Hoppa till huvudinnehåll
Av
Utrikesredaktör

Boendesegregation i Sverige liknar den i USA

Av de som växer upp i ett fattigt grannskap blir många kvar eller flyttar till ett liknande område, visar en ny studie från Göteborgs universitet. Framför allt invandrarbarn som tillhör en synlig minoriet tenderar att som vuxna bo kvar i samma sorts område som de växte upp i.


Forskare vid Göteborgs universitet har undersökt boendesegregationen och rörligheten från fattiga områden i Stockholm, Göteborg och Malmö mellan 1990 och 2006.

De sammanlagt närmare 20000 personer födda 1974 som vid 16 års ålder var bosatta i de tre storstadsregionerna är underlaget för undersökningen. De har delats upp i grupper av ”synlig minoritet” (med sitt ursprung i Afrika, Asien, Latinamerika eller Sydeuropa) och övriga.

Av de ur gruppen synlig minoritet bodde strax över hälften i låginkomstområden 1990. Och av dem var det hela 61 procent som 2006 bodde kvar i ett låginkomstområde. Siffran för de som inte tillhör en synlig minoritet var 35 procent.

Torun Österberg, docent i socialt arbete vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien, säger till Proletären att även om hon inte blev förvånad av resultaten i stort var det förvånande att redan generationen född 1974 skulle visa på en så tydlig segregation.

Samtidigt är det i arbetslöshetens och bostadsbristens Sverige svårt att veta exakt vilken faktor som påverkar mest.

– Det är väldigt svårt att urskilja vad som är vad. Om man inte får jobb har man väldigt små möjligheter att flytta. Och flyttar man så flyttar man från ett fattigt grannskap till ett annat.
Perioden 1990-2006 som studien omfattar medförde kraftigt ökade inkomst- och klassklyftor i Sverige.

– Här får vi de stora förändringarna i välfärdssystemet. Generositeten minskar i transfereringssystemet. A-kassan höjs inte och barnbidraget bara marginellt. Transfereringssystemet hänger inte med den ekonomiska utvecklingen.

– Skillnaderna mellan stadsdelarna var inte enorma 1990. På 1990-talet fanns skillnader men stadsdelarna var inte väsensskilda från varandra, den utvecklingen sker under den här perioden. Det har sedan fortsatt men omvälvningen sker då.

Jämförelser med liknande studier från USA visar att Sverige är på god väg mot segregationen i de stora amerikanska städerna.

– Vad gäller de allra fattigaste grannskapen ser vi väldigt stora likheter. Det är liknande siffror för synliga minoriteter i Sverige som för de svarta i USA, där hälften av de svarta bor kvar i de allra fattigaste områdena jämfört med var femte som tillhör majoritetsbefolkningen.

• Vad behövs för att motverka segregationen?

– Vi bör bryta både den ekonomiska och den etniska segregationen. Det handlar om flera saker som arbetslösheten, transfereringssystemet och bostadspolitiken.

Torun Österberg pekar på de ekonomiska kraven för att kunna byta bostad.

– När du måste ha kapital för att flytta blir det väldigt svårt. Det gäller såväl bostadsrätter som inkomstkraven för att få ett hyreskontrakt. Det måste man tänka på hur det påverkar segregationen med sådana krav.