Hoppa till huvudinnehåll
Av
robert.mathiasson@kommunisterna.org

Här är Sverigedemokraternas anfäder


Fredrik Böök


Ledande litteraturkritiker, ledamot i Svenska Akademien och socialkonservativ som på 1930-talet blev en talför Hitlervän.

Böök var de finlitterära salongernas hot shot i början av 1900-talet. 1922 valdes Böök in i akademien och året efter blev han chef för Svenska Dagbladets kulturavdelning. Som konservativ kungakramare såg Böök med fasa på ”det proletära klasshatet” och förespråkade istället en folkgemenskap. För att lösa antisemitismen propagerade Böök för sionism och judisk utvandring ur Europa. Han såg i det nazistiska maktövertagandet 1933 det verkliga demokratiska genombrottet i Tyskland.

Fredrik Böök satt kvar i Svenska Akademien fram till sin död 1961 och i dess Nobelkommitté från 1929 till 1950.

Sven Hedin


Reaktionär upptäcktsresande, militarist, högerextrem antidemokrat och den sista som adlades i Sverige. Hedin deltog i kungahusets och militärens planer på statskupp 1914 för att dra med Sverige i världskriget på Tysklands sida. Efter den tyska högerns misslyckade Kappkupp 1920 var Hedin drivande bakom att ge kuppmakarna politisk asyl i Sverige.

Hedin var öppningstalare vid Hitlers sommarolympiad i Berlin 1936. Han menade att ”nationalsocialismen har räddat Tyskland” och mottog 1940 den hakkorsprydda Tyska Örnens Orden för sina insatser för Nazityskland. Han hade även intima förbindelser med hemmanassarna i Sverige. Framför allt hatade Hedin kommunismen som han betraktade som ”en farsot, vars baciller äro lika farliga för själen som koleran för kroppen”.

Sven Hedin höll fast vid sina åsikter även efter fascismens nederlag 1945 och arbetade aktivt med att hjälpa tyska nazister som försökte fly undan rättvisan.

Verner von Heidenstam


Nationalromantisk skald och nobelpristagare som fram till Storstrejken 1909 såg sig som ståendes över klasskampen. Intog därefter en allt mer konservativ hållning.

Verner von Heidenstam hälsade Hitlers maktövertagande på följande sätt: ”Jag visste att Tysklands stund skulle komma och hälsar nu nationens uppvaknande”. Vänskapen med Nazityskland belönades med medaljer och hederstitlar från det Tredje riket.