Allmännyttan säljs ut rekordsnabbt – privatiseringar betalar nybyggnation

Publicerad 27 juli 2016
Hyreslägenheterna på Gropens gård i Hammarkullen,  Göteborg, har haft flera slumvärdar som ägare. Nuvarande ägare är D Carnegie & Co.
Hyreslägenheterna på Gropens gård i Hammarkullen,  Göteborg, har haft flera slumvärdar som ägare. Nuvarande ägare är D Carnegie & Co.

Rekordmånga bostäder ägda av allmännyttan säljs till privata hyresvärdar när kommunerna ska bygga nytt.

Fakta och bakgrund
Allmännyttan och de privata hyresvärdarna

Odellagen förändrade allmännyttan

  • Enligt den så kallade Odellagen, som trädde i kraft 2011, måste kommunala bostadsbolag idag drivas affärsmässigt. Med lagen avskaffades också allmännyttans hyresnormerande roll.
  • Idag saknar 14 kommuner helt ett allmännyttigt bostadsbolag. Enligt Dagens Samhälle pågår en utförsäljning av hela eller delar av allmännyttan i 20 kommuner.

Privata hyresbolag

  • Det största privata hyresbolaget är idag Riks-hem, som är större än något allmännyttigt hyresbolag. Rikshem har 28 000 hyresbostäder i Sverige.
  • Därefter följer kooperativa HSB (25 000), Stena Fastigheter (23 600), Willhem (21 800), Akelius Fastigheter (19 000), D Carnegie & Co (16 300) och Balder (15 500).

Hyreskapitalisternas metoder för att pressa ut så mycket vinst som möjligt ur hyresfastigheterna varierar.

Utförsäljningen av allmännyttan går snabbare än någonsin. För varje lägenhet som de kommunala bostadsbolagen ska bygga säljs två till privata hyresbolag, visar en sammanställning som tidningen Dagens Samhälle gjort.

I år väntas 14 000 kommunala lägenheter säljas till privata hyresbolag. En kraftig ökning jämfört med åren desförinnan, men även mycket jämfört met tidigare toppår.

En allt större del av hyresmarknaden domineras idag av privata hyresbolag och fjorton kommuner har inget eget bostadsbolag överhuvudtaget. Bidragande orsaker är att kommunala bostadsbolag numera måste drivas affärsmässigt och att kommunerna inte vill spräcka lånetaken.

Regeringen presenterade i våras ett stimulanspaket på 6,7 miljarder för 2016, som bland innehöll stöd till kommuner för nybyggnation. Men trots det fortsätter utförsäljningarna.

I slutet av juni kraschade de bostadspolitiska samtalen mellan regeringen och allianspartierna som bland annat handlade om uppluckringar i reglerna kring byggande. Hyreskapitalisterna kan istället fortsätta att köpa upp de kommunala bostadsbolagens bestånd, med miljardvinster i sikte.

Hyreskapitalisternas metoder för att pressa ut så mycket vinst som möjligt ur hyresfastigheterna varierar.

Vissa, så kallade slumvärdar, minimerar underhållet för att sedan sälja husen vidare när fastighetspriset gått upp. Några sådana exempel är det norska kapitalförvaltningsbolaget Acta som ägde hyreshus i stadsdelen Herrgården, Malmö, och Bovista med hyreshus i stadsdelen Bergsjön, Göteborg.

På senare tid, i takt med avregleringen av hyrorna, har det också blivit vanligare att privata hyresbolag köper upp hyreshus, genomför renoveringar och sedan höjer hyrorna kraftigt. Följden blir att många hyresgäster helt enkelt tvingas flytta.

Metoden kallas renovräkning och det mest kända exemplet är kanske Stena Fastigheters lägenheter på Pennygången, Göteborg. Men på Pennygången stötte hyreskapitalisterna också på motstånd, när hyresgästerna organiserade sig och lyckades stoppa de värsta hyreshöjningarna.

Oavsett metod är hyreslägenheter en riktig kassako för kapitalisterna. På grund av bostadsbristen stiger hela tiden värdet på fastigheterna, samtidigt som hyresvärdarna med en allt större avreglering av hyressättningen ges allt större möjlighet att höja hyrorna.

Att det byggs för lite beror knappast på att det saknas pengar, åtminstone inte för de privata fastighetsägarna. En av Sveriges största hyreskapitalister, Erik Selin, äger bland annat 35 procent av fastighetsbolaget Balder, som han också är vd i. Hans ägarbolag gjorde hela 7,3 miljarder i vinst förra året.

I flera kommuner är även vanligtvis privatiseringsglada borgerliga politiker oroade över utförsäljningarna. I Lidingö kommun hoppade Liberalerna av den borgerliga majoriteten som ville sälja ut kommunala Lidingöhem.

När kommunen vänt sig till privatvärdar har det inte resulterat i mycket. Nu förlorar vi istället ett av våra viktigaste verktyg för att bygga billiga bostäder, säger Amelie Tarschys Ingre (L) till Dagens Samhälle.

Trots att till och med liberaler på Lidingö oroar sig för utförsäljningen av allmännyttan fortsätter utförsäljningarna.

Om Sverige överhuvudtaget ska ha kvar en allmännytta och en bostadspolitik som sätter behovet av bostäder före profit krävs mer än ett stimulanspaket. Framförallt krävs att regeringen vågar göra upp med villfarelsen att marknaden kan lösa bostadsbristen.