Tydligt klassröstande

Det framgår av Valu, Sveriges Televisions vallokalsundersökning, där i varje val sedan 1991 väljare vid några utvalda vallokaler landet runt svarat på en stor mängd frågor om sitt röstande. I årets Valu deltog 12909 personer vid 45 lokaler för förtidsröstning och 95 vallokaler på valdagen från fyra geografiska regioner: Lund, Göteborg, Stockholm och Sundsvall.

Resultatet är intressant och ger en hygglig bild över hur folket röstar. Men först som sist måste sägas att Valu inte ger hela sanningen. Urvalet är inte statistiskt säkerställt. Så är det till exempel färre lågutbildade än högutbildade som tar sig tid att svara på frågorna, vilket givetvis påverkar svarsbilden. Samtidigt gör det stora antalet svarande att siffrorna ändå är intressanta. Över tid ger Valu en hygglig bild av åsiktsförskjutningar men det måste understrykas att vallokalsundersökningen inte ger en exakt bild av röstandet i årets val.

Att klassröstandet bland LO:s medlemmar består är tydligt. I valet 2014 röstade 10 procent på V och 51 procent på S. Faktiskt en procentenhet fler V-röster än i valet 2010. Ett litet brott med långtidstrenden där klassröstande inom LO-kollektivet var som högst i valet 1994 då tre av fyra röstade på riksdagens arbetarpartier, 10 procent valde V och 66 procent S.

Det är således Socialdemokraterna som förlorat arbetarröster sedan 20 år tillbaka medan V stått stilla, med ett remarkabelt undantag i valet 1998 då 21 procent bland LO-folket valde V. De partier som under denna tid har ökat sin röstandel bland LO:s medlemmar är bland annat Miljöpartiet som tredubblat sin röstandel bland LO-arbetarna från blygsamma 2 procent 1991 till 6 procent 2014.

I övrigt är det den öppna högern som fått fler LO-röster. Moderaterna som från 9 procent i valet 1991 nästan fördubblade sin andel till 16 procent 2010. Samma år fick uppstickaren SD 6 procent av LO-arbetarnas röster. I årets val ökade SD sin röstandel bland LO-arbetare till 11 procent, samtidigt som M sjönk till 10 procent. Sammantaget fick alltså dessa båda högerpartier 21 procent i valet 2014 mot 22 procent i valet 2010 bland LO:s medlemmar.

Bland röstandet i andra intressanta kategorier kan nämnas att samma andel kvinnor som män, 8 procent, väljer Vänsterpartiet. Förhållandet är likadant bland socialdemokratiska väljare där 28 procent av landets röstande kvinnor respektive män väljer S.

Fler kvinnor än män röstar på MP 10, respektive 7 procent, och FI 8 respektive 4 procent. Förhållandet är det omvända hos de två partierna längst till höger. 24 procent av männen och 20 procent av kvinnorna röstar på Moderaterna medan 10 procent av männen och 6 procent av kvinnorna röstar på SD. Bland övriga allianspartiers väljare skiljer det bara en procentenhet mellan kvinnor och män.

Vad gäller åldersgrupper så är Socialdemokraterna det parti som är överrepresenterat bland väljare 65 plus. I andra ändan av åldersstegen sticker MP och FI ut med dubbelt så hög, respektive tre gånger så hög väljarandel i åldern 18-30 år än partiernas genomsnitt.

Bland förstagångsväljare syns detta tydligt. De yngsta och för framtiden mest intressanta väljarnas fördelning på partierna är för V 9 procent, S 20 procent, MP 15 procent, C 7 procent, FP 7 procent, KD 4 procent, M 19 procent, SD 8 procent FI 9 procent, Övriga 2 procent.

Den politiska vänster-högerskalan är ständigt högaktuell och kommunister placerar sig själva ganska givet långt ut till vänster. Valu ställer också frågan till de röstande var någonstans de själva skulle placera sig på vänster-högerskalan i tre kategorier; vänster, varken eller och höger. Det handlar om en högst subjektiv upplevelse av sin egen politiska hemvist vilket till delar syns i svaren som ändå är intressanta.

Bland de som i valet 2014 röstar på Vänsterpartiet är 96 procent vänster. Som nummer två kommer Feministiskt Initiativ där 91 procent av väljarna säger sig vara vänster. Sedan sjunker andelen som är vänster bland socialdemokrater till 74 procent och MP:s väljare kommer inte långt efter med 69 procent som upplever sig själva som vänster. Bland dessa fyra partiers väljare säger sig alltså mer än två av tre vara vänster.

På högersidan är förhållandet givetvis omvänt så att hos de tre små Allianspartierna är siffran för väljare som ser sig själva som vänster mellan 4 och 6 procent. Moderaternas väljare sticker ut med bara 2 procent som säger sig vara vänster. Men undantaget är den yttersta högerns parti Sverigedemokraterna där 17 procent, nästan var sjätte väljare placerar sig själv som vänster.

I denna fråga finns det i Valus material intressanta förändringar över tid, från första undersökningen för 23 år sedan i valet 1991 till valet 2014. Så finns det bland socialdemokraternas väljare en tydlig trend mot att fler säger sig vara vänster, 74 procent mot bara 67 procent 1994. Samtidigt är motsvarande siffra för Vänsterpartiets väljare konstant över 90 procent. Bland Miljöpartiets väljare är trenden densamma som hos S men ännu mer markant. 1991 såg sig färre än hälften, blott 43 procent av MP:s väljare, som vänster vilket sedan steg till 73 procent 2006 för att i årets val sjunka lite till 69 procent.

Partierna på högersidan är i detta avseende kanske mindre intressanta men vi noterar att hos Folkpartiets väljare placerade sig 13 procent som vänster för tjugo år sedan 1994, vilket numera har sjunkit till 4 procent. Vi ser också att bland Moderaternas väljare är det sedan Reinfeldt lanserade de nya Moderaternas 2006 färre än tidigare som placerar sig själva som höger. 84 procent de senaste valen mot tidigare siffror som stadigt låg runt 90 procent.


Vi avslutar denna exposé av information som kan hämtas ur Vallokalundersökningen med konstaterandet att förtroendet bland väljarna för de styrande politikerna tenderar att öka. För frågan som ställs, ”Allmänt sett, hur stort förtroende har Du för svenska politiker?”, redovisar vi den procentandel av de tillfrågade som väljer att svara mycket/ganska stort förtroende.

Från att under 1990-talet sjunka från 45 procent 1991 till 41 procent 1998, då det alltså fanns rejält fog för talet om politikerförakt hos vanligt folk, har det i Valu uttalade förtroendet sedan dess ökat rejält. Så sa 70 procent i valet 2010 och 67 procent i årets val att de har mycket/ganska stort förtroende för politiker.

Genomgående lägst andel med politikerförtroende finns under denna tid bland Vänsterpartiets väljare. Men också här stiger den i valet 2014 till 59 procent. De väljare som verkligen sticker ut är Sverigedemokraternas där bara 26 procent anger att de har förtroende för svenska politiker.