Ansvaret läggs på eleven

– Vi bygglärare har försökt få eleverna att välja att läsa extra svenska och engelska för att de ska slippa Komvux, säger Hannu Lintunen.

Men även om alla elever formellt har möjlighet att läsa extrakurser så att de får högskolebehörighet så innebär den nya ordningen i praktiken ett stort hinder för yrkeseleverna.

– Ansvaret läggs på den enskilda eleven, och då blir det lätt att välja bort extrakurserna, säger Hannu Lintunen.

Inger Johansson instämmer.

– Det är inte konstigt att de känner att det blir för mycket, eftersom hela samhället uppmuntrar dem att tänka så, säger hon.

Men på Barn- och fritidsprogrammet där hon arbetar ser situationen annorlunda ut. Trots att programmet räknas som ett yrkesprogram läser eleverna de ämnen som ger högskolebehörighet utan att de behöver läsa utökat program.

– Detta är något vi har tagit strid för, berättar Inger Johansson.

Men hon ser konsekvenserna av högerns gymnasiereform för de andra yrkeseleverna.

Innan reformen trädde i kraft 2011 så hade gymnasieskolan i uppdrag att ge alla elever samma grundläggande ämneskunskaper, och därmed också behörighet att söka till högskola och universitet. Alla elever fullföljde inte utbildningen, och en del gick ut gymnasiet utan fullständiga betyg, delvis på grund av bristande resurser.

Men gymnasieskolans formella uppdrag var trots allt att ge alla elever samma grundläggande kunskaper. Denna ambition kunde också eleverna luta sig mot, och skolan hade skyldighet att hjälpa dem som hade svårt att nå godkänt.

I dagens gymnasieskola måste elever som väljer ett yrkesprogram, men som ändå vill få högskolebehörighet, läsa utökat program med extra kurser. Valet att läsa utökat program är elevens, och därmed läggs också ansvaret på den enskilda eleven.

För en elev som tycker det är svårt med exempelvis engelska krävs det en stark motivation att trots detta välja att läsa extra kurser i ämnet. Klarar eleven inte att nå ett godkänt betyg krävs det ännu mer motivation för att fortsätta kämpa.

– Det är lätt att ge upp, konstaterar Hannu Lintunen.

– Talar de vuxna om att det är helt okej att strunta i att läsa de här kurserna så gör givetvis många elever det, säger Inger Johansson.

Många elever väljer yrkesprogram för att snabbt komma ut i arbetslivet. De ser inte de större konsekvenserna av att inte läsa samma gymnasiegemensamma ämnen som eleverna på högskoleförberedande program. Men det gör Inger Johansson och Hannu Lintunen.

– Det kan hända något i jobbet när de är trettio som gör att de måste byta yrke, eller så vill de omskola sig. Och dessutom vill ju vi att de ska bli kunniga för livet och inte bara för jobbet, säger Inger Johansson.

– Kunskap är makt. Den nya gymnasieskolan har gett upp folkbildningsidealet. De som utbildar sig på yrkesprogrammen ses inte som hela människor, säger Hannu Lintunen.

I grunden handlar det om att skolan i och med högerregeringens reformer blir allt mer tudelad. Elever med högutbildade föräldrar slussas tidigt in i särskilda skolor där de uppmuntras att göra rätt val för att få maximala meritpoäng för att därefter läsa ett högskoleförberedande program innan de börjar läsa på universitetet.

Framtidens arbetare däremot ska bara ges de kunskaper som arbetsgivaren har direkt nytta av.

– Skolan genomsyras allt mer av sortering istället för en tanke om jämlikhet, konstaterar Inger Johansson.