Hoppa till huvudinnehåll
Av

Demokratisk idrott?

Sedan slutet av 90-talet har det pågått en strid om idrotten skall vara demokratisk eller om de med tjockast plånbok skall ha makten. Visserligen tillåts aktiebolag, men 51 procent skall ägas av föreningen, vilket brukar kallas 51-procentsregeln. Det är om denna regel striden nu står.


På senaste riksidrottsmötet föreslog Riks-idrottsstyrelsen bifall till Proletären FF:s motion ”Idrott åt alla – behåll 51-procentsregeln”. Detta blev också beslutet, men från bolagiseringsivrarna kom ett tilläggsförslag att frågan skulle utredas igen.

Nyligen släpptes utredningen. Efter att ha läst den så kan man konstatera att det bara är en av punkterna i direktivet (se fakta) som projektgruppen tillsammans med referensgruppen har tagit till sig.

Gruppen har ett betänkande och ett förslag. Deras förslag handlar om att man ska ta bort regeln i RF:s stadgar om att idrottsföreningen ska ha en majoritet av rösterna på bolagsstämman, dvs äga 51 procent av aktierna. Istället för att RF beslutar om man ska tillåta att idrottsföreningar består av helägda aktiebolag så ska varje specialförbund besluta det i sina stadgar. Detta hävdar utredningen kommer att främja demokratin inom idrotten.

Det är samma ihåliga argument som alltid kommer när man vill privatisera eller konkurrensutsätta, att det skulle handla om valfrihet. Utförsäljningen av apoteken, posten och skolan är bara några exempel där den så kallade valfriheten inte fungerar. De enda som får valfrihet är de som har pengar att betala: Demokrati om du har råd.

Utredningen inklusive bilagor består av 52 sidor, som i princip inte ger svar på vilka konsekvenser ett avskaffande av 51-procentsregeln skulle få. För det vet man inte. Det är många hypoteser som lanseras, en är att ett behållande av 51-procentsregeln skulle splittra idrottsrörelsen. Men man tar inte upp hur det skulle splittra idrottsrörelsen. Det har inte gjort det hittills. Utredningsgruppen tolkar beslut fattade på riksidrottsmötet (RF:s högsta beslutande organ) på ett alldeles eget sätt.

Vi ringer upp Birgitta Ljung, ordförande för projektgruppen, vice ordförande i Riks-idrottsstyrelsen, generalsekreterare i RF och ansvarig för utredningen om IdrottsAB som gjordes inför RIM 2011.

Birgitta Ljung menar att RIM gick emot RS förslag genom att tillsätta en ny utredning som hade till uppgift att föreslå en ny modell, men att denna utredning fortfarande bara är ett förslag.

Varför har då inte utredningsgruppen tagit i beaktande att två riksidrottsmöten i rad har avslagit förslaget att ta bort 51-procentregeln? Birgitta Ljung säger att det till förra RIM inte fanns någon motion eller förslag om att ta bort 51-procentregeln.

Det gjorde det inte heller, det som fanns var den utredning som Birgitta Ljung själv ansvarat för som föreslog att man skulle ta bort 51-procentregeln och ersätta den med antingen en 34-procentregel eller en 10-procentregel. Den utredningen var kritiserad av många, och tom RS yrkade avslag på det förslaget.

Anledningen till att detta inte finns med i den nya utredningen, utan ligger i en bilaga om historiken, motiverar Birgitta Ljung med att ”vi ville inte tynga utredningstexten”. Däremot tycker hon uppenbarligen inte att det tynger texten at till exempel berätta om systemet med A och B aktier.

Det är inte helt lätt att sammanfatta en över tio år lång debatt och ett flertal utredningar som är gjorda i en artikel. Men idrotten som rörelse har sedan man tillät IdrottsAB konsekvent sagt nej till att bort regeln om att föreningen ska äga 51 procent av aktierna. Att då så lättvindigt som denna nya utredning föreslår ta bort regeln ur RF:s stadgar är att vifta bort en alldeles för viktig fråga som faktiskt handlar om jämställdheten; en medlem – en röst.

