Kulturkollo i förorten

När man ser utbudet av sommarlovsaktiviteter så finns det en hel del. För dem som har råd. Har man råd att betala runt en tusenlapp erbjuds temaveckor med segling, bergsklättring och spännande sporter att prova på.

Proletären har besökt en av de få aktiviteter som är helt gratis att delta i. Kulturkollot Kryddan i stadsdelen Lövgärdet i Göteborg. Där erbjuds sommarlediga barn från 7 till 13 år flera olika skapande aktiviteter.

Bakom kulturkollot står Hyresgästföreningen Kryddan och Fryshuset Skapa Min Värld. Hyresgästföreningen och Stena Fastigheter står också bakom projektet. Maxantalet är 15 barn för att bibehålla en hög kvalité där alla barn hinner bli sedda.

Cizzi Grönqvist är en av de ansvariga på Fryshuset Skapa Min Värld som står bakom Kulturkollot och hon understryker att det är viktigt att kollot är helt kostnadsfritt.

– Det är ofta kostnaden som står i vägen för deltagande, säger hon. Vi vill nå en målgrupp som inte kan ta del av kulturen.

– Det är på fritiden de sociala klyftorna blir än mer märkbara. På sikt hoppas jag att det ska finnas fler kulturkollon ute i stadsdelarna.

Cizzi Grönqvist berättar att intresset har varit stort. I snitt har 9-11 barn deltagit i kulturkollot varje dag.

– Många har frågat om det verkligen är sant att det är helt gratis, många verkar tro att det är för bra för att vara sant.

Arrangörerna är medvetna om att vägen från att vilja delta i kulturkollot till att verkligen komma kan var lång. Kultur och skapande är inte alltid en naturlig del av vardagen för många av deltagarna. I förlängningen är det livsviktigt med kultur, tror Cizzi Grönqvist. Ett språk och ett sätt att uttrycka sig är en grogrund för livskvalité och demokrati.

– Ju rikare språk, desto bättre förutsättningar har vi att uttrycka oss och också bidra till ett demokratiskt och mångfacetterat samhälle. Varför ska det bara vara förbehållet några få?

Projektet är finansierat av Stadsdelsnämnden i Angered och de samarbetar med Kryddans Café som har öppet under sommaren. Där kan man fika för runt en tia. En annan viktig del av kollot är samarbetet med stadens kulturinstutitioner.

– Behovet att uttrycka sig i skapande är livsviktigt och inte mätbart men ska inte heller mätas. Rätten till en meningsfull fritid är ett behov som växer i takt med att fritidsgårdar och fritidsverksamhet skär ner, säger Cizzi Grönqvist.

När Proletären besöker Kulturkollot har barnen just kommit hem från en badutflykt. Surtesjön ligger en kort promenadväg bort. Deltagarna är trötta och hungriga, men ändå lyssnar alla nyfiket till vad som står på programmet.

I dag har kollot besök av Emelie Arendorff-Runnerström från Konstmuséet i Göteborg. Hon inspireras av att få komma ut med kulturen.

– I dag ska ni få pröva att arbeta med lera.

Emelie tar fram en dator och frågar om de vill se något äckligt. Responsen från barnen låter inte vänta på sig:

– Jaaaa!

Det visas flera berömda konstverk.

– Konst är ju inte bara tavlor, man kan skapa med olika material som lera, metall och tyg. Vad som helst egentligen, förklarar Emelie och visar ett konstverk med benknotor och lite lagom mycket blod.

Hon berättar att konstnären kommer från ett land i krig och att det är därför bilden är lite läskig. Barnen lyssnar intensivt när de får uppdraget att tänka på olika känslor.

– Hur ser en irriterad lerklump ut, funderar ett av barnen.

Alla barnen sätter i gång med detsamma. Bredvid mig sitter Oliver och hans mamma Viktoria Nielsen. På frågan om vad som är bäst med kollot svarar Oliver snabbt.

– Badet! Och Operan.

Tidigare i veckan har de besökt operan och till och med fått dansa där, berättar Oliver.

– Det var kul!

Mamma Viktoria Nielsen är väldigt nöjd med kollot.

– Stämmningen är fantastisk och Oliver kan nästan inte vänta till klockan elva då det börjar. Det känns tryggt att ha honom här och de som jobbar här är kanon.

• Vad hade ni gjort om inte Kulturkollot fanns?
– Då hade det varit jättetråkigt, svarar Oliver blixtsnabbt och mamma instämmer.

Under veckorna som gått har de hunnit med mycket berättar Frida, Juan och Marcus som alla arbetar med kulturkollot. De har fotat, pysslat, dansat och gjort flera utflykter.

Det är barnens intressen som står i fokus och barnen har från början varit med och planerat och lagat maten. Lunch och mellanmål är gratis och det blir tydligt att flera av barnen gillar bakning.

När Proletären är på besök bjuds det på nybakade brownies och saft.

Alla barnen är inne i sitt skapande och Emelie från konstmuséet går runt och hjälper till med praktiska råd. Julia, 12 år, gör en pizza.

– Kulturkollot är bäst, säger hon. Vi har sett på film tillsammans och badat.

Tone som sitter bredvid gör en ”fantasigrej”. I morgon ska kollot åka in till konstmuséet och flera överraskningar väntar, avslöjar Emelie.

Majoriteten av deltagarna är tjejer bara två av de tio barnen vid bordet är killar, vilket givetvis är synd.

– Enligt en del sociala spelregler är kultur något för tjejer, resonerar Cizzi. Det är viktigt att ändra på det.

– Det kan vara svårt att önska något som man inte vet finns. Därför är det så viktigt med uppsökande verksamhet.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att alla barn borde ha möjlighet till en utvecklande sysselsättning under sommarlovet, oavsett familjens ekonomi. Alternativet för de barn som lever i barnfattigdom är ofta att vara hemma.

Det är viktigt att den här typen av verksamheter inte bara blir kortsiktiga projekt utan att de får en långsiktig finansiering. I förlängningen handlar det om demokrati och alla barns rätt till en rik fritid.