Kvinnorna drabbas hårdast i krisens Europa

Publicerad 5 februari 2014
Inte bara fattigdom. Krisen har också bjudit Europas kvinnor ökad arbetslöshet, fler osäkra anställningar, mer obetalt hemarbete och mer våld hemmet. Den enda kvinnodominerade ”bransch” som blomstrar är prostitutionen.
Inte bara fattigdom. Krisen har också bjudit Europas kvinnor ökad arbetslöshet, fler osäkra anställningar, mer obetalt hemarbete och mer våld hemmet. Den enda kvinnodominerade ”bransch” som blomstrar är prostitutionen.

I krisens Europa är det kvinnor från arbetarklassen som drabbas allra hårdast. Varslen haglar och statistiken är om möjligt ännu värre än vad man vid en snabb blick kan ana.

I tv:s rapportering och på tidningarnas debattsidor, är det nästan alltid männen som porträtteras då arbetslösheten i Europa skall speglas. Den bilden är inte helt korrekt och för att nyansera bilden måste man se på statistiken med nya ögon.

Vid krisens början 2008 var det flest män som blev arbetslösa. Helt enkelt på grund av att det främst var mansdominerade sektorer som bil- och exportindustri som började avskeda folk.

Mannen som norm, avspeglas också i arbetslöshetsstatistiken. Den visar helt enkelt männens situation bättre än kvinnors. Därför är viktigt att se på fler faktorer än den totala arbetslösheten.

Det stämmer att det är fler män än kvinnor som förlorat jobben i Europa, men om man ser på deltidsarbetslösheten så är det kvinnor som dominerar. Enligt fackets forskningsinstitut ETUI:s rapport har krisen påverkat fler kvinnor än män.

Eftersom kvinnor arbetar deltid i en mycket högre utsträckning än män drabbas kvinnor dubbelt. 2011 hade enligt Eurostat 32,1 procent av den kvinnliga arbetskraften i Europa deltidsanställningar, medan motsvarande siffra för männen var 9 procent. Många deltidsanställda kvinnor tvingas dessutom att gå ner ytterligare i arbetstid under krisen.

Arbetar man deltid och i en informell sektor betyder det också att ersättningen från A-kassan blir lägre i de länder där man beräknar ersättningen efter tidigare inkomster.

Sverige hamnar på fjärde plats bland länder med högst andel deltidsanställningar, efter Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. Enligt siffror från Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning, arbetade var tredje sysselsatt kvinna i Sverige deltid.

Anledningen till att kvinnor nu drabbas hårdare av krisen är att nedrustningen av den offentliga sektorn tvingar kvinnor till dubbelarbete. När den inte fungerar drabbas barn, sjuka och äldre och det är kvinnorna som till största del får ta det ansvaret. Ensamstående kvinnor med barn har det allra sämst.

Tidsbegränsade anställningar har länge ökat, vilket är en allvarlig tendens. Ju fler människor som hamnar i otrygga anställningar, desto sämre blir också villkoren för de som har arbeten. Fackligt arbete blir svårare och arbetsköparna får mer makt.

Redan innan krisen befann sig kvinnorna i ett sämre läge och i en tid av arbetslöshet, otrygga anställningar och nedrustning av den offentliga sektorn, tar jämställdheten ett rejält kliv tillbaka.

Det är en social kris som tränger in i vardagen. Det är inte bara en ekonomisk fråga om budgetering. Det handlar om arbetslöshet och fattigdom där de som har minst också drabbas hårdast. Kvinnor tvingas tillbaka till hemmen när förskolor och skolor blir sämre. När gamla och sjuka inte längre får vård är det kvinnor som förväntas täcka upp. Om du inte kan betala ur egen ficka.

Den kvinnodominerande ”bransch” som blommat upp är prostitutionen, enligt polis och socialarbetare. I Spanien visar Médicos del mundo – Läkare utan gränser, i en rapport, att utbudet av prostituerade ökar så mycket, att de prostituerade tvingas sänka priserna och gå med på allt hårdare krav från sexköparna.

Ökad stress och ohälsa tenderar också att drabba kvinnor genom att mäns våld i hemmen ökar. Kvinnors psykiska hälsa blir sämre och stressrelaterade sjukskrivningar ökar mest bland kvinnor.

Kvinnoorganisationer i flera länder vittnar om att den ekonomiska krisen bidrar till en märkbar ökning av våldet mot kvinnor, samtidigt som kvinnojourer får minskade anslag.

Indragningar av viktiga sociala reformer som aborträtten är andra katastrofala bakslag för kvinnors rättigheter.

Det är en dyster framtid Europas kvinnor går till mötes. Feminiseringen av fattigdomen ökar i skuggan av krisen. Det är arbetarklassens kvinnor som får betala det högsta priset genom sämre arbetsvillkor, mer deltidsarbete, ökad fattigdom, trafficking och prostitution. Jämställdheten backar tillbaka till femtiotalet och redan vunna framsteg tas resolut bort i en våg av klass- och kvinnoförakt.