Men en person i referensgruppen publicerar en avvikande åsikt, att man bör behålla 51-procentsregeln. Det är ordföranden i Svenska amerikansk fotbollsförbundet, Tommy Wiking.

– Jag tycker inte att utredningen svarar på ett antal viktiga frågor. Varför skulle en ändring av 51-procentsregeln ge mer pengar till idrotten och framförallt, på vilket sätt skulle svensk idrotts internationella konkurrenskraft bli bättre? Det saknas inte pengar i svensk idrott på elitnivå i de idrotter som driver frågan, ishockey och fotboll. MIF hockey har just gjort av med 65 miljoner kronor och de fick såvitt jag kan se inget ut av de pengarna.

• Vad tycker du om utredningen i sig?
– Jag tycker att det framgår i min avvikande åsikt. Jag tycker inte den svarar på den viktiga frågan hur detta skulle gagna svensk idrott.

• Vad tycker du om utredningens sammansättning?
– Det är inte min sak att ha en åsikt om gruppens sammansättning, det är de som tillsätter utredningens ansvar och de som skall läsa den som får ha åsikter om det, säger Tommy Wiking.

Som engagerad i en idrottsförening så kan jag inte annat än att hålla med Tommy Wiking. Han pekar på flera viktiga faktorer, som att utredningen där generella slutsatser dras baseras på intervjuer med fem personer som på något sätt investerat i idrottsAB. Man kan inte dra generella slutsatser av ett så litet underlag. Och framförallt att ingen lyckats svara på vad vilka konsekvenserna skulle bli av att tillåta en bolagisering fullt ut. Hur gör det svensk idrott bättre? Den nya utredningen bara gissar, tror och önsketänker.

Nu är utredningen ute på remiss till den 18 februari. Till riksidrottsmötet, som kommer att genomföras i slutet av maj i Luleå, finns motioner inlämnade, bla av Proletären FF.

Precis som kapitalet redan har privatiserat stora delar av kollektivtrafiken, sjukvården, skolan och omsorgen vill de nu privatisera vår fritid, och inte minst idrottsrörelsen. Allt i överensstämmelse med EU.

Hittills har de demokratiska krafterna vunnit inom idrotten, men för alla som värnar om en demokratisk idrott kommer det att bli en intensiv vår, inte minst för Proletären FF.
Ingrid Frejd

ordf. Proletären FF
Fakta

Demokratisk idrott?

Direktiven till utredningen
  • Utredarna ska göra en analys av vilka konsekvenserna blir om ett IdrottsAB är kontrollerat av en idrottsförening, dvs att upplåtande förening har minst 51 procent av rösterna på bolagsstämman, eller har ett ägande där andra än föreningen har röstmajoritet på bolagsstämman. u Analysen ska omfatta dels de ekonomiska konsekvenserna inte minst avseende möjligheten att erhålla externt kapital för ökad internationell konkurrens, dels tänkbara idrottspolitiska konsekvenser som följer av att föreningen inte har ett avgörande inflytande över IdrottsAB.
  • Utredningen ska göra en internationell utblick för att ta fram ett jämförande underlag avseende IdrottsAB (eller motsvarande) i övriga nordiska länder och närliggande europeiska länder (exempelvis Tyskland, Holland, Österrike).
  • Utredningen ska även samråda med den projektgrupp som driver ”Idéarbetet-Idrottsföreningen i framtiden”, för att klarlägga och analysera konsekvenserna för idrottsföreningen i de fall ett IdrottsAB inte är föreningskontrollerat.
  • Utredningen ska, utifrån gjord konsekvens-analys och omvärldsbevakning, analysera och med stöd av bred referensgrupp stämma av möjliga alternativa lösningar till nuvarande ordning.
  • Utredningen ska underhand och vid behov stämma av juridiska frågor med RF:s juridiska kommitté.
  • Utredningen ska till RS lämna ett betänkande med ett förslag på eventuella förändringar i nuvarande regelverk.