckte sig längre än så. Han ville lära sig hantverket bakom ölen. Av en kompis fick han tips om yrkesutbildningen i bryggeriteknik, något han nappade på direkt.

Det tidigare jobbet som vikarierande barnskötare var visserligen något han trivdes med men drömmen är att få jobba på ett litet mikrobryggeri.

– Där är det mer hantverk och mer praktiskt arbete jämfört med ett större bryggeri.

Just nu gör han sin praktik på Stigbergets bryggeri i Göteborg. Ett litet bryggeri som levererar till restaurang Kino i närheten.

Inför intervjun får Proletären en rundvisning av Otto Asklid på bryggeriet där han med passion och god kännedom förevisar maltkvarnen, silkaret, motströmskylaren, jäskällaren och allt det som ingår i processen att förvandla råvarorna malt, humle, jäst och vatten till drycken öl.

De många momenten i bryggeriprocessen skvallrar om stora variationsmöjligheter vilket i sin tur förklarar det breda utbudet av sorter på ölmarknaden.

Otto Asklid kliver raskt runt bland tunnor, hinkar, rör och tankar. Plötsligt går ett larm.

– Det är bara temperaturmätaren, den säger till när det är dags att vrida av värmeelementen, säger han lugnande medan han gör de nödvändiga justeringarna på kontrollpanelen.

Det märks att det är på ett sådant här ställe Otto Asklid vill jobba.

– Men man får ta arbete där det finns, som arbetsmarknaden ser ut nu, säger han.

Nu sitter vi som sagt på en pub. Här trivs han nästan lika bra som i bryggeriet. Utbudet av krogar har växt lika stadigt som utbudet av öl i barerna.

Öl har idag närmast blivit finkultur. Det är hippt och trendigt att botanisera bland ölsorter och ölkulturen har omfamnats av den kulturellt medvetna så kallade medelklassen. Vi diskuterar varför det blivit så.

– Många reser mer idag och får upp ögonen för utländsk öl, funderar Otto Asklid.

– Det har kommit in väldigt många olika sorters öl på systembolagen. För 10 år sedan var ipa något exotiskt, idag finns det många olika sorters Ipa att välja mellan.

För den ännu ej så trendige så står ”Ipa” för Indian pale ale, ett relativt starkt öl med mycket humle som under 1800-talet skeppades från England till de törstiga engelska kolonisatörerna i Indien.
Otto Asklid nämner ytterligare en orsak till varför intresset för ölkultur ökat.

– Det är betydligt mer accepterat att vara nörd idag och det går verkligen att nörda in sig på öl!

Exakt vad som är orsak till, eller verkan av, den ökade populariteten är svårt att säga. Klart är att ölsortimentet i Sverige utvidgats och de ölhyllor som tidigare dominerades av typisk svensk ljus lager kännetecknas nu av en betydligt större mångfald. Och vid sidan av de större ölbolagen finns en växande flora av mikrobryggerier.

En orsak till det ökade intresset för öl som är långt ifrån enbart positiv är EU och de öppnare gränserna. Alkohol har trots den restriktiva svenska alkoholpolitiken blivit mer lättillgängligt.

Att detta har sina mycket negativa sidor är inte svårt att se. Vår diskussion leds in på alkoholens och ölens mörkare sidor. Otto Asklid är noga med att påpeka att öl inte får romantiseras.

– Det finns stora problem med alkohol, och visst finns det en farlig alkoholromantik, men framförallt handlar det om att arbetslöshet, dåliga villkor och känslan av hopplöshet kan leda till missbruk!

– Man borde också skilja på drycken öl och drogen alkohol. I måttliga mängder kan öl vara nyttigt!

Just det. I måttliga mängder. Ett av de största problemen med alkoholen i ölen är att det är beroendeframkallande. Det ger ett behagligt rus som kroppen vill uppleva igen. Samtidigt är alkohol ett gift och skadar kroppen på många olika sätt, framförallt vid överkonsumtion.

– Många klarar inte att dricka öl i måttliga mängder, konstaterar Otto Asklid samtidigt som han påpekar att det faktiskt finns god alkoholfri öl också.

• Alkoholfri öl i all ära. Men är det inte så att själva berusningen är något många vill uppnå?

– Det är klart! Det kan vara en fysisk njutning. Tills man dricker för mycket.

Alkohol har en för många välbekant avslappnande, avstressande effekt. Dessutom upplever många att man blir social. Men samtidigt är det lika bekant att man kan bli aggressiv och tappa omdömet.

Otto Asklid tror att mycket ligger i själva kulturen runt alkohol och i sättet att dricka.

– Vi har en suparkultur i Sverige, när man börjar dricka som ung dricker man ofta för mycket. Man introduceras till ett sätt att dricka, som egentligen är ett missbruk.

Alkohol och alkoholmissbruk har varit ett problem under hela arbetarrörelsens historia. Brännvin och sprit, men också öl har varit och är ett sätt för många arbetare att komma bort från en slitsam vardag. Eller för den delen att döva känslan av att inte vara något värt, som arbetslöshet och utanförskap lätt leder till.

Förutom de hälsomässiga problemen har det lett till en ökad passivisering av arbetarklassen. En försupen arbetarklass protesterar inte. Därför har arbetarrörelsen och nykterhetsrörelsen utvecklats och verkat parallellt, framförallt i början av 1900-talet.

Många socialister engagerade sig för att främja nykterheten i ett Sverige där arbetare ibland fick betalt i brännvin och där arbetarklassen bokstavligt talat höll på att supa ihjäl sig.

Alkoholen var inte bara ett problem för arbetarklassen, det var ett samhällsproblem. I en folkomröstning 1922 röstade hela 49 procent av de röstberättigade ja till ett ”förbud av rusdrycker”. Nej-sidan vann dock, och något förbud blev det aldrig. Men bland riksdagspartierna var man överens om att föra en restriktiv alkoholpolitik och många alkoholhaltiga drycker förbjöds.

Dagens svenska alkoholpolitik är med europeiska mått fortfarande mycket restriktiv. Otto Asklid menar att Systembolaget har en viktig roll.

– Egentligen borde alla företag fungera så! Att uppmana människor att köpa mindre och informera om riskerna. Det är ovanligt i ett kapitalistiskt samhälle!

Han ser inga problem med att vara för både en bred ölbryggarkultur och en restriktiv alkoholpolitik utan tror tvärtom att Systembolaget har en positiv verkan genom att tillhandahålla ett brett men också lokalt sortiment. Bland annat genom att varje mikrobryggeri har rätt att distribuera sin öl till de tre närmaste Systembolagetbutikerna.

Idag är Systembolaget och den restriktiva alkoholpolitiken under attack. Som vanligt är det EU och dess nyliberala diktat som hotar. Ett avskaffande av det statliga monopolet skulle kunna ha förödande konsekvenser på folkhälsan.

– Både Systembolaget och alkoholskatten förhindrar delvis att man köper för mycket, konstaterar Otto Asklid som samtidigt tillåter sig att vara visionär.

– I ett annat samhälle som byggde på kamratskap och gemenskap, med mindre konkurrens och där alla kände sig delaktiga, där skulle nog färre missbruka alkohol, funderar han.

För det finns trots allt mer än öl för Otto Asklid. Han är aktiv kommunist och medlem i RKU sedan tre år tillbaka. Det samhällskritiska perspektivet är därför nära till hands under hela vårt samtal.

– Orättvisorna syns så tydligt. Om man ser sig runt lite så är det uppenbart att det bara finns en lösning, ett socialistiskt samhälle. Det har jag känt länge och när några vänner gick med i RKU gjorde jag också det.

Även om alkohol och missbruk är ett samhällsproblem är det knappast roten till samhällets problem. Det är viktigt att bekämpa själva sjukdomen, och inte enbart symptomen.

– Det är ju oftast yttre förhållanden som gör att man dras in i missbruk, konstaterar Otto Asklid.

Samtalet om öl över en öl på puben i Göteborg har kommit att handla mycket om alkoholens och ölens negativa konsekvenser. Men de kritiska tongångarna ska inte få överrösta det som Otto Asklid faktiskt brinner för. Nämligen allt det positiva med ölkulturen. Så vad kännetecknar egentligen ett bra öl?

– Det är upp till var och en, konstaterar han något undflyende.

– Smaken är som baken!

• Okej, men vad anser du som utbildar dig i bryggeriteknik?
– Ja, i regel kan man säga att bra råvaror ger bra öl. Sen är färska, nybryggda öl, nästan alltid godast! De flesta ljusa öl vinner på att vara färska.

Som tips tycker Otto Asklid att man ska hålla koll på bäst före-datumet, och alltså försöka köpa ett så färskt öl som möjligt.

I ett försök att undvika fler bryggarklyschor frågar vi vilken som är favoritölen.

– Jag gillar sorten modern lager! Samma fina krispiga kropp, klarhet och friskhet som en vanlig lager, men väldigt mycket smak från humle! Men visst, en mörk höstkväll föredrar jag kanske hellre en Russian imperial stout, kraftig och med hög alkoholhalt.

Med de orden är våra ölglas tomma och vårt samtal lider mot sitt slut. Vi konstaterar att öl och alkohol på många sätt är ett gissel. För hälsan, för samhället och för arbetarklassens kamp.

Samtidigt, finns det något bättre sätt att diskutera vitt och brett med kamrater om samhällsfrågor än över en öl? Jo, det finns det kanske. Men det går inte att komma ifrån att ölen har, och troligtvis kommer att fortsätta ha, en självklar plats som en social, kulturell och kulinarisk dryck, trots allt.