Hoppa till huvudinnehåll
Av

Riskkapitalister öppnar nya skolor

Riskkapitalisterna skall bort från skolan. Det budskapet har vi hört hela valrörelsen. Till och med utbildningsminister Björklund har stämt in i den populistiska kören och uttryckt faran med att låta riskkapitalbolag driva skolor.


I verkligheten ser det helt annorlunda ut. De stora friskolekoncernerna växer och utökar sina verksamheter. Vid höstterminens start öppnades flera helt nya friskolor som ägs av just riskkapitalbolag.

En av de som satsar stort i Sverige är Internationella Engelska Skolan som numera ägs av det amerikanska riskkapitalbolaget TA Associatives. Grundaren till Internationella Engelska skolan, Barbara Bergström deklarerade förra året en inkomst på nära 700 miljoner kronor. Numer äger hon 25 procent av företaget.

På en invigningsturné bland annat i Sverige höll Barbara Bergström i öppningen av en ny skola i Tyresö, Stockholm. Tre helt nya skolor öppnas runt om i landet och redan existerande skolor utökar. Elevantalet på Internationella Engelska skolan ökar med cirka 2000 elever jämfört med förra året.

– Det handlar inte om pengar, pengar, pengar utan om kvalité, kvalité, kvalité, hävdar Barbara Bergström skrattande framför SVT:s kameror. Hon verkar inte ett dugg orolig över politikernas prat om att stoppa riskkapitalister likt henne själv från att driva skolor i Sverige.

– Vad finns det att vara rädd för? Det står 70 000 elever i kö till Internationella Engelska Skolan, säger Barbara Bergström. För säkerhets skull har hon också debatterat i tv och tidningar där hon varnar för vad som kan hända med valfriheten om politiska beslut skulle sätta käppar i hjulet för friskolornas möjligheter att ta ut vinster.

Socialdemokraterna i Järfälla kände sig tydligen tvungna att svara på hennes råd till politikerna och skrev ett uppmuntrande brev till rektorn på Internationella Engelska Skolan i kommunen. De ville förtydliga hur nöjda de var med skolan och att de såg fram emot ett långt samarbete.

De nya ägarna TA Associates mål är, naturligtvis, precis som alla andra företag som ger sig in i skolbranschen, att öka värdet genom att snåla på utbildad personal, elevvård, skolbibliotek med mera för att sedan sälja med vinst.

På kort sikt vill man tjäna mycket pengar. En lika enkel som genial affärsidé som gjort friskolorna till en lukrativ affär. För riskkapitalbolagen vill säga.

Det är inte bara Interationella Engelska skolan som expanderar. Även Sveriges största friskolekoncern Academedia, som ägs av Wallenbergs riskkapitalbolag EQT, öppnar fler skolor i år.

Det är precis den här sortens företag som såväl de rödgröna som Alliansen säger sig vilja få bort från skolorna, men i politisk handling ageras det tvärtemot. Nyetableringar tillåts utan hänsyn till att den stora majoriteten av väljarna inte vill se riskkapitalister i skolan.

För elever, personal och hela kommuner har skolmarknaden på vissa håll förvandlats till en mardröm med snabba nedläggningar som lämnat elever utan betyg, lärare arbetslösa och en kommun ställd att ta det ekonomiska och sociala ansvaret för riskkapitalisternas snabba flykt med våra gemensamma skattepengar.

Det var bara ett år sedan JB Education gick i konkurs och ägarna kom undan med 500 miljoner. Kvar fanns 11 000 elever utan skola och 1700 anställda utan arbete. Ändå fortsätter karusellen med friskolor som vägrar anta elever med speciella behov eftersom de kostar för mycket, lärarlösa lektioner och eget arbete som resursbesparande koncept och lärare som sätter höga betyg. Många blir nöjda med höga betyg. Elever, föräldrar, rektorer och skolföretagen. Höga betyg ger fler kunder och därigenom ökad vinst. Kunskapen blir underordnad.

Riskkapitalbolagens grundidé är att köpa upp företag, maxa lönsamheten och sälja vidare inom en kortare tidsperiod. Ofta tre till fem år.

Allteftersom det blivit uppenbart att det inte fungerar att släppa marknadskrafterna fria i skolan har även borgerliga röster höjts mot de negativa konsekvenserna, men de nöjer sig med garantier om mer långsiktighet innan skolföretagen säljs vidare. Därför har de helt logiskt begravt frågan i en utredning om just detta. Etableringarna skall enligt Björklund få en ”bromsande effekt”. Det stämmer inte eftersom kapitalisterna fortfarande står på kö och får beviljade tillstånd att starta nya skolor ute i kommunerna. Juridikprofessor Lars Henriksson på Handelshögskolan i Stockholm menar att det blir svårt att kräva långsiktighet av blivande skolföretag och är skeptisk till hela syftet med utredningen.

Skolföretagen kan vara trygga. Det fria skolvalet som i undersökning efter undersökning visat sig vara en av de stora bovarna till den allt mer ojämlika skolan verkar viktigare att värna än alla elevers rätt till en likvärdig skola.

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt fortsätter även han envist att hävda att det går att fortsätta friskolesystemet utan att riskkapitalbolagen utnyttjar skolan för vinstintressen.

– De får gärna fortsätta, säger Jonas Sjöstedt om den riskkapitalägda Internationella Engelska Skolan i en intervju i lokala Eskilstunakuriren där hans enda krav blir att vinsterna skall återinvesteras i verksamheten.

Det är 22 år sedan friskolereformen infördes av borgarna och konsekvenserna av den är tydligare än någonsin. Skolan har förvandlats till en cynisk marknad. Vinsterna som riskkapitalisterna håvar in på skolan är enorma. Uteblir vinsten sticker de snabbt.

Det räcker inte med att begränsa eller reglera de kapitalistiska skolföretagen. Friskolereformen måste helt rivas upp för att sätta stopp för plundringen av den svenska skolan.