Skriande brist på likvärdighet i skolan
Den svenska skolan är i kris. Men det är inte de sjunkande resultaten i sig som är mest alarmerande. Utan det är den bristande likvärdigheten.
De senaste tjugo åren har skillnaderna mellan grundskolornas genomsnittliga resultat fördubblats. Det visar Skolverkets Lägesbedömning 2013. Undersökningen görs vartannat år på uppdrag av regeringen.
Årets Lägesbedömning är bister läsning. Skolverket konstaterar att likvärdigheten har försämrats, och att skolvalsreformen är en av de stora bovarna i dramat.
Att elevernas klassbakgrund har betydelse för skolresultaten är knappast någon överraskning. Men hur stor betydelse denna får varierar mellan olika länder och över tid. Det visar att en väl fungerande skola till delar kan överbrygga skillnaderna som klassamhället skapar.
Historiskt har Sverige utmärkt sig genom att ha just en sådan likvärdig skola som ger arbetarbarn fler möjligheter. Idag utmärker sig den svenska skolan i internationella undersökningar istället för att likvärdigheten minskar radikalt. Så väl skillnaderna mellan elever och kommuner, som mellan skolor ökar.
Skolverket konstaterar att bara en liten del av förklaringen till de ökade resultatskillnaderna kan förklaras med en ökad skolsegregation. Istället är det det faktum att elever väljer bort vissa skolor som slår igenom allt mer i statistiken.
Med andra ord har det fria skolvalet skapat en situation där mer studiemotiverade elever väljer bort vissa skolor och istället söker sig till skolor där andra redan studiemotiverade elever går.
Elever som inte själva aktivt väljer skola, och vars föräldrar inte aktivt väljer åt sina barn, blir kvar i skolorna som de studiemotiverade har valt bort. De kommer att prestera sämre än de hade gjort i en blandad skola, eftersom de utsätts för negativa kamrateffekter, och av lärarnas låga förväntningar.
Här spelar givetvis också resursbristen stor roll, och Skolverket konstaterar att kommunerna är alldeles för dåliga på att tilldela tillräckliga resurser till skolor med större behov.
Sammantaget innebär de senaste tjugo årens utveckling en katastrof för Sveriges elever. Fördubblingen av skillnaderna i genomsnittliga resultat i grundskolan är ett bevis på detta.
Införandet av fritt skolval och marknadslogik i skolan i kombination med ökad boendesegregation har skapat en så ojämlik skola att till och med högern numera måste erkänna att det är ett problem.
Trots det kräver inte ens Vänsterpartiet att det fria skolvalet och friskolorna ska avskaffas. Det är beklämmande.