Hoppa till huvudinnehåll
Av

Den fria konkurrensen är inte alls särskilt fri

Postnords kvalitetsbrister beror på avreglering och bolagisering. Men någon fri konkurrens finns inte på postmarknaden.


Sommaren 2016 kom en rapport från Post- och telestyrelsen (PTS) som visade att fler än vart tionde brev inte nådde sin mottagare i tid. I höstas presenterade även Aftonbladet/Inizio en undersökning där fyra av tio svarade att de blivit av med brev eller paket under det senaste året.

Många postanställda kan vittna om att mediebilden av missförhållandena inom Postnord är riktig. Men man ska ha klart för sig att det finns intressen som vill använda detta för att motivera en utförsäljning av det svenska postväsendet.

1993 blev Sverige första land i världen att avskaffa brevmonopolet. Nu blev det fritt fram för andra företag att plocka russinen ur kakan och dela ut post i tätbefolkade och lönsamma områden. Men statliga Postverket hade fortfarande uppdraget att dela ut post även i glesbygden där postutdelningen är en ren förlustaffär.

1994 bolagiserades Postverket och blev Posten AB, vilket drastiskt ändrade anställningsvillkoren för postarbetarna. Nu var det vinsten som kom i första rummet.

24 år efter monopolets avskaffande och 23 år efter bolagiseringen har Postnord underleverantörer med lågavlönade utländsk chaufförer. I skuggan av Arbetsdomstolens godkännande av Coops hyvling av sina anställdas arbetstid har även Postnord gett sig på att försöka tvinga sina anställda att gå ner till deltid.

Dåligt förberedda omläggningar och minskad personalstyrka sätter allt mer press på brevbärare, chaufförer och terminalarbetare i Postnord. Här finns orsakerna till den kraftigt försämrade kvaliteten. Stressade arbetare gör helt enkelt ett sämre jobb.

I höstas gav näringsminister Mikael Damberg Postnord ett halvår på sig att förbättra kvaliteten, men hur detta skulle göras utan mer resurser är oklart. Nu i april ska kvaliteten utvärderas igen för att se om den förbättrats. Vad som händer annars är oklart.

Redan 2015 tillsatte regeringen en enmansutredning av den nuvarande postlagstiftningen.

Utredaren, centerpartisten Kristina Jonäng, föreslår bland annat höjda kvalitetskrav men även slopat krav på att postade brev ska delas ut nästkommande vardag. Samhällsservicen urholkas alltmer.

Ur ett samhälleligt perspektiv är postutdelningen ett utmärkt bevis på hur fel ekonomiska liberaler av olika färger har när de påstår att avreglering och konkurrensutsättning skapar effektivitet. Hur effektivt är det att två eller fler brevbärare ska gå till samma adress istället för att en går med alltihop?

Dessutom är konkurrensen på postmarknaden inte alls särskilt fri. De privata postföretagen har exempelvis fri tillgång till Postnords offerter, som ju är offentlig handling, medan deras egna offerter är skyddade från insyn eftersom de är privata företag. Därför kan de privata företagen bara begära ut Postnords offerter och lägga sig under dem.

På det sättet har statens eget företag Postnord nu förlorat upphandlingen av statens post, och såväl orangea kuvert som deklarationerna delas ut av Bring, ägt av statliga norska posten.

Men den största skillnaden i konkurrensvillkor mellan Postnord och konkurrenterna är att Postnord har samhällsuppdraget att dela ut post i hela Sverige, medan konkurrenterna kan välja de lönsamma områdena.

Varför inte i sann liberal anda införa helt lika villkor för alla postföretag? Kräv att postföretag ska dela ut post även där det inte lönar sig, så har vi automatiskt snart ett statligt postmonopol igen.

Postnords kaos visar hur kapitalistiskt profitintresse krockar med samhällets behov av en fungerande infrastruktur. Och Postnord har en infrastruktur som når ut till alla i hela landet. Det är en enorm tillgång som vi inte borde låta marknaden förstöra.
Fakta

Den fria konkurrensen är inte alls särskilt fri

Postnord
  • 1993 blev Sverige första land i världen med att avskaffa postmonopolet.
  • 1994 bolagiserades statliga Postverket och blev till Posten AB.
  • 2002 avskaffades det danska postmonopolet och Det danske postvæsen blev ett aktiebolag med namnet Post Danmark A/S.
  • 2009 gick Posten AB ihop med Post Danmark A/S namnet Posten Norden som 2011 blev Postnord.
  • Postnord ägs till 60 procent av svenska staten och 40 procent av danska staten. Rösterna är dock fördelade 50-50.
  • Har cirka 35.000 anställda, varav 10.000 i Danmark och 25.000 i Sverige.
  • Resultatet för 2016 blev en förlust på lite drygt en miljard svenska kronor. Den danska delen av bolaget gick med en förlust på 1,9 miljarder kronor medan den svenska gjorde 750 miljoner kronor i vinst.