Bostadspolitiken år för år
1940-talet En rad åtgärder införs, som hyresregleringar, statlig bostadsfinansiering, kommunalt bostadsbyggande och bostadsplanering efter folkliga krav på rimliga hyror.
1960-talet De akuta bostadsproblemen löses genom uppförandet av miljonprogrammen.
1968 Så kallade bruksvärdeshyror med allmännyttan som norm införs. Likvärdiga lägenheter ska ha likvärdiga hyror. Normen sätts efter topphyrorna för att inte ”motverka en önskvärd rörlighet i hyressättningen”.
1990-91 Socialdemokraterna drar in på bostadssubventionerna som kommunala bolag möjlighet att teckna fördelaktiga bygglån. Bildts regering avskaffar dem helt.
1993 Kommunala bostadsbolag ges rätt att ta ut viss vinst.
1994-1995 De statliga reglerna för bostadsbyggandet ändras och staten avsäger sig huvudansvaret för bostadsbyggandet.
2000 Den så kallade Malmömodellen införs i Malmö, där lägenhetens standard, skick och läge, och hur hyresgästen värderar lägenheten räknas in vid hyressättningen.
2004 Kvalitetshyror införs i Göteborg efter förhandlingar mellan Hyresgästföreningen och de privata Fastighetsvärdarna, vilket innebär ett liknande system som i Malmö.
2005 Fastighetsägarna anmäler hyressättningen till EU-kommissionen med motivet att de kommunala bostadsbolagen har konkurrensfördelar och sätter hyresnormen.
2008 Statlig utredning föreslår att allmännyttan ska drivas enligt affärsmässiga principer med maximal vinst. Dessutom ska ett så kallat ”efterfrågepåslag” införas i kommuner med bostadsbrist för att driva upp hyrorna för att motsvara efterfrågan. Utredningen dras tillbaka efter kritik.
2010 Regeringen och bostadsminister Mats Odell beslutar om nya regler som börjar gälla 2011. u Allmännyttans hyresnorm och självkostnadsprincipen avskaffas helt. Undantag för kommunala bostadsbolag i stiftelseform.
2012 Statlig utredning föreslår fri prissättning och helt oreglerade marknadshyror. Utredningen får kritik av bland annat regeringen, som inte vill gå för fort fram.
2013 Regleringen för andrahandshyror på bostadsrätter avskaffas